En makthavares arrogans

Margot_Wahlstrom_Sveriges_EU-kommissionar

Foto: Johannes Jansson Nordic Co-operation website (norden.org), http://www.norden.org/en/news-and-events/images/people/others/margot-wahlstroem/view

I förra inlägget beskrivs hur Utrikesdepartementet nu styrs av en helkvinnlig kvartett, något som Margot Wallström, den nya utrikesministern tycker är ”väldigt roligt”. Wallström ämnar ägna sig åt feministisk utrikespolitik:

”– Vi kommer att ha en feministisk utrikespolitik, det betyder att kvinnor, fred och säkerhet är ett tema som man kommer återfinna och höra mig både prata om och agera på, säger Wallström.

– Och för det fjärde handlar det om att svenska folket måste också vara engagerat och ge sitt stöd till en rödgrön utrikespolitik. En folklig förankring är jätteviktig fråga.”

Wallström berättar för oss att det nu ska fokuseras ensidigt på det ena könet och avslutar sedan med att kräva att svenska folket är engagerat och ger sitt stöd till en rödgrön utrikespolitik. Tyvärr Wallström, åtminstone mitt stöd går inte att kommendera fram.

Den färska utrikesministern säger sig ha blivit feminist eftersom det fanns skilda synsätt på män och kvinnor. Samtidigt tycker hon själv att kvinnor är lite mera omtänksamma och finare människor…?

Wallström har gjort karriär både inom skattefinansierad verksamhet, men även annorstädes, och dragit fördel av en låg EU-beskattning. Någon vecka sedan anklagade hon dock Alliansen för att ha begått väpnat rån mot samhället.

Till slut har hon satt sig i en regering som planerar att införa en ytterligare pappamånad och där målsättningen antagligen är att föräldrarna ska dela på ledigheten 50/50, men vid en fråga om hur hon själv gjorde när hon var föräldraledig svarar hon:

”– Det är knappt jag kommer ihåg. Men jag kan säga att jag har tagit så mycket som möjligt av att få vara hemma och amma länge, för mig var det viktigt.”

Så trevligt för Wallström att ha kunnat disponera föräldraledigheten som hon ansett vara bäst för henne, något hon inte vill unna oss andra? Är det inte också lite talande att en minister som så ihärdigt vurmar för feminismen (och jag antar även dess teser om könsmaktsordning, patriarkat och annat) själv utgör ett praktexempel över den kvinnliga makten över hemmets och relationernas sfär? Kan det kanske vara så, Margot, att kvinnor väljer att vara hemma så länge som möjligt, att de inte är tvingade till detta av ett påhittat patriarkat? Kan en delorsak till inkomstskillnader ligga i…hu(!)…människors fria val att leva sina liv som de vill??

Inget av det ovannämnda tycks dock spela någon roll för väljarskaran, Wallström åtnjuter det största förtroendet bland de nya ministrarna…

Toklandet/WTF om Wallström och annat här.

 

Please like & share:

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i blodtryckshöjare, feminism, genus, genusvetenskap, identitetspolitik, jämställdhet, medier, Okategoriserade, politik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

11 svar på En makthavares arrogans

  1. Pingback: Margots Miljoner | Löjesguiden

  2. Pelle2 skriver:

    Wallström agerar utifrån den gamla Socialdemokratiska paradgrenen att ni skall inte leva som jag gör utan som jag säger att ni skall göra.
    Självklart var det helt rätt att hon fick bestämma över sin föräldraledighet och tog ut det mesta själv medan det är fel för oss andra att låta den ena parten ta ut den mesta föräldraledigheten.På samma sätt är det häftigt för andra att betala mycket i skatt medan hon själv undanhåller så mycket som möjligt.

    En äkta hycklare är hon !

  3. Benjamin skriver:

    Det här är väl ändå humor:
    ”En folklig förankring är jätteviktig”

    Dels kommer det från en minister i en mycket svag och splittrad MINORITETS-regering. (MAJORITETEN i riksdag och valresultat är som bekant höger) Kanske menar hon fler folkomröstningar? Gärna för mig men det vet vi ju att det inte kommer att hända. Tomma ord handlar det om.

    • Kristian skriver:

      Vi måste lagstifta om att regeringen alltid har folklig förankring. Men bara om den är tillräckligt ”folklig”:
      SD: Rasister, räknas inte. 13% måste vara en felräkning. Förövrigt har vi ett lagförslag som säger att 87% är det nya 100%, så det så.
      M: Bara rika människor, knappast att se som ”folket”, räknas inte. (Hela 20% ”rika”? Att det går så bra för landet. Heja!)
      FP: Rätt rika de också, räknas inte.
      KD: Religion och moral är väl inget svenskar sysslar med nuförtiden? Räknas inte.
      C: De har väl hållit med ”oss goda” ibland? Okej, då.
      S + MP: Definitionsmässigt ”Folket,” så länge S bestämmer.
      V: Lite väl ”folket”. Räknas nog inte.

  4. Lavazza skriver:

    Har ministrarna redovisat sina förmögenheter? När Jan O Karlsson blev minister hade tjänat multum som ledamot av EU:s revisionsdomstol men hade enligt egen uppgift inte byggt upp någon förmögenhet. Hur mycket har Wallström gömt undan i Schweiz eller Luxemburg?

    • Susanna Varis skriver:

      Ja, det vore ju intressant.
      Dessutom vill jag minnas att Karlsson uppvisade en liknande dryg attityd som Wallström haft nu när han kom hem. Är det nåt med vattnet där borta tro…?

  5. Fredrik skriver:

    Det slog mig just…

    Alla de kvinnor runt om i landet som tycker att radikalfeminism ”is the shit!” och nu sitter och jublar på twitter (har redan sett några inlägg), har de begripit att svenska regeringen just förklarat krig mot deras söner? Det har pågått länge men nu blev det ju så att säga officiellt.

    Jag ser korkade tonårstjejer skriva osmakligheter till höger och vänster. Kommer det att heja på feminismen lika mycket om 15 år när deras son kommer hem från skolan och är ledsen för att[insätt valfri diskriminering]?

    • Susanna Varis skriver:

      Den som lever får se, men jag skulle inte bli förvånad om vi till råga på de ökande sociala spänningarna (stad mot land, förort mot innerstad) får ett ytterligare starkt spänningsfält; det sk könskriget som en del feminister starkt jobbar för. Den här sortens feminister måste helt enkelt ha för lite att göra (alternativt vara maktgalna psykopater) eftersom de med berått mod eldar på en i grunden fullständigt onödig och grundlös konflikt.

  6. Pingback: Vilse I Pannkakan | Löjesguiden

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.