Mera matematik

Isobel Hadley Kamptz denna gång:

http://isobelsverkstad.blogspot.se/2012/07/vi-behover-matematik-for-att-forsta.html

Tidigare inlägg:

http://www.susannavaris.com/blogg/2012/07/matematikdebatten-fortsatter/

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i kultur, medier, Okategoriserade, politik, vetenskap och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

4 svar på Mera matematik

  1. Mars skriver:

    Jag har följt debatten lite på avstånd. Jag förvånas inte att vissa korkskallar försvarar ståndpunkten att matematik är onödigt. Dessa har oftast en socialkonstruktivistisk syn på tillvaron och vet att en matematisk/naturvetenskaplig översyn av deras övertygelser alltför ofta fått dem att falla till korta. De hyser alltså en mycket personlig agg gentemot matematiken. Många ser igenom deras argument och kritiserar dem från det. Jag tycker att det är en rimlig kritik, men det mer skapar problem för matematiktillståndet i landet än definierar dem. Det leder till ett skyttegravskrig.

    Problemet med de som kritiserar matematiken likaväl som dess tillskyndare faktiskt inte verkar har förstått hur illa det är ställt med matematik-kunskaperna. När jag läste om Thentes artikel slog det mig att den kanske inte är så dålig vad gäller denna ansats:

    Alla har nytta av grundläggande matematik. De fyra räknesätten, mått, procent och geometri.

    För mig, som undervisat matematik på gymnasiet, är problemet att han inte förstått att orsaken till att vi inte klarar oss bättre än vi gör är att majoriteten av alla gymnasie-elever idag inte ens klarar av dessa moment. Sant är att de allra flesta kan addition och subtraktion med positiva tal. Men de förstår inte multiplikation så bra som de tror, och division knappt alls. Enskilda mått kan de om de har erfarenhet av dem, men eftersom de inte kan multiplikation/division kan de inte måttomvandlingar. Procent är för de flesta ett tal mellan 0 och 100 och geometri tror jag inte vi ska prata om, då alltför många kan inte ens räkna ut arean av en rektangel.

    Det är DÄR vi står. Det är därför våra politiker borde vara bekymrade. Inte för att de inte kan den högre matematiken, som derivata, logaritmer eller trigonometri, inte för att matematiken är ett språk som alla andra (det är det förstås inte – men vem ska förklara det för dem?), utan för att PISA-undersökningarna visat att eleverna inte ens kan de fyra räknesätten.

    • Susanna Varis skriver:

      Jag tog upp detta i mitt första inlägg om Thente-artikeln. Matematikkunskaperna är skrämmande dåliga hos genomsnittsgymnasisten. Dessutom bör man fråga sig vad vi ska ha för ambitioner; ska vi bara bli duktiga konsumenter eller ska vi även bli duktiga producenter (av varor, tjänster etc.)?

      • Mars skriver:

        Jag läste tillbaka sedan och såg att du också insett att det är lägsta-nivån som är ett av de stora problemen. Bra! Då är vi två. Tyvärr är det inte vad som dominerar debatten.

        Jag håller förstås med dig till fullo om duktiga konsumenter/producenter, men det finns också gott om andra aspekter. Ett annat exempel är hur en stor del av den svenska humaniora-forskningen faller efter i internationell rankningen. Mycket av den forskningen produceras för en lokal svensk ”marknad” och orsaken är att både doktorander, handledare och professorerna kan för lite matematik – varken upplägg eller resultat håller för en djupare granskning. De upplysta forskare som regelbundet skriver om de här problemen i svensk forskning bemöts med tystnad. Bo Rothstein är en sådan person.

        Thentes artikel i sig är smart skriven. Den retar upp oss som vet att han har fel, men bortsett från de egentliga sakfelen är det svårt att angripa i direkt attack. Frågan är man inte snarare ska tillämpa Thentes logik på i praktiken varje ämne i svenska skolan. Behövs svenska, engelska, historia, geografi eller naturkunskap när vi har datorer som kan både läsa, skriva och slå upp det vi inte vet?

        • Susanna Varis skriver:

          Nej, det är klart. Jag hörde precis om aporna i någon djurpark som kommunicerar med sina skötare medelst läsplatta. Där kan de trycka för morötter eller rödbetor…skämt å sido. Nog för att en hel del faktakunskap numera är en klick eller ett svep borta, men jag tror nog ändå att vi måste ha en viss baskunskap för att kunna veta vad mera vi behöver veta så att säga. Matematiken är där något väsenskild från humaniora, den utvecklar det logiska och det rumsliga tänkandet med mera. Visst är jag medveten om att Thente vill provocera, men det bidrar ändå till ett legitimerat förakt mot ett välbehövligt ämne.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.