Kreativ historieskrivning i Uppsala då och nu

Titelblad till atlasbandet av Atlantica. Gravyr som avbildar författaren utförd av Dionysos Padt-Brugge

Av Engraving by Dionysius Padt-Brügge (1629-1680) – http://libris.kb.se/bib/544922, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=43949075

 

Olof Rudbeck, naturforskare, historiker mm och professor i medicin i Uppsala, började på 1670-talet intressera sig för historieforskning. Hans studier av främst de gamla isländska skalderna samt de antika författarna ledde honom så småningom fram till slutsatsen att Platons Atlantis inte alls var en produkt av fantasi och dikt, utan i själva verket syftade på Sverige. Större delen av Europas kultur och en stor del av Asiens kultur hade följdaktligen utgått från Sverige. 1677 publicerades Rudbecks stora verk där dessa teser fanns samlade, Atlantica.

Rudbecks fynd gav sedermera upphov till en historieskrivningstradition, göticismen. Denna kom att användas flitigt i propagandan under stormaktstidens Sverige. Göticisterna fokuserade mycket på runor och runskrift och arvet som kunde uttydas ur dessa. Den på tiden tunna kunskapsbasen gav utrymme för vidlyftig spekulation; klassiska Thebe var i själva verket Täby och Herkules var en omskrivning av Här-Kolle. Troja låg inte alls i det antika Grekland, utan orten Trögd utanför Enköping(!) Göticisterna sysslade inte bara med vidlyftiga tolkningar, man skapade även falsarier i sin iver att berätta den stora berättelsen. Olof Rudbecks brorson Petter Rudebeck i Småland har troligen själv skapat Blendasägnen om hur folklandet Värends kvinnor med list nedgjorde en inbrytande dansk här.

 

Blenda uppmanande Värendskvinnorna att hämnas danskarnas härjningar av August Malmström, 1860. Tillhör Smålands museum i Växjö. Okänd, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1484260

 

I sin samtid hyllades Rudbeck för sina fynd, men i modern tid vet vi förstås bättre. Den vetenskapliga teorin och metodiken har utvecklats med jättelika kliv sedan Rudbecks tid, eller…?

Annika Larsson, forskare i arkeologi vid den gamle Rudbecks universitet, Uppsala, tycker att ”det är dags att vi moderniserar vikingen och omvärderar etablerade föreställningar”. I fallet med det omskrivna tygstycket där man påstår sig ha hittat orden ”Allah” och ”Ali” verkar man på ett mera pseudovetenskapligt sätt verkligen ha utgått från att den etablerade föreställningen ska omvärderas (på ett mycket specifikt sätt) för att sedan ha gett sig i kast med att hitta stöd för detta.

Eric van der Heeg smular fullkomligen söder den i många etablerade medier okritiskt spridda uppgiften i en artikel i Ledarsidorna.

 

”Vad Larsson har gjort för att få de geometriska mönstren att se ut som om det stod ”Allah”, är att klippa av ändarna på bandet, där det finns en meanderformation, samt foga dessa element utanpå ett parti med ett diagonalt kammönster, samt vrida tillägget 90 grader. Om man därefter tittar på resultatet i en spegel, framträder något som med lite god vilja kan läsas som ”Allah”, på arabiska, eller rättare sagt ”illah”, vilket som självständig stavelsesammansättning inte betyder någonting. Genom sin klipp-och-klistrametod har Larsson dessutom förstört möjligheten att använda bandet just som en halslinning. Resultatet ser ut som en snok med fjärilsvingar och kan heller inte under några omständigheter ha sett ut så då det var i nyskick, eftersom själva de längsgående kanterna är intakta.”

 

”Spegel spegel på väggen där, ser du någon Allah här…? Foto: Vikingacouture

 

Tankarna leds till 80-talets moralens väktare som sysselsatte sig med att lyssna på hårdrocksskivor baklänges för att där finna dolda budskap med reklam för skörlevnad samt annat från Hin Håle himself i färd med att korrumpera den lättledda ungdomen.

Dee Snider från gruppen Twisted Sister i ett senatsförhör för att försvara sig angående anklagelserna. Foto från: Rolling Stone

 

Vikingafyndet har uppmärksammats även utomlands, både med okritiskt delade artiklar i nyhetsmedier samt en del kritik. En representant för det sistnämnda är professor Stephennie Mulder:

 

Men vad spelar väl vetenskaplig hederlighet, forskningsetik och fakta för roll när viktigare saker, som att agera aktivist, att göra samtidspolitik av historien eller att ”omvärdera etablerade föreställningar” står på programmet? Det vi här ser är ytterligare ett exempel på kunskapssamhällets nedmontering i klorna på de postmodernistiska kulturrevolutionärerna.

”Spektakulära nya forskningsresultat”. Jotack.

 

Jag förutsätter att Uppsala universitet har riktlinjer angående forskningsfusk och annan ovetenskaplighet. En stilla undran är ju, som konstaterat, hur man hanterar historieförfalskning av det här slaget inom sin verksamhet? Det är inte bara ovan nämnda universitets, men hela den svenska forskningens, renommé som riskerar att ta skada av incidenter som denna.

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i blodtryckshöjare, dagens galenskap, feminism, genus, genusvetenskap, historia, identitetspolitik, invandring och integration, jämställdhet, journalistik, kultur, medier, Mode, Okategoriserade, politik, pseudovetenskap, religion och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på Kreativ historieskrivning i Uppsala då och nu

  1. Klimathotet skriver:

    Ozzy Osbourne blev förhörd om låten ”Suicide solution” och sa då att det enda budskap han ville ha på sina skivor var ”Buy more records”

  2. Magnus skriver:

    FBI undersökte ”Louie Louie” med The Kingsmen, och spelade den både framlänges och baklänges i olika hastigheter, för att hitta möjliga dolda budskap i texten, En domare som fick en föredragning om deras ”forskning” deklrerade:

    ”This song is impossible to understand, no matter at what speed it is listened to.” :-)

    Speed var det ja…

    Bra genomgång om vikingafyndet, jag hörde om det på P1 Morgon och tyckte det lät underligt. Sverige ter sig väldigt speciellt i sådana här frågor.

  3. Pingback: Det korrekta hanterandet av kreativ arkeologi | Susanna's Crowbar

Lämna ett svar till Susanna Varis Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.