Jag tittar ibland in på DN på nätet nu när jag har avslutat min prenumeration på papperstidningen. DN Kultur liknar mer en produktion från Feministiskt perspektiv än en kulturdel, vilket ju konstaterats sedan länge och vid otaliga tillfällen på denna blogg. I dagens tidning finns en artikel (tillgänglig om 24 h för de utan digital prenumeration) om företeelsen gurlesk, en slags kulturyttring där man söker uppvärdera flickigheten. Jag har tidigare bloggat om gurlesk här.
”Vad skiljer gurleskens frossande i flickbilder från patriarkatets?”
och
”Hur ser patriarkatets litterära normer ut?”
och
”Varför blir så många kvinnor duktiga i patriarkatet, och sedan vill ingen värdera duktigheten?”
är frågor som ställs av artikelförfattaren Elin Cullhed. Cullhed behandlar patriarkatet som något som vi alla känner till och är överens om existerar, något allmängiltigt. Jag antar att patriarkatet på DN:s kulturredaktion är något man inte ifrågasätter.
Och man har säkert inte heller en enhetlig definition eller falsifiering av Patriarkatet, vilket gör det till en religiös demon. Den finns där för att man tror på den. Det onda man ser i samhället kan man alltid skylla på denna demon, djävulen, Belsebub, jättarna i Utgård eller Patriarkatet.
Javisst.
Cissi Wallin om det slarviga användandet av ordet patriarkat. http://cissiwallins.wordpress.com/2013/11/13/det-har-med-patriarkatet/
Vad har Patriarkatet för favoritfärg?
Och vad gör Patriarkatet på sin fritid?
Har Patriarkatet några husdjur?