Självklart ska även musiken i schlagerfestivalen vara genuscertifierad och befriad från förtryckande strukturer och patriarkala normer, på inget annat sätt kan vi uppnå kvalitet. Ja, det är DN i farten igen.
Jag har tidigare försökt, men inte lyckats, få ihop statistik över låtskapare och kompositörer i Sverige. Situationen verkar påminna om den som råder hos regissörskåren, ca 25 – 30 % kvinnor och 70 – 75 % män. Ändå kan vi alltså enligt den moderna könsräknarkåren enbart nå allehanda kvalitetsmål med en 50/50-fördelning mellan könen. För man kan väl inte sätta sig och bedöma kvalitet hos de aktuella verken, hur skulle det se ut? Så gammaldags. I dagens Sverige är det första och främsta tecknet på kvalitet hos vilket som helst verk eller arbete rätt kön hos upphovskvinnan.
Christer Björkman yrar om någon Loreen-effekt men sanningen är nog att de låtar som de kvinnliga soloartisterna sjöng höll en mycket låg nivå. Minns någon ens hur någon av de låtarna gick? Sen är Louise Hoffsten kommentar klockren i Expressen, http://www.expressen.se/noje/melodifestivalen/louise-hoffsten-blev-bara-killar-och-gubbar/.
”Jag tycker inte att det är en stor grej. Jag är ingen manshatare, jag gillar ju snubbar. Det är det här svenska folket vill ha.”
Jag förstår inte vad kön har att göra med låtskapande alls, mer än att jag antar att de kvinnliga kompositörerna är inte alls lika många som de manliga. Bra musik är bra musik. men som sagt, det är mycket gammalmodigt att resonera så, numera är enbart det genuscertifierade, 50/50-fördelade, mansbefriade, gubbrensade, strukturanalyserade och politiskt korrekta bra kvalitet. Vänta bara tills man börjar rensa konstmuséerna från misshaglig konst skapad av fel slags individer.
Och SvD är inte sämre denna gång. Harry Amster skriver under rubriken ”Mansfestivalen fortsätter” (ändrat i nätupplagan till lättsammare ”Bara män, män, män…”). Husmansmisandri, med käck underton. Ivrigt påhejad av SVT-profilen Anna Charlotta Gunnarsson på Twitter. Känslan är, som vanligt, att det verkar förknippat med plåga för dessa människor att överhuvudtaget behöva titta på män.
Det är tråkigt att alla dessa feministiska journalister över huvudtaget måste se män i några sammanhang alls fortfarande. Situationen kommer nog ändå att bestå, åtminstone tills att man lyckats kvotera in 100 % kvinnor överallt med argumentet om att kvinna = kvalitet.
@Kimzha Bremer,
Jamen, precis så lät det ju också när tjejerna dominerade Idol! Alla skribenter var rejält upprörda över ”tantväldet”.
…eller minns jag fel nu?
Eller ”snärtväldet”…ett okänt begrepp.
Mitt i prick Susanna!
Kvaliteten är givetvis en underordnad fråga. De som gjort bedömningen kan ju faktiskt ha gjort fel. Varför försummar man negativa faktorer, såsom vithet och gubbighet, eventuellt testosteronbubbel etc etc. Skrämmande!
Gode gud, vad komplicerat detta blivit! Jag tittar inte på eländet.
Nej, inte för att jag tittar så mycket på eländet heller. Sista uttagningen såg jag dock. Det spelar mindre roll, det jag tycker är tråkigt att det här märkliga kvalitetskriteriet om rätt kön börjar smyga in sig precis överallt.
Ralf Gyllenhammar sammanfattar det ganska bra på SvD:
”- De har inte haft tillräckligt bra låtar, så enkelt är det. Det här är inte genusbetingat, tro mig. Men det roliga är att hade det varit nio tjejer i finalen och en kille så hade ingen sagt någonting.”
Nej nio tjejer i finalen hade ju nästan varit absolut jämställt. Bara en gubbe som inte haft vett nog att flytta på sig.
Allt med > 51 % kvinnor är numera utmärkt jämställdhet. Ja, den gubben hade absolut inte haft vett att flytta på sig…
Tack för en utmärkt blogg, som jag nyligen har upptäckt, och tack för att du tar upp det här. På SvD beklagar man sig också (”Bara män, män, män” och ”Manlig dominans i schlagerfinalen). Tänk vad jobbigt det blir när folket inte tar hänsyn till könsfördelningen när de väljer sina favoriter.
Tack själv, roligt att du gillar bloggen! :)
Såg ett och ett halvt avsnitt av programmet Maestro. Sex personer, tre män och tre kvinnor, tävlar om att utveckla sina tidigare obefintliga färdigheter i att dirigera en symfoniorkester. Alla tre männen slogs ut och i finalen möttes två kvinnor. Någon som har hört något om att detta blev tokigt?
http://www.svt.se/maestro/
Nej, men det blev ju i så fall ett exempel på att de stackars undanskuffade och kompetensspäckade kvinnorna äntligen fick ”lyftas fram” och ”uppmärksammas”, ypperlig jämställdhet med andra ord. Jag har inte hört ett ord om hur snett jämställdheten uttrycktes i det fallet…