London del III

Sista delen av londonresan går i Highgate cemetery:s tecken…

 Sista dagen. Kebab Planet i Archway för att inhämta energi för en kyrkogårdsrunda…

 Västra delen av Highgate Cemetery kan enbart besökas under en förbokad rundtur.

 Kyrkogården har köpts upp av en förening som håller på att restaurera den ganska förfallna anläggningen.

 Vår mycket trevliga guide, Martin (?…vill jag minnas att han hette)

 Men det är ett vackert förfall…

 Det fullkomligen kryllar av vackra statyer och betagande viktoriania på Highgate. Skogen har brett ut sig och sammansmältningen av de vackra gravmonumenten med grönskan gör miljön till en fantastiskt rofylld oas, mitt i norra London. Ett antal sällsynta insektsarter finns här och även ett flertal fåglar som häckar. Fågelsång är det enda som hörs bland de växtbeklädda stigarna. En underbar plats.

 Katakomber med familjegravar

 Föreningen har startat med denna del av kyrkogården i sitt restaureringsarbete. Flera av gravarna hade haft inbrott och man fick till en början spendera ca 2 miljoner pund på ett fungerande staketsystem kring området.

   En mera förnäm del av kyrkogården

     En boxares grav

    Ingången till katakomberna

    Östra delen av Highgate

 En viss ideolog ligger begraven här

  En bedårande skulptur

   Ett vackert litet lamm

 Den bästa vännen

  Naturen tar över

 Vilar bara…

  En något mera udda gravsten bland de vackra monumenten…foto: Ulf Holmén  

 En artsy variant. Foto: Ulf Holmén

 Den totala motsatsen till Highgate Cemetery: turisthorder på Regent Street. Sträckan mellan Regent Street och Trafalgar square kan göra vem som helst mordlysten…

 En riktigt bra konsert i St Martin in the Fields; Vivaldi, Boccherini och Mozart. 

 The National Gallery

 Sista pubbesöket på Blackfriars pub från 1875, med en klass 2-art deco-inredning.

 Lite ledsamt att behöva åka hem…

 Lite shopping blev det förstås också…

 Den lilla ABBA-muggen var ett fynd…

Publicerat i böcker, historia, Inspiration, Konst, kultur, musik, Okategoriserade, religion | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

London del II

Fortsättning på bildreportaget om vår londonresa…

 Morbror Juha bor i trakterna kring Stratford, där denna nybyggda olympiska by finns. En miljardär hade visat intresse för byggnaderna och tänkt sig att omvandla dessa till vanliga lägenheter efter de olympiska spelen, men det visade sig att där inte finns några som helst köksinstallationer. Han drog sig ur. Atleter behöver inga kök, ett badkar för de anabola steroiderna och ett par brickor för tabletterna och sprutorna?

 Vid Blackfriars Bridge, på väg mot Tate Modern för att hämta biljetter till Damien Hirst

 Tate Modern i en gammal turbinhall

 Efteråt, i Victoria Embankment Gardens för att bättra på blodsockret…

 Samma park, en annan tid…Pia under vår tågluff 1988…

Senare på kvällen på puben Marquis Granby

 En god ale...

 Hopp i kronologin: föregående dag i Opera gallery…

 …i Soho…

 …och tidigare samma dag vid Vivienne Westwood, där mina utsedda kjolar inte visade sig finnas. Jag provade en kort kavaj, men det blev inget köp.

 En ny dag och Damien Hirst på Tate Modern. Vi hann ta oss en titt på St Paul´s Cathedral innan…

 Lunch mittemot katedralen…

 Plötsligt gjorde en hel flock av kyrkans män en liten parad ut på trapporna för att bli fotograferade.

 Mot Tate Modern

 Thamsen mot Tower bridge

 The Millennium Bridge

 Inne på Tate Modern. Mycket artsy. Det var förbjudet att fotografera på de flesta muséerna, så jag har lånat lite bilder…

 A Thousand Years

In and out of Love (White Paintings and Live Butterflies)

The Physical Impossibility of Death in the Mind of Someone Living

 The Anatomy of an Angel

Jag gillar Damien Hirst, trots allt. Jag tycker att han har en del riktigt bra idéer och ett flertal av verken är tankeväckande som god konst bör vara. Prickarna begriper jag mig inte på, men upprepningen av tematiken om liv och död i form av t ex de oändliga raderna av medicinskåp (en modern vanitassymbol) eller fjärilar och de religiösa referenserna är på många sätt intressanta. Han införlivar både levande och döda subjekt, både födelse och död i sina sviter. Fjärilar klistrade på dukar målade med enkel lackfärg ställer naturens oöverträffade skönhet mot det mänskligt trivala förskönandet, den vackra symbolen för förgänglighet mot det slags enkla ytor vi väljer att omge oss med under hela liv. Fimpar, fjärilar, medicinförpackningar och diamanter, alla inordnade i vitrinskåp. Vitrinskåp innehåller vanligen sådant vi vill visa upp, sådant vi samlar på, sådant som säger någonting om vilka vi är eller vill vara, här visas mera direkta symboler för vad vi är upp. Vitrinskåp associeras också med ett vetenskapligt samlande och  studier. I en av salarna finns mycket riktigt en mängd medicinska instrument och anatomiska modeller uppradade i vitrinskåpen. Den mest omedelbara referensen till det moderna vetenskapliga synsättet på liv är The Anatomy of an Angel, där den gamla, sakrala figuren öppnats upp i en anatomisk studie.

 For the Love of God, den diamantprydda platinaskallen med människotänder, finns på bottenvåningen i en helt förmörkad kammare med enbart ett effektfullt ljus mot skulpturen. Skallen ser minst sagt spektakulär ut i verkligheten.

 I butiken kan man köpa en ”spin-painted” skalle för det facila priset av 36 800 £, men då kommer den i en begränsad serie… 

 Tillbaks till St Paul´s Cathedral för afternoon tea…

 Så gott!

 På puben The Wellington vid Charing Cross

 På Embankment för att åka hemåt med District line

 Framme vid Plaistow station hade en bilolycka ägt rum…

 Efterhand kom först brandkåren, sedan ambulanser och sist polisen. Ingen var dock allvarligt skadad, föraren till fordonet stod hela tiden skamsen bredvid sitt vrak. Vi tragglade oss hem med hjälp av omtänksamma medmänniskor som gav oss råd om alternativa resvägar… 

Fortsättning följer i del III

Publicerat i Konst, kultur, Kuriosakabinettet, Okategoriserade, religion, Utställning, vetenskap | Etiketter , , , , , , , , | 2 kommentarer

Back in business (London del I)

Då är bloggens våride överstökad och vi är tillbaka på banan. Senaste veckan har tilldragit sig i London för vår del och utan större åthävor kommer här lite resbilder:

 Vi besökte morbror Juha, som bor i London

 Juhas fru Geraldine gödde oss med allehanda buffeer från morgon till kväll, så fort vi var på plats…

 Morbror Juha (Lukkarinen) vid sitt arbetsbord. Bilar, måleri och bloggande är stora intressen…

 Denna fish and chips var betydligt godare än den jag senast provade på 80-talet…

 Trafalgar Square sedd från National Gallery. Vi tillbringade en hel del tid inne på galleriet och hann igenom tre av fyra avdelningar samt en våning på National Portrait Gallery.

National Gallery är självklart en skattkammare för alla konstälskare. Några av mina favoriter bland det vi såg (vi hann inte med avdelningen för modern konst):

 The Ambassadors av Hans Holbein den yngre

 Venus and Mars av Sandro Botticelli

 Christ Mocked av Hieronymus Bosch

 The Arnolfini Portrait av van Eyck

http://www.nationalgallery.org.uk/

 En samling statyer av en polsk konstnär. Statyerna har turnerat runtom i Europa, de är tillverkade av träd från en skog nära konstnärens hembygd och finns för tillfället i St Martin in the Fields vid Trafalgar Square.

 Lite glass till espresson…

 Inuti en av telefonkioskerna i Soho, kontaktsökande flickor…

 Hagelskur från ingenstans. Vädret i London var genomgående kallare och lynnigare än hemma, sol, regn, hagelstorm, kvavhet och isvindar under en och samma dag. Därav var vi hela tiden fel klädda. Det var antingen supersvettigt eller kallt som f*n. 

 Roliga installationer på ett tak i Soho. Här i krokarna travade jag efter Kim Wilde, som vi mötte på en gata i Chinatown. Jag ville gå fram, men Uffe tyckte att det vore det pinsammaste i världen…så tyvärr, inga bilder på varken fröken Wilde eller på Dustin Hoffman, som vi vid ett annat tillfälle stötte ihop med i Soho…

 Kim Wilde

 Dustin Hoffman 

Men jag blev i alla fall fotad med drottningen:

Fortsättning följer i del II

Publicerat i Konst, kultur, musik, Okategoriserade, Utställning | Etiketter , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Fredagen den elfte

Bloggen kommer att ta ett litet break, gå i ide litegrann, ligga och ruva, bida sin tid…bara en kortare tid, sedan kommer jag tillbaka med full kraft! Så hav tålamod…

 Titta vilken underbar lavendel jag fick av Uffe idag…

 Till och med det lilla porslinshandtaget är dekorerat med lavendelmotiv…

Annars kurerar jag mig mest fortfarande. Förbannade sega förkylningsdj***ar! Ett litet samarbete över datorn hade jag dock med en konstnärskollega från Wien, Kat Starchild:

Baserad på min målning The Arab från 1991.

http://www.myspace.com/starchilds_magic_shop

Apropå det så finns det nu två provtryck på araben till salu:

Arab
water colour 1991 (no text on the original, naturally)

Fine art giclée print on Hahnemühle German Etching 310 watercolour paper. Testprint. Will be signed individually.

Size: A4
SEK 300 / 38 Euro / 50 $

  Arab
water colour 1991 (no text on the original, naturally)

Fine art giclée print on Hahnemühle German Etching 310 watercolour paper. Testprint, modified. Will be signed individually.

Size: A4
SEK 350 / 44 Euro / 58 $

Kontakta mig här på bloggen, på Facebook eller på susannavaris@gmail.com vid intresse!

 

Publicerat i Egna verk, inredning, Konst, kultur, Okategoriserade | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lucem Ferre III

Trots att jag återigen känner mig skakig, som om jag hade lågt blodsocker (samma sak imorse, jag mådde jättedåligt), så lyckades jag färdigställa ett till collage idag:

 Lucem Ferre III, mixed media 2012. Susanna Varis

Publicerat i Egna verk, Konst, kultur, Marilyn Manson, Okategoriserade, religion | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

That Mortensen Girl

That Mortensen Girl blev nyss färdigställd:

 That Mortensen Girl, mixed media 2012. Susanna Varis

Min tolkning av den kärlekstörstande barnkvinnan Marilyn Monroe.

Publicerat i Egna verk, Konst, kultur, Marilyn Monroe, Okategoriserade | Etiketter , , , , , , , , | 2 kommentarer

Allt är förlåtet

Plötsligt, som en blixt från en klar himmel, som en champagnekork som flyger ut, small en förälskelse till Vivienne Westwood till. Westwood har i min värld fått i 30 års tid hänga med på min avoga inställning till Malcolm McLaren. McLaren, det onda geniet som visserligen var en briljant marknadsförare, men också en dubiös manager åt bland andra Sex Pistols, The New York Dolls, Adam and the Ants och Bow Wow Wow. Under punktiden var vårt förhållande till honom minst sagt kylslaget och allt sedan dess har McLaren och på kuppen även hans tidigare fru Vivienne Westwood fått dras med imagen av hänsynslösa exploatörer av andras talang. Vilket i fallet Vivienne Westwood inte kunde vara mera fel.

Men nu har korken flugit ur och jag fullkomligen älskar Vivienne Westwood från mitt hjärta! Jag tar tillbaka allt mitt tidigare grundlösa och felaktiga agg.

 Vivienne Westwood

Dame Westwood har under 40 år begåvat världen med sin unika designkonst där det mest engelska; punken, kungahuset och skotskrutorna blandas i en maka- och tidlös, rebellisk och elegant stil. Urrebellen, provokatören och punkaren blev adlad, bara en sån sak! Vissa punkpuritaner menar säkert att hon borde inte ha tagit emot adelstiteln, men jag menar att det är precis vad hon borde! All ära åt rebellen!

 Those were the days…en ung Vivienne Westwood stod för det stilmässiga i punken och utvecklade en egen stil som sprang ur bondagestassar och gatumode.

 Sex Pistols-eran

 Butiken SEX. Medlemmarna i Sex Pistols brukade hänga på butiken och plockades mer eller mindre upp där till ett bandprojekt som Malcolm McLaren hade på gång…

 Malcolm McLaren och Vivienne Westwood

  Sommarkollektionen 2011

        Pamela Anderson i en kampanj för Vivienne Westwood

Saken blir ju inte sämre av att Dame Westwood designat de två BRÖLLOPS-bröllopsklänningarna som är något att räkna med; dvs den som Carrie Bradshaw bar när hon skulle gifta sig med Mr Big och den som Dita von Teese bar när hon gifte sig med Marilyn Manson.

 Marilyn Manson och Dita von Teese

 Carrie Bradshaw/Sarah Jessica Parker i Sex and the City

 Dita von Teese på en Westwood-visning

 Dita modellar för Westwood

 Westwood designar även tapeter

 En förälskelse…

 Westwood i en klassisk pose

 Westwoods och McLarens son äger och driver företaget Agent Provocateur

 Brudunderkläder i Agent Provocateurs tolkning…

Snart blir det London och jag får se om jag lyckas uppbringa motståndskraft nog…något från Westwood och en Queen Elizabeth II-mugg!

 

Publicerat i historia, inredning, Konst, kultur, Marilyn Manson, Mode, musik, Okategoriserade | Etiketter , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Lågtempererad evakueringsövning

Hela dagen i Älvsjö för att öva på evakuering ur tåg. Jag har fortfarande lite temperatur och förkylning kvar och jag kände mig som bambi på hal is på morgonen, men dagen förlöpte väl och jag orkade. Efter detta styrde jag dock kosan raka vägen hem till bland annat detta:

 Born Villain av Marilyn Manson… 

Som bekant kör jag ju den gammaldags metoden med att betala för min musik och kultur. Tyvärr är denna en digipack, utan ens texterna. Jag vill på gammaldags vis egentligen få hela kitet; doften av nypressad vinyl, konvolut med fina bilder och konstnärliga omslag, texter…om inte annat så en rejäl booklet med en CD. Jag passade även på att bygga på min Bowie-samling med Young Americans, Station to Station och Low.

Nu ska jag lägga mig och vila (samt aktivt förtränga diskberget som tronar i köket).

Publicerat i kultur, Marilyn Manson, medier, musik, Okategoriserade, teknik | Etiketter , , , , , , | 1 kommentar

Fading Away och Her Self

Jag hittade just denna bild av den fantastiska konstnären Ray Caesar på nätet:

 Fading Away, Ray Caesar 2012

http://www.raycaesar.com/

Det är lustigt. När jag målade Her Self var en av inspirationskällorna just Ray Caesar. Jag ville komma åt den krispiga, fragila, sockersöta dekadensen i utförandet. Så värst sockersött blev ju inte Her Self och jag vill inte i övrigt heller på något sätt jämföra mig med Caesar, men det lustiga är ju just idén i båda bilderna. En kvinna som tonar/blåser bort…

Her Self, Susanna Varis 2011.

Publicerat i Egna verk, Inspiration, Konst, kultur, Okategoriserade | Etiketter , , , | 1 kommentar

Ännu snyggare feministisk gärning

…än den som Isabella Löwengrip stod för häromdagen: http://www.susannavaris.com/blogg/2012/05/dagens-feministiska-garning/

…var ju självklart Linda Skugges svar till tidningen Café år 2007 när de hörde sig för om ett utvik. Ingen retusch och inget smink, då kunde utviket göras. Café tappade intresset, men Skugge vek ut sig i alla fall, i tidningen Bon, oretuscherad och osminkad:

 Linda Skugge i Bon.

Så underbart! Det finns inte många kvinnor som skulle göra samma sak. I det fullständiga bombardemanget av utmärglade, silikonfyllda, plastikopererade och dessutom retuscherade bilder som möter ögat överallt blir en bild på en normal och oretuscherad kropp en anomali och någonting som man reagerar på. Vi uppfattar det fixade och icke-existerande som det normala.

Isabella Löwengrip har definitivt en poäng också. Hon blev mobbad för sin vikt efter sina semesterbilder och då finns det all anledning att visa upp just den kroppen som man mobbades för och vara stolt över den. Målgruppen för Skugge var herrtidningsvärlden, målgruppen för Löwengrip är alla viktmobbande människor (ofta andra kvinnor).

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14784289.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14785538.ab

Publicerat i feminism, kultur, medier, Okategoriserade | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar