Ingenjören med genusglasögon

Tidningen Ingenjören (fd Civilingenjören) delas ut till medlemmar i Sveriges Ingenjörer, som organiserar landets civil-, högskole- och gymnasieingenjörer. Jag läser inte tidningen slaviskt, men tycker att där ofta finns intressanta reportage. Just idag låg jag på balkongen och bläddrade i senaste numret, som kom ut för någon månad sedan. Med tanke på den ständiga underdog-attityden från feministiskt håll (kvinnor släpps inte fram, kvinnor marginaliseras etc etc) kan jag angående Ingenjören konstatera att:

1. Redaktionen består av 5 personer, varav 4, inklusive chefredaktören, är kvinnor.

2. På omslaget återfinns en kvinna.

3. 3 av 4 personporträtt beskriver kvinnor.

En notering i kanten är ett exempel som förs fram i ett reportage om vindkraft i Piteå. Chefredaktören skriver:

”Fullt utbyggd är den nya vindkraftsparken en investering på cirka 70 miljarder kronor. Det är lika mycket som jobbskatteavdraget ska ha kostat staten i skattesänkningar hittills eller ungefär vad som skulle krävas om svenska kvinnors löner skulle höjas till samma nivå som deras manliga kollegors.”

Jag hoppas att man här har räknat på den resterande, oförklarade, skillnaden på ca 5 % som återstår när siffrorna har korrigerats för faktorer som ålder, erfarenhet, antal år i yrket, utbildning, arbetstid, yrke etc och inte de vulgärpropagandistiska siffrorna på ca 20 %, där inga sådana hänsyn tas,  som feministrörelsen svänger sig med.

I tidningen Ingenjören verkar genusbalansen hur som haver vara precis som många från den moderna feministrörelsen anser vara korrekt och jämställt. Där ser nästan ut som på landets genusvetenskapliga institutioner.

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i feminism, genusvetenskap, jämställdhet, kultur, medier, Okategoriserade, politik, pseudovetenskap, teknik, vetenskap och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 svar på Ingenjören med genusglasögon

  1. Ulf Holmén skriver:

    Härligt att höra att genusgalenskapen nu sprider sig in i teknistkretsar. Snart har vi väl könsanpassad matematik – felräkningar får tillskrivas den manliga matematikens överdrivna vurm för logik, matriarkalisk ellära – den som får en stöt, dödlig eller ej, får skylla på det patriarkala förtrycket och feministisk konstruktionslära – en kurs i hur man demonterar både manssamhälle och grundkonstruktioner i ett svep. När vi sen kör omkring på motorvägar vars körbana rämnar och broar som håller för tre bilar åt gången eller får köpa nitton nya stereoanläggningar om året, kan vi alla glädjas åt att vi är ju alla fall jämställda…..eller åtminstone kvinnorna.

    • Susanna Varis skriver:

      Javisst! På bland annat Södertörns Högskola är man djupt inne i genuscertifieringen och har redan tagit sig an bland annat fysikundervisningen inklusive läroböckerna. Allt och mer därtill angående den galenskapen finns att läsa hos Tanja Bergkvist:
      http://tanjabergkvist.wordpress.com/2010/01/11/genusvaldet-intar-sodertorns-hogskola/

      • Adam Bek skriver:

        Jag har läst Tanjas blogg om detta (hon är rolig att läsa för övrigt) och Södertörn är det värsta genusövergrepp jag hört talas om. Jag tycker det helt ärligt är chockerande på flera punkter.

        1. En vetenskapsfientlig människa blir rektor.
        2. Total idiotförklaring av kvinnor.
        3. Fullständigt världsfrånvänd inställning till fysik. Vad far människan Moria von Wright egentligen efter?
        4. Sverige som forskarland får skämmas om det här kommer ut. Vad skall omvärlden tro? Nobelprisets rykte är i fara.

        Just att man kan ta sig till toppen av den akademiska världen med den här typen av inställning hotar reellt Sverige som forskarnation om det sprider sig. Det är farligt på riktigt.

        • Susanna Varis skriver:

          Moira von Wright verkar ge uttryck för samma slags vetenskaps- och kunskapsförakt som människorna som på sistone ifrågasatt t ex matematikens nytta. Hon vill, som humanistiskt inriktad akademiker, tillämpa missriktade, postmoderna teorier på all akademisk verksamhet. Hon begriper sig kort och gott inte på ämnen som inte finns inom hennes egen gebit. Att en sådan person får en sådan makt är skandalöst och Södertörns Högskola verkar mera styras av politisk opportunism än vetenskapliga ideal.
          Tanja är jätterolig (och skrämmande) att läsa och hennes kamp mot ”fördumningsindustrin” är välbehövlig.

  2. jenny grensman skriver:

    Hej Susanna! Roligt att du läser Ingenjören. Men du gör det som fan läser Bibeln. Om du hade följt vår produktion så hade du sett att det nummer du recenserar är ett nummer med ovanligt många kvinnor i. Vanligen är majoriteten av alla intervjuade och fotograferade män. Nummer 2 är ett exempel på det (ett kort möte är en tjej) liksom nummer 5 förra året. Det är ju inget konstigt att männen är i majoriet i ett magasin som Ingenjören eftersom de är i majoritet inom medlemskåren också. Det som förvånar mig är att så få kvinnor protesterar de gånger vi misslyckas med att visa att det finns många smarta och duktiga kvinnliga ingenjörer också.
    Hälsningar
    Jenny Grensman, chefredaktör Ingenjören

    • Susanna Varis skriver:

      Hej!
      Jag tog upp detta nummer som ett exempel bland många, många andra (gällande andra tidningar). Jag har ägnat mig åt en hel del kritiskt granskande gällande feminismen av idag och märkt att man på många håll intar en position av att vara mycket marginaliserade, att vara underdogs (kvinnor kommer inte fram, kvinnor släpps inte in, kvinnor är alltid förbisedda och undertryckta). Denna position är, enligt mig, inte längre relevant i mångt och mycket. Jag tycker också att det är roligt att det finns många duktiga, kvinnliga ingenjörer och visst är det bra om fler tjejer intresserar sig för att studera teknik. Den feministiska agendan av idag tycks dock gå ut på en 50/50-fördelning mellan könen överallt och vill inte människor självmant fördela sig enligt denna princip tar man till kvotering. Kort sagt, människors egna preferenser spelar i sammanhanget inte någon roll.
      För egen del tycker jag inte att kvinnor främst ska ses just som människor och ska inte åtnjuta någon specialbehandling för att man tillhör ett visst kön. Det var för övrigt det som feminismen sprang ur, tanken att även kvinnor skulle främst ses som individer och människor på lika villkor med männen. Feminismen av idag driver en diametralt motsatt linje, kvinnor ska främst behandlas som kvinnor och åtnjuta fördelar i form av kvotering t ex, specialsatsningar och olika uppmärksammande åtgärder.
      Jag tycker om Ingenjören och tycker att det som de porträtterade personerna gör i sina yrken bör vara det mest intressanta, inte könet.

  3. Pingback: Radikalfeminismen når Ny Teknik | Susanna's Crowbar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.