Andrea Edwards. Foto: Aftonbladet
Erik Holmström. Foto: ungatur-ensemblearkiv
Igår deltog skådespelaren Andrea Edwards och regissören Erik Holmström i programmet Debatt på SVT. Som motparter i debatten fanns bl a genusdebattörerna Pelle Billing och Per Ström. Allt handlar förstås om SCUM-manifestet och Turteatern. Turerna kring denna uppsättning och reaktionerna på den har varit minst sagt många och omständiga och jag kan inte redogöra för allt här.
Varför sätter man upp denna text, skriven av en djupt störd person och som förespråkar våld just nu, just här? Jag skrev kort om detta tidigare. Jag har fortfarande inte läst manifestet och tänker inte spendera pengar på uppsättningen, men jag dristar mig till att ändå reflektera kring allt detta.
Åter till frågan; varför nu, varför här?
Det korta svaret på första delen är att man hos Turteatern hittills fört en relativt anonym tillvaro, man kanske ville sätta sig själva på kartan? Höras i bruset? I så fall har man lyckats med råge. Gammelmedia, bloggare, allt och alla har reagerat, Dramaten är med på ett hörn för att försvara den konstnärliga friheten. De flesta som inte bor under en sten känner nog till Turteatern nu. Mycket lyckad reklam. Det gäller att chocka i dessa tider.
Glädje på Turteatern: http://turteatern.se/2011/11/18/succe-for-scum-manifestet-nastan-slutsalt/
Men jag tror inte att man erkänner dessa krasst kommersiella och medie-exponeringsystra motiven, man vill framstå som de förtrycktas språkrör, de okunnigas upplysare och som en spridare av ett jämlikhetsevangelium åt kommande generationer. Det bästa sättet att göra detta är ju att plocka upp en mycket kontroversiell text (även skådespelaren själv sade sig ha svårigheter att läsa den första gången), som i korthet förklarar att män på alla sätt är usla, vidriga, icke existensberättigade och borde utplånas och visa den för gymnasieungdom. Detta sägs nu vara en spegelbild av vad framträdande män genom historien har uttryckt om kvinnor. (Pär Ström ville veta vilken man som har skrivit att kvinnor borde utplånas, han fick inget svar).
Ja, vi känner till att det historiskt har existerat olika förtryck och att det fortfarande existerar allehanda förtryck. Men på vad sätt är det relevant att dänga denna form av koncentrerad manshat (under täckmantel att det handlar om spegelvänd kvinnohat) i huvudet på gymnasieungdomar?
Andrea Edwards säger att för en person som inte erkänner patriarkatet kan ju ha svårt att förstå detta. Och så är det ju, bekänner man sig inte till tron på patriarkatet, blir det svårt att ta till sig resten.
Jag googlade på ”patriarkat” och denna bild från Pride-festivalen dök upp. Foto: yelah.net
patriarka´t, familje- eller samhällssystem där den politiska och ekonomiska makten, både inom hushållet och i den offentliga sfären, innehas av äldre män, och där följaktligen varken kvinnor eller yngre män deltar i det formella beslutsfattandet.
NE (korta versionen)
Jag anser inte att patriarkat (i form denna korta definition) är ett relevant beskrivning för Sverige, år 2011. (Jag går inte in här på varför jag inte anser detta, det kräver en längre utläggning). Feminismens patriarkat, som ju kan se ut på en uppsjö av olika sätt, är en annan sak.
I studion ser jag ett antal personer som inte är vana att bli ifrågasatta, som anser sig sitta på den ”korrekta sanningen”, som hånskrattar åt och avbryter meningsmotståndare, som tar upp en helt irrelevant fråga om varför män är överrepresenterade i våldsstatistiken (som fö Pär Ström på ett beundransvärt lugnt och sakligt sätt försöker ge ett svar på). Personerna jag beskriver är inte medlemmar av något patriarkat. Kulturkritikern tycks inte ens ha reflekterat över faktumet att uppsättningen närmast unisont har hyllats, berömts och om inte detta, åtminstone setts som ett viktigt och relevant verk på alla de stora tidningars kultursidor. Patriarkatet har lyst med sin frånvaro. Bortsett från de i sändningen hånade ”moderatmännen”, en nätbaserad grupp som, vad jag förstår, hade riktat mothot mot skådespelare. Detta handlade tydligen återigen om en spegelvändning; hotar ni oss, hotar vi tillbaka.
Konstens frihet och åsikts- och yttrandefriheten måste alltid försvaras, men Turteatern måste förstå att en sådan här uppsättning inte den här gången enbart genererar hurrarop och huvudklappningar. Regissören Erik Holmström berömde Athena Farrokhzad, som inte tyckte att uppsättningen skulle ursäktas som varandes ironi och satir, den skulle alltså tas på fullaste allvar. Varför är man då förvånad över reaktionerna? (Jag tror egentligen inte att man är det; mycket krokodiltårar, mycket klirr i kassan…) Dessutom är ju inte detta på det sättet provocerande, om det är några som det har varit politiskt helt accepterat att hacka på de senaste decennierna, så är det just männen. Uppsättningen ser bara till att med ett politiskt korrekt riktat hat skapa uppmärksamhet kring sin verksamhet.
För varje undersökning i feminist- och genusvärlden känns Per Ström mer och mer vettig. Jag var mycket skeptisk till honom och ansåg honom väldigt extrem innan jag började läsa och ta reda på vad den moderna feminismen egentligen står för och gör, i akademierna och i media. Jag håller inte med Pär Ström i allt, men han framstår ofta som ett under av balans och objektivitet i jämförelse med många feminister och genusteoretiker, om man bemödar sig om att ta reda på och reflektera över hur det verkligen ser ut.
Mina tidigare bloggposter på temat:
http://www.susannavaris.com/blogg/2011/11/dagens-blodtryckshojare-4/
http://www.susannavaris.com/blogg/2011/11/pre-vernissage-pa-kocks/
Artiklar (närmast unisont positiva) om Scum på Turteatern:
http://www.stockholmsfria.nu/artikel/90767
http://www.svd.se/kultur/scen/vassa-pilar-kastas-med-full-kraft_6618748.svd
http://www.dn.se/kultur-noje/scenrecensioner/scummanifestet-pa-turteatern
http://www.svd.se/kultur/dramatenskadisar-laser-scum_6646164.svd
http://www.stockholmsfria.nu/artikel/90675
http://www.expressen.se/kultur/1.2623751/scummanifestet-turteatern
http://www.expressen.se/1.2630390
http://www.dn.se/ledare/signerat/genuspirayorna-tar-over-akvariet
http://www.aftonbladet.se/kultur/article13914409.ab
Athena Farrokhzad:
http://www.aftonbladet.se/kultur/article13952706.ab
Clara Törnvall skriver en minst sagt förvirrad jämförelse mellan SCUM på Turteatern och Micael Dahléns bok Monster:
http://www.aftonbladet.se/kultur/article13956244.ab
Erik Holmström svarar Athena Farrokhzad:
http://www.aftonbladet.se/kultur/article13972013.ab