Jag glömde kameran hemma, så här är några bilder med skruttelefonen från min dag på KTHs bibliotek, där vi var på en sökning efter material om tåg, tunnlar och diverse…
Jag är helt slut, jag sov dåligt inatt och dagen har varit lång. Många förberedelser inför utställningen i helgen. Nu blir det thé och macka, samt en slags tomataktiga frukter vid namn kaki och kvarg på det. Sedan lite avslappning.
Saint Augustine, De Civitate Dei. Lämplig plats för dagens hjältar…
Jag blir så upprörd och ledsen när jag läser om människor som misshandlar djur och andra som inte kan försvara sig, som nu senast i fallet med den 87-åriga damen som avbröt ett gäng som sparkade på en hund i Helsingborg.
Varför händer så många sådana här dåd, utförda av fullständigt empatilösa individer nuförtiden? Jag kan ha fel, men sådant här beteende var mycket udda för inte många decennier sedan. Jag vill inte beskriva här på bloggen vad jag tycker vore lämpliga straff för de kräk som beter sig på det här sättet, men låt oss säga att de i min värld skulle göra som mest nytta som schaktmassa eller jordförbättring. Pöbeln i mig vaknar till liv.
Det är ju förstås mest synd om dessa fega sopor som ger sig på hundar som står bundna eller 87-åriga gamla damer. Ofta samma individer som dillar om respekt utan att ens begripa den rudimentära meningen i detta ord. Vilka hjältar som vågar ge sig på helt försvarslösa offer. Mal ner kretinerna till fiskmat (oj, nu vaknade pöbeln igen). Synd är det om dräggen. Respekt kan de bara drömma om, de har en lång och utsiktslös resa framför sig för att ens kunna kalla sig för någorlunda normala människor.
Normlösheten sprider ut sig med städernas ökade befolkning och anonymitet. Dagarna igenom får man bevittna asocialt beteende. Ouppfostrade snorungar med fötterna på sätena i kollektivtrafiken, vuxna med social kompetens av en femåring och eftersom ingen någonsin reagerar urartar och förvärras beteendet. Hur långt kan en total normlöshet gå? Ungdomskriminella som aldrig skådar någon konsekvens av sina handlingar, mer än ökad uppmärksamhet och kanske olika stödjande insatser (när det enda rätta vore några år på arbetsläger i Sibirien t ex. Pöbeln vaknade igen och skulle man lyssna på den hade den infogat ett rejält kok stryk innan arbetslägret). Så vad göra? Föräldrarna måste börja ta sitt ansvar för uppfostran och lärarna måste återfå sin auktoritet. Samhället måste reagera omedelbart när någon börjar glida iväg på brottslig bana och inte sex eller tio år efteråt. Folk i allmänhet får helt enkelt lära sig hyfs! Ge respekt och få respekt. Jag personligen vågar inte alla gånger säga till och min stresskänslighet gör att jag inte bör göra det, men ibland reagerar jag också. Gör det, du som kan och vågar (beroende på situationen självklart). Någonstans måste man ju börja och det är en skam för hela landet (+ Danmark, om nu dessa samhällets stöttepelare var därifrån) att en gammal människa som vågade reagera blir behandlad på det här sättet.
Det nya konstverket, Faith:
Faith, mixed media (acrylics, cut-outs, ink, charcoal, coffee) 2012. Susanna Varis. 38 x 46 cm, 1800 SEK.
Ett till nytt verk är nu klart, Faith:
Efter en givande chatt med min mentor blev jag inspirerad till att göra ett verk utan en målning som bakgrund. Här är en smygtitt på det, en riktig bild kommer imorgon.
Det nya verket, Alice, blev ju klart igår…
Alice, mixed media (acrylics, cut-outs, ink) 2012. Susanna Varis. 38 x 46 cm, 2300 SEK
Lite håglöst surfar jag runt på nätet och hamnar, inspirerad av Tanjas återkomst, på Nationella Sekretariatet för Genusforsknings sida. Där finns något som kallas Genusflödet, där nyheter inom genusforskning presenteras. Under rubriken Om att få ihop livspusslet g12 klickar jag mig vidare till en konferens (g12) som ska hållas i slutet av november. En av programpunkterna heter:
Beskrivet som:
Några aktivister möts i ett samtal om relationen mellan aktivism och forskning. Hur kan man samverka? Finns det intresse för samverkan? Vad menas med aktivism? Samtalet arrangeras i samarbete med Kvinnofolkhögskolan.
En av deltagarna är Ylva Gellerstedt, som beskrivs bland annat med:
”…startat Bokkafé Vulgo som är en mötesplats för queer feministisk intersektionell aktivism och kultur i Göteborg. Hon har varit engagerad i olika aktivistgrupper med fokus på feminism, antirasism, queer och klasskamp i ca 15 år.”
Bokcafé Vulgo har nyligen, i samarbete med FI bland andra, arrangerat:
Både Allt åt Alla (arrangörerna av de famösa Överklass-safarisarna) och Syndikalistiskt forum återfinns i Bokcafé Vulgos bloggroll.
Gabrielle Högstadius, en annan av deltagarna, är aktiv i diverse, främst antikapitalistiska och/eller anarkistiska vänstergrupperingar:
”Gabrielle Högstadius har arbetat med feministiskt självförsvar och drivit anarkafeministiskt kafé och är nu aktiv inom Chiapaskommittéen i Stockholm, den antirasistiska gruppen Rosa, 8:e marsgrupper i Göteborg, Real Democracy now och Riv murarna. En av initiativtagarna till Lesbisk festival. Följer de latinamerikanska feministiska och lesbiska autonoma nätverken.”
En tredje deltagare:
”Zakia Kahn arbetar som projektledare och utbildare i Interfem. Zakia är ekonom med magisterexamen i företagsekonomi och kulturgeografi. Hon är en av grundarna till Majornas Enastående Föräldrar och föräldrakooperativet Kalabalik. Var också med och grundade den feministiska antirasistiska tankesmedjan Interfem 2006. Styrelseledamot i Kvinnofolkhögskolan, Genusföretagarna och Feministiskt initiativ.”
Berit Larsson är samtalsledare:
”Berit Larsson har undervisat på många olika nivåer inom skola, folkbildning och universitet. Som pensionerad lektor i genusvetenskap är hon numera deltidsanställd som pedagogisk utvecklare vid PIL-enheten GU. Berit har ägnat sig åt omfattande föreläsningsverksamhet som ett led i uppgiften att förmedla kunskap mellan genusvetenskaplig forskning och folkbildning. Är en av Kvinnofolkhögskolans grundare.”
Kvinnofolkhögskolan skulle kunna föräras ett separat inlägg, men ur dess policy:
”All verksamhet är religiöst och partipolitiskt obunden, men tar sin utgångspunkt i det faktum att kvinnor i hela världen är politiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt diskriminerade.”
Diskriminieringen är alltså ett faktum och ingenting som skolan ens har ambition att ifrågasätta. Det feministiska postulatet om kvinnors underordning är alltså ett obestridligt faktum, precis som att jorden är (nästan) rund. Eller snarare platt, i det här fallet. Män har inte tillträde till denna skola, men man uppbär både statligt stöd och pengar från EU. Detta är helt i sin ordning, eftersom (Regeringsformen 16 §):
”Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.”
Med andra ord: medborgare (läs=män) får missgynnas om det handlar om jämställdhetsarbete. I praktiken gäller detta män. Jag vill se exempel på kvinnor som missgynnats med hänvisning till jämställdhetsarbete innan jag tror på att det någonsin förekommit.
Tillbaka till ämnet. Den som fortfarande inbillar sig att genusforskningen inte skulle vara politisk (och därmed tvivelaktig som vetenskap) kan fortsätta blunda. Varför önskar sig, eller diskuterar ens en akademisk verksamhet samarbete med aktivister? Och dessutom aktivister från vissa, specifika fraktioner (anarkister, feminister och vänster)?
Under nästa rubrik, Tidskrift för genusvetenskap blickar tillbaka, ger sig Claudia Lindén, lektor för Institutionen för genus, kultur och historia vid Södertörns högskola i kast med att definiera om begreppet tid:
”Lindén talar om alternativa konstruktioner av tid, bortom föreställningen av tiden som seriell och hierarkiskt, och som möjliggör synen på feminismens förmödrar, inte som vålnader som ska tystas ned utan som gengångare som är med idag.”
Man skulle kunna tolka allt detta metaforiskt, men efter Moira von Wrights (rektor för nämnda högskola) utsvävningar in på fysikens domäner kan man verkligen inte känna sig säker. Lindén kan mycket väl mena det hon säger. Hon vill omkonstruera tiden (lika lätt som man inom genusvetenskapen omkonstruerar könet till exempel) och med hjälp av sin nya tid återuppväcka döda.
Boktipset Queera Läsningar lär ut det gamla, beprövade knepet att ”läsa som fan läser bibeln”:
”Queera läsningar handlar om att leta efter det som inte sägs. Om att hitta sprickor i berättelsen och göra dem betydelsebärande.”
Man läser in det som man vill ska stå där, helt enkelt. Precis som genusvetare brukar hantera sin ”forskning”, med andra ord.
”Det handlar om att leta efter sprickor, om att hitta ologiskheter och orimligheter. Det handlar om att se efter det som inte sägs. I texter finns det tystnader och utifrån queerläsning ställer man sig frågan: Vad betyder dessa tystnader? Vilka berättelser berättas inte?” […]”Men texten är större än författarens intentioner. Med queerläsning kan man ta fasta på biberättelserna och se vilken historia som kommer ur dem. Om vi flyttar fokus kan vi hitta dissonanser i det heteronormativa scriptet.”
Är inte texten i boken som man vill ha den så hittar man väl på en egen text. Så praktiskt. Vad det här har med vetenskap att göra har jag ingen aning om.
”Dissonans är det som skär sig med helheten eller det som är orimligt. Många gånger kan dissonans vara något som framstår som irrelevant eller ointressant. Till exempel så tittar man på det som skär sig mot en fin heterosexuell historia, där alla har stabila kön och förväntas ha stabila könsidentiteter. Med queerläsning tar man fasta på de sprickor och orimligheter som finns i berättelsen och gör dem betydelsebärande. När man gör det så undersöker man den nya historia som träder fram och vad denna säger. Många gånger när man dissekerar en berättelse uppstår en annan historia. Oftast är det en historia om makt och queera läsningar är per definition politiska. Genom queera läsningar utmanar man kulturella normer om kön och sexualitet och de berättelser som är så självklara och givna är fulla av sprickor och läckor.”
Återigen vet företrädare för denna supervetenskap, genusvetenskapen, hur det verkligen ligger till. Man vet vad som skär sig med helheten och vad som är orimligt. Stabila kön? Faller sig naturligt i den genusvetenskapliga verkligheten där kön hela tiden konstrueras och omkonstrueras. Vissa av oss är begåvade med mer stabila, andra med mindre, för att säga instabila kön.
”Många gånger när man dissekerar en berättelse uppstår en annan historia. Oftast är det en historia om makt och queera läsningar är per definition politiska.”
Vilken överraskning! Eftersom grunden för hela ”forskningen” är dolda maktstrukturer så är det ju häpnadsväckande att man lyckas fantisera ihop dessa till valfria texters ”orimligheter, sprickor och tystnader”.
Under rubriken Kvinnor utesluts från fredsförhandlingar finns åter kopplingen till aktivism med:
”Den här rapporten är en nytändning för kopplingen mellan akademi och aktivism. Så sade statsvetaren Erika Svedberg om Kvinna till kvinnas nya rapport Equal Power – Lasting Peace, som presenterades på MR-dagarna i Göteborg.”
Allt verkar vara som det plägar på genuforskarsfronten: feministisk ideologi styr, männen är inte inkluderade (i de här fallen alls, annars främst som problem), mängden flum tycks öka exponentiellt och könsbalansen uppvisar god jämställdhet (nästan 100 % kvinnor).
Förkylningen vägrar släppa sitt grepp och min temperatur åkte upp igen när jag på dagen lade iordning tavlor för den kommande utställningen på Galleri Kocks (dit ni alla är varmt välkomna). Efter en dryg veckas arbete i små doser är nu Alice klar…
Smygtitt på Alice, mixed media 2012.
Jo, utställningen på Galleri Kocks:
Julutställning (Stockholm)
Välkomna till vår julutställning den 24-28 november.
Missa inte vår julutställning den 24-28 november. Ni kan njuta av fin konst och trevligt sällskap när en del av våra medlemmar visar upp sina fina konstverk.
Kanske hittar ni samtidigt en julklapp eller två.
Vernissage
Lördag 12:00 – 18:00
Kom förbi och avnjut ett glas glögg och lite pepparkakor. Njut av trevliga diskussioner och fina konstverk.
Övriga öppettider:
Söndag: 12:00-16:00
Måndag: 15:00-18:00
Tisdag: 15:00-18:00
Onsdag: 12:00-16:00
Vart:
Galleri Kocks
Kocksgatan 18
116 24 STOCKHOLM
Varmt välkomna!
Fysikaliska fenomen
…är Tanja Bergkvist tillbaka på bloggen! I det nya inlägget hittar jag en länk till en replik på Ibrahim Baylans förslag om mera kvotering på landets lärosäten. Det är tre (kvinnliga) doktorander inom fysik som bl a skriver:
”För det fjärde: Baylans kvoteringsförslag skulle innebära att de få kvinnor som finns blir indragna i ytterligare en tidskrävande process. Kraven på att våra mer erfarna kvinnliga kollegor ska lägga sin tid på att göra alla betygskommittéer jämställda gör redan idag att de får mindre tid till egen forskning än sina manliga kollegor. Detta är bara ett exempel på att akademins vilja att stressa fram en jämställd representation som inte finns tar tid från kvinnor att forska och meritera sig för framtiden.”
”Slutligen: Vi har hittills inom våra yrkesliv inte känt oss annat än respekterade av våra manliga kollegor. Självklart hoppas vi våra fält kommer bli mer jämställa, det finns många duktiga kvinnor där ute som snart kommer att bidra mycket. Och vi vill när vår tid kommer, som alla andra, ta ansvar och bidra till forskningsvärldens mer byråkratiska delar. Men vi vill göra det på samma villkor som männen, inte ha än större skyldigheter. Vi vill bli valda för vår kompetens, inte för att vi är kvinnor. Vänligen, lagstifta inte om något annat. Det enda vi kräver från politiker är att ni lämnar oss ifred.”
Utöver detta konstaterar doktoranderna det jag också tänkte nämna, dvs att utvecklingen av antalet kvinnliga professorer kan även uttryckas i andra termer och som skulle ge en helt annan bild av skeendet. Jag valde att inte ha med det i inlägget, men det är en god illustration om hur man kan visa precis det man vill med statistik.
Mitt blogginlägg om detta finns här.
Ren pop surrealism:
Happy Disappointment
Can´t Get it Out of my Head
Employee of the Month
I Have Got the Power
In Dark Trees
I Wanna Be a Rockstar
Kirk Hammet och Victor Castillo
Raider on the Storm
We Don´t Need Another Hero
We Don´t Need No Thought Control
Jag lyckades precis, efter en halvtimmas klickande komma in på HMs hemsida och knappa hem följande:
Denna fantastiska klänning
…och dessa snygga leggings!
Tjohoo!!
