Foto: Ny Teknik/Colin Furze
En cykel med pulsjetmotor? Javisst! Rörmokaren Colin Furze har byggt detta fartvidunder som kan beskådas in action här.
I vanlig ordning är det ett gäng grabbar som förtjust ställer till detta spektakel efter att ha konstruerat nämnda fordon. Har inte Storbritannien tillräckligt tillämpad genuspedagogik eller vad tror ärade läsarkrets? När ser vi ett tjejgäng i färd med liknande projekt?
Om Susanna Holmén Waris
Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i
genusvetenskap,
jämställdhet,
medier,
Okategoriserade,
teknik,
vetenskap och har märkts med etiketterna
colin furze,
cykel,
cykling,
feminism,
genus,
jämställdhet,
jetcykel,
jetpulsmotor,
teknik. Bokmärk
permalänken.
Frågar man Moira von Wright blir det aldrig, eftersom hon ju fastslagit att kvinnors tänkande handlar om det vardagsnära. Minns tekoppen, där den manlige läraren berömde pojken för att tänka löslighet i kall te, medan flickan vardagsnära inser att ingen dricker kall te, så det är ointressant. (Nämn bara inte iste.)
Det finns ingen vardaglig direkt nytta med en cykel med pulsjetmotor (Vem som är tillräckligt galen för att placera sitt skrev nära en sån med de explosionsrisker) så då skulle ingen kvinna komma på tanken.
Det finns nog tjejgäng som håller på med totalt galna idéer som inte direkt har vardagsnytta. Bara för att man kan. Men det är inte lika vanligt då killar ofta samlas runt en aktivitet, ett projekt. Tjejer samlas av mer sociala skäl. Sömnaden i en syjunta är av sekundär karaktär. De sociala interaktionerna i ett killgäng runt ett mål är av sekundär karaktär. Man behöver inte gilla alla i gruppen personligen, bara de tillför projektet något positivt. En medlem bedöms i första hand efter prestation. Är den bara bra kan man stå ut med mycket skit.
Sen är det nog fler killar som sporras av argumentet ”För att det borde vara möjligt”, eller som Mallory svarade på varför han skulle bestiga Mt Everest: ’coz it’s there. Han dog på kuppen, vilka också fler män gör. Ofta visar det sig att man inte kunde göra så, vilket får konsekvenser. Ekonomisk ruin, skador eller död.
Kvinnor lever ofta ett säkrare liv, vilket inte ger de högsta vinsterna, men inte de största förlusterna heller. Går att jämföra med pensionsfonder. Aktier (manligt), värdepapper (kvinnligt). Man kan säga att feminismen idag vill ge obligationer samma vinster som de bästa aktierna med bibehållen risknivå. En tulpanaros. Men att hävda det är fallogocentriskt tänkande. http://en.wiktionary.org/wiki/phallogocentrism
Bra beskrivning. Riskbenägenheten är något som jag tror inte går att ändra hos något kön oavsett hur mycket genuspedagogik som pumpas ut. Riskbenägenheten leder i sin tur, som du skriver, ibland till högre avkastning (ibland till döden, för att vara drastisk). Riskbenägenheten har sina belöningar och bristen av densamma sina, vari ”orättvisan”, som de olika belöningarna menas leda till, ligger är mera svårbegripligt.