Jonas Thente
Jonas Thente framför en intressant åsikt om skolämnet matematik i dagens DN:
”Mitt bidrag till skolpolitiken består i att sidställa den rådande svenska matematikfokuseringen med japanska skolflickors konsumtionsmönster.”
Thente förklarar i sin artikel något förenklat att skolpolitiken borde avskaffa matematik som huvudämne och menar att den har samma relevans som latin. Han menar att skolbarnen själva bäst listar ut vad som är värt att studera och att ett fenomen som japanska skolflickors konsumtionsmönster bäst visar vägen för den framtida skolpolitiken. (En liten anmärkning: om man vill studera mönster av olika slag, är matematiken ett oersättligt instrument).
”Kanske är det så att lägre matematikintresse speglar det faktum att matematik inte längre är så väsentligt som äldre generationer inbillar sig. Kanske bör det inte ens betraktas som ett huvudämne i skolan, utan ett ämne för att yrkesinrikta sig på i gymnasiet? Som latin?
Alla har nytta av grundläggande matematik. De fyra räknesätten, mått, procent och geometri. Men den enorma mobilisering vi har sett på senare år känns som en befängd överreaktion på en prestigeförlust i en internationell tävling med oklara regler och syften.”
Thente menar att man först på gymnasiet bör yrkesinrikta sig på matematik, men att de fyra räknesätten, mått, procent och geometri kan alla ha nytta av att kunna. Tyvärr har svenska elevers kunskaper i matematik stadigt sjunkit sedan 80-talets slut och jag är ledsen att behöva skriva detta, men en hel del elever lär sig de fyra räknesätten, mått, procent och geometri först på gymnasiet (om ens då). På de tekniska högskolorna har man sedan ett årtionde varit tvungna att först läsa in gymnasiematematiken innan man har kunnat fortsätta med den yrkesinriktade matematiken.
Tyvärr måste jag också meddela att det mesta i form av samhällets fysiska och digitala infrastrukturer, varuproduktion, till en del tjänsteproduktionen, mediasfärens fysiska struktur, forskning…etc etc (huset du bor i, maten du äter, dina mediciner, din mediakonsumtion, kläderna du bär) skapas och upprätthålls med tekniskt och naturvetenskapligt kunnande. Ingetdera kan du studera utan goda kunskaper i matematik.
”Om man behärskar språket så har man ett redskap för att lära sig – till exempel matematik.
Om man behärskar matematiken så kan man matematik.”
Två fel: man behöver egentligen inte ett språk för att lära sig matematik, men matematiken är ett universellt språk.
Om man behärskar matematik, kan man behärska kemi, fysik, mekanik, tekniska och naturvetenskapliga ämnen på djupet.
Tycker Thente att detta är trivialt?
