Birro kritiserar feminismen

Marcus Birro, som redan tidigare uttryckt kritik mot den moderna, svenska feminismen skrev i gårdagens Expressen en kolumn fylld av den slags funderingar som många av oss andra också har. Det är svårt att plocka ut något särskilt viktigt i Birros kolumn, allting är bra.

Angående prostitution i sig delar jag dock inte helt skribentens åsikt. Prostitution är inte att ”köpa en annan människas kropp”, jag skulle definiera det som att köpa en sexuell tjänst. Många av oss hyr ut våra kroppar och hjärnor åt arbetsgivare, transaktioner där många av oss är mycket bundna till att befinna oss fysiskt på vissa platser och använda våra hjärnor till att utföra arbeten som arbetsgivaren vill ha utförda. Stigmatiseringen av den sexuella tjänsten är en del av problematiken kring prostitution, en stigmatisering som både kyrkan och feminismen lika ivrigt eldar på. Trafficing och att tvinga någon att prostituera sig däremot är mycket grova brott som ska bekämpas med till buds stående medel. Kriminalisering av sexköparna har troligen enbart ökat denna del av prostitutionen, eftersom den tagit vägen under jord.

 

Please like & share:

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i feminism, genusvetenskap, jämställdhet, journalistik, medier, Okategoriserade, politik, religion och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 svar på Birro kritiserar feminismen

  1. Kristian skriver:

    Ja, den var bra.

    (Men som du säger luddig när han blandar ihop människohandel och prostitution som om det vore samma sak.)

    • Susanna Varis skriver:

      Att arbeta på en kvinnojour kan med all säkerhet leda till en skev bild av män, eftersom man huvudsakligen är i kontakt med den minoritet som står för våldsbrotten. Även andra yrken kan på sikt leda till att man misströstar om mänskligheten (jag tänker på polisen exempelvis). My Vingren säger sig kämpa även för män, men det mesta jag läst av henne har gått ut på att utmåla alla män och manligheten som något ont. Vingren tycks inkapabel att förstå hur män som inte tillhör den minoritet som hon baserar sina analyser på känner sig när hon menar att de delar en kollektiv skuld för brottsligheten och orättvisan i det hela. Hon klär sig gärna i offerkoftan för att markera att hennes krig är befogat och rätt, när det enda som Birro gjort är att uttrycka frustration över att bli kollektivt skuldbelagd. Same old, med andra ord.

      • Kristian skriver:

        Sant. Man förstår hur det kan ge en negativ bild av verkligheten.

        Den här biten tyckte jag var lite kuslig:
        ”Du ber mig att sluta stirra mig blind på strukturer. Förstår du inte att det är min tröst, mitt framtidshopp?”

        Jag vet inte hur man skall komma vidare från en sådan position.
        Statistik lär båta föga.

  2. Kristian skriver:

    ”Jag kan inte gå härifrån […] jag har sett hur världen ser ut […]”

    Kommer att tänka på en slutsats jag drog efter ett år som utbytesstudent: Allt du har hört är sant. Men allt du inte ha hört är också sant.

  3. Pingback: Marcus Birro är en skam för andra kristna, en skam för andra män | Svensson

  4. Pingback: Rosa Parks protesterade inte mot strukturer | Svensson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.