Halvseklets ekonomiska rådgivare

Postat den 25 september, 2011 av Susanna Holmén Waris

…är Marilyn Monroe!

Diamonds are a girl´s best friend. ”He´s your guy when stocks are high, but beware when they start to descend…it´s then that those louses go back to their spouses: diamonds are a girls best friend!!”

Publicerat i Film, foto, Marilyn Monroe, Okategoriserade | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

En trumpet är inte alltid en trumpet

Postat den 24 september, 2011 av Susanna Holmén Waris

Var det månne denna bild som inspirerade till ämnet för halvmiljonsstudien?

”Genusperspektiv har länge inte tagits i beaktning inom trumpetforskningen.”

Verena Barth

Jag (o-)roar mig ikväll åter med Tanja Bergkvists blogg, som jag på grund av det digra innehållet numera plöjer bitvis från början till slut.

Jag vill dela med mig av ett forskningsprojekt, som av Vetenskapsrådet har fått närmare en halv miljon kronor i bidrag över en treårsperiod. Tanja undrar på sin blogg över vad Vetenskapsrådet (den största statliga finansiären av grundforskning vid landets universitet, högskolor och institut) egentligen sysslar med och det borde alla andra skattebetalare också göra.

Trumpeten som genussymbol (VR:s projektdatabas, diarienummer 2008:528). Läs den här:

http://vrproj.vr.se/detail.asp?arendeid=58411

Verena Barth, som i detta nu sysselsätter sig med studien har kommit till vissa slutsatser:

”Möjligheten att spela starkt på instrumentet har gynnat genuskodningen då trumpetens starka ljud har kopplats till kraft och manlighet. Att spela starkt har blivit till en slags norm som länge överskuggat andra klangmöjligheter som uppfattats som avvikande och kvinnliga, som till exempel den sordinerade klangen som bland annat finns inom cool jazz.”

Mera om hennes framsteg här:

http://www.genus.se/meromgenus/teman/kultur/symbol-for-kraft-och-manlighet/

Nu vet inte jag om situationen den senaste två åren alls har utvecklats åt något håll med avseende på genusteoriernas fortplantning i skol- och forskningsvärlden, men om den liknar den som förelåg 2008 finns det en del att oroa sig över. Jag fortsätter att studera Tanjas blogg med stort intresse för att sätta mig in i senaste årens händelser. Rekommenderas inte för känsliga personer.

En bieffekt av bloggen är att jag åter har blivit sugen på att friska upp mina matematikkunskaper (och kanske fysiken och mekaniken och annat också…)

Min arma hjärna skulle nog må bra av att slitas bort en stund från facebookens, kvällstidningarnas och dum-tv:ns sjaskiga värld…

Tanja Bergkvists inlägg:

http://tanjabergkvist.wordpress.com/2009/03/01/vetenskap-eller-galenskap/

Thailändskt genuscenter? foto: gapnap.com

 

 

Publicerat i feminism, foto, genusvetenskap, Kuriosakabinettet, Okategoriserade, politik, pseudovetenskap, Say whaaat...? | Etiketter , , , | 17 kommentarer

Inköpslista

Postat den 24 september, 2011 av Susanna Holmén Waris

Två av mina stora idoler är aktuella i bokform; Nina Hagen med sin bok ”Bekännelser” och Marilyn Monroe, vars anteckingar och poem nu getts ut i boken ”Marilyn Monroe – Fragment”. Ann Heberlein hakar i DN upp sig på att den kvinnliga depressionen, till skillnad mot den manliga, betraktas som patetisk, självcentrerad och orsakad av ytligheter. Ulrika Stahre i Aftonbladet menar att det är fel av Nina Hagen att ha en konsert på Berns, eftersom nämnda etablissemang sägs vara i konflikt med fackföreningen Syndikalisterna. Suck.

Enligt de moderna genusteoretikerna är ju kön någonting som görs. Är det då meningsfullt att fortsätta reproducera unkna klyschor i all oändlighet? Myten om den manliga, finare, melankolin? Dessa tankegångar fanns visserligen kring förrförra sekelskiftet och framåt modern tid, men är de verkligen så relevanta fortfarande? I fråga om MarilynMonroe har jag aldrig uppfattat att hennes skörhet och psykiska problem skulle setts som patetiska eller orsakade av ytliga ting. Ses inte den supande, manlige stackaren på krogen som patetisk kanske? Jag blir mest matt av det ständiga jämförandet och kollektiviserandet. Den enformiga, könsfixerande och svartvita värlsbilden.

Ytlig ångest?

Marilyn Monroe är en legend i en närmast helt egen klass, hon är inte längre en person, hon är en mytisk figur i klass med olika gudomligheter. Jag håller med Heberlein om att Joyce Carol Oates Marilyn i ”Blonde” bet sig fast i också min uppfattning och föreställning om Marilyn Monroe till den milda grad att den har med all säkerhet blivit en del av min bild av Marilyn Monroe. Jag har genom åren plöjt igenom en hel del böcker om filmikonen och det kommer att bli spännande att läsa även denna.

Nina Hagen har en del likheter med Marilyn Monroe. Båda är/var exhibitionister, kärlekstörstande, andligt sökande och använder sig av en del rollspel i sina liv och karriärer. Men medan Monroe ville behaga och gjorde sitt bästa för att passa in i en roll av en manlig fantasikvinna, är Hagen en Pippi Långstrup-figur som inte låter sig begränsas av några som helst konventioner.

Nina Hagens nya bok sägs handla mest om hennes väg till Jesus och gud och mindre om det förmodat skandalösa livet. Även detta blir intressant att läsa. Redan för tio, femton år sedan verkade min gamla punkdrottning ha förirrat sig fullkomligt i en inte helt lätt överskådlig tro som innefattade ufon, Jesus, hinduism och new age bland annat. Det ska bli roligt att se om boken kan göra det hela mer begripligt.

Jag har så klart inhandlat biljetter till den kommande konserten på Berns. Syndikalisterna ger jag blanka katten i, jag har på min arbetsplats sett nog av deras arbetsmetodik. Förutom fullständig oförmåga att samarbeta med andra fackföreningar och aktioner som snarare skadar dessa, samt nidteckningar på arbetsledare i medlemsbladet är bara några exempel. Enligt min uppfattning är inte Syndikalisterna en seriös organisation.

Ulrika Stahre om Bekännelser:

http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article13654093.ab

Publicerat i feminism, Film, foto, genusvetenskap, historia, Marilyn Monroe, Okategoriserade, religion | Etiketter , , , , , , , | 3 kommentarer

För övrigt önskar jag…

Postat den 23 september, 2011 av Susanna Holmén Waris

Roland Poirier Martinsson. Foto: Ronny Johansson/Pressens Bild

…att alla kolumnister och skribenter som nu gått i taket över Roland Poirier Martinssons artikel i Svenska Dagbladet ”Vi borde prata om feminismen”, skulle sätta sig in i vad genusteorierna går ut på och vad deras företrädare numera sysslar med, bland annat på Lunds universitet som nämns i artikeln.

Anna Laestadius Larsson. Foto: SvD

T ex Anna Laestadius Larsson på Svd:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/dags-att-reda-ut-tokigheterna_6472922.svd

I dagens DN skriver Hanna Hellqvist på samma tema. Här finns Roland Poirier Martinssons artikel:

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/vi-borde-prata-om-feminismen_6460944.svd

Tanja Bergkvist undervisar numera teknologer på Farkost- och Samhällsbyggnads-programmen på min gamla skola KTH i geometri och algebra. Foto från Tanja Bergkvists blogg. 

Jag har skrivit om detta förut på denna bloggen och all material och underlag för att skapa sig en uppfattning finns hos Tanja Bergkvist:

http://tanjabergkvist.wordpress.com/

Eller t ex mitt tidigare inlägg:

http://www.susannavaris.com/blogg/2011/07/tanka-fritt-ar-stort-men-tanka-ratt-ar-storre/

Om någon nu fortfarande inbillar sig att den moderna feminismen och dess avknoppning ”genusvetenskapen” handlar om allas lika rättigheter och skyldigheter kan bli något överraskad.

För mig personligen är det omöjligt att försvara en lära, som t ex vill införa en politiskt/ideologiskt styrd undervisning i alla ämnen (även de naturvetenskapliga), en lära som sätter en ideologisk agenda högre än sökandet efter den vetenskapliga sanningen och den akademiska friheten. En lära som dessutom utgår ifrån att all traditionell vetenskap, inklusive dess metoder, är förkastlig, eftersom den är till övervägande del är skapad av män. En lära som vill pyssla med relativa och situationsberoende sanningar. En lära som genom en inbillad moralisk överhöghet anser sig kunna sätta sig självt över allt och alla i samhället.

Nej, där tackar jag för kaffet.

Jag skulle önska att de som månar om feminismen skulle se vad den numera består av och ställa sig frågan: Är det det här vi ville att det skulle vara? Om svaret är ja, kan ni räkna bort mig fullständigt.

Och här hoppas jag att Roland Poirier Martinsson  har rätt, att denna form av feminism är en trend som kommer att självdö. Kampen för allas lika rättigheter och skyldigheter ska vi för alltid föra och kampen för de mänskliga rättigheterna.

 

Publicerat i blodtryckshöjare, feminism, För övrigt anser jag att..., genusvetenskap, Okategoriserade, pseudovetenskap, vetenskap | Etiketter , , , , , , | 2 kommentarer

Konsten att tillbringa en ledig dag på buss 59

Postat den 21 september, 2011 av Susanna Holmén Waris

Buss 59 upp mot Wennergren center för femte gången idag. Vi åkte pendeltåg två gånger, tunnelbana en gång, buss 59 fem gånger, buss 40 en gång, blåbuss 4 en gång, buss 753 två gånger.

Ledigheten hade drabbat oss idag och vi skulle åka till ABA vid Wennergren Center för att hämta original och göra vidare business med print-projektet. Stort sett allt gick fel, från att håret hade en totalobstinat dag och sminket hamnade  vid sidan av ögat på det plufsiga ansiktet jag beskådade i spegeln, till att det regnade hela dagen, saker låg som ett regel utan undantag på fel ställe och vi hamnade på fel buss…

Men det var en hyfsat bra dag ändå. ABA visade sig fortfarande vara ett mycket sympatiskt företag och kvarterskrogen, där jag på lunchen glömde mina dödskalleringar, hade de i tryggt förvar i sin kassa-apparat. Jag fick också träffa en gammal vän till Uffe, Sven. Hastigt och i regnet, men ändå.

Pengar har försvunnit i cyberrymden och måste återfinnas, avtal måste fullföljas från kund, men beställning på gicléetryck kommer det ändå att bli…så förvänta er nya, snygga konstobjekt från mig inom snar framtid!

Smakprov på vad som komma skall… :)

Publicerat i Egna verk, Konst, Marilyn Manson, Marilyn Monroe, Okategoriserade | Etiketter , , , | 1 kommentar

Söndagsutflykt i skärgården II

Postat den 21 september, 2011 av Susanna Holmén Waris

Fortsättning från föregående inlägg…

Jag och kapten Claes Insulander, som inne i kyrkan bjöd på vacker orgelmusik. Han hade tänkt att bli en kyrkomusiker, innan sjöintresset satte stopp för detta. Kapten Insulander talar också fem språk och brukar överraska resande på S/S Mariefred med förutom anekdoter och skämt om sälar på Mälarens kobbar, med att tala något av dessa vid behov. Mångsidig karl, således. Foto: Ulf Holmén

Hembygdsmuséet. Fotbojor. Foto: Susanna Varis

Begravningskonfekt från 1882. Gjordes oftast av byns sockerbagare och var till för att ätas vid begravningen eller sparas som minne. Konfekten kunde innehålla ramsor i stil med:”Jag är så mätt och trött på världen. Jag far så nöjd den sista färden.” 

Lärarens skrivbord. Notera riset. Hembydsmuseum vid Värmdö kyrka. Foto: Susanna Varis

Skolplansch

Lustigt litet föremål med ett lo- eller katthuvud?

Doktor Mårten Luthers katekes…medikament för själen?

Brännvinsskåp. Foton: Susanna Varis

En mycket gammal leksaksbil och en vacker vagga.

Konfirmationskort.

En hel del bruksföremål fanns till beskådan på denna hembygdsmuseum. Foton: Susanna Varis

Värmdö kyrka är den äldsta kyrka i Stockholms skärgård och den enda medeltida (1200-tal).

Tillbaka på S/S Mariefred. Foto: Susanna Varis

Vi har lagt till vid Lillsved. Foto: Susanna Varis

I ett klassrum på Lillsved… Foto: Ulf Holmén

Mycket vacker miljö för skollokaler… Foto: Susanna Varis

Pepparkakshuset och häxan som väntar på Hans och Greta… Foto: Ulf Holmén

Havet. Jag älskar havet, ända sedan barndomens Kimito. Foto: Susanna Varis

Foto: Susanna Varis

Ubåtsjakt…?

Vackra Stockholm. På bilderna bl a ett hörn av Stockholms Slott, Grand Hôtel, Nationalmuseum och Af Chapman. Foton. Susanna Varis

Nationalmuseum och Af Chapman. Skeppsholmen. Foton. Susanna Varis

Slussen inifrån S/S Mariefred. Avstigning vid Skeppsbron. Foto: Susanna Varis

 

Publicerat i ångfartyg, historia, Okategoriserade, religion | Etiketter , , , , , , , | 1 kommentar

Söndagsutflykt i skärgården del I

Postat den 20 september, 2011 av Susanna Holmén Waris

I söndags var vi på en underbar utflykt med ångfartyget S/S Mariefred i Stockholms skärgård! Jag gick upp klockan 6.20 på en ledig söndagsmorgon för detta evenemang, men det var det värt, med råge. Turen gick till Värmdö, där vi såg Värmdö kyrka och Lillsved, allt under ledning av kapten Claes Insulander.

Klara Mälarstrand. Foto: Susanna Varis

Stadshuset och Stockholm Waterfront Building, som skapat en del reaktioner. Någon ombord undrade vad det var för stålstaket som reste sig upp där…Foto: Susanna Varis

Långholmen. Foto: Susanna Varis

Under Stockholms broar…Årstabroarna närmare bestämt. Foto: Susanna Varis

Mot skärgården! Foto: Susanna Varis

Framför konversationssalongen. Foto: Ulf Holmén

Foto (beskuren): Ulf Holmén

Mat! Som på ångfartyget Mariefred för vår del betyder ångbåtsbiff…Foto: Ulf Holmén

Foto: Susanna Varis

Den superba ångbåtsbiffen! Vi bokade rätt tid och fick äta i lugn och ro… Foto: Susanna Varis

Vi lägger till vid Kulans ångbåtsbrygga. Foto: Susanna Varis

Värmdö kyrka, eller Skärgårdskatedralen som den kallas. kapten Insulander satte sig framför orgeln och spelade vacker musik för oss. Jag är inte särskilt religiös, men jag har alltid tyckt om kyrkor för konstens och musikens skull. Foton. Susanna Varis

Vapensköldar som bars i processioner över avlidna adelsmän. På de flesta var motiven två hoptvinnade symbolregister, ett för svärdssidan, ett för spinnsidan. Viktigt var att påvisa ridderliga anor från båda sidorna. Släkter som Bagge och Fleming figurerar i Värmdös historia. Foto. Susanna Varis

Den världsliga makten vill som alltid inhämta sin legitimitet från den högre, från gud själv. Från att kungar historiskt ansågs själva vara gudomligheter (exempelvis faraoner eller grekiska kungligheter), gled uppfattningen över till att kungligheterna under t ex barocken, renässansen och upplysningstiden hade fått sin makt från gud. Detta manifesterades i bl a porträttkonsten med olika gudomliga väsen som sträcker sig ned över en kunglighet och räcker denne maktsymboler. Slut på sidospåret. Foto: Susanna Varis

”Kung Olof (kung av Norge, dödad 1030 vid Stiklestad, dyrkad i hela Norden som Sankt Olof) skulle bygga Värmdö kyrka och fick sig anvisad en vacker äng till byggnadsplats, varefter han började arbetet. Men vad han byggde upp på dagen rev trollen ned på natten. Då hittade någon på att man skulle binda två tunga trädstammar efter ett par oxar och köra tills de stannade; där skulle man bygga kyrkan. Så gjordes. Oxarna körde fast i ett kärr och den platsen bestämde man sig för. – Till Olof kom så ett troll och lovade att bygga upp kyrkan i utbyte mot Olofs huvud, om denne kunde gissa trollets namn innan kyrkan var färdig. – En dag när kyrkan var nästan klar, hörde Olof ur ett djupt hål i ett berg någon sjunga: ”Vyss, vyss, dotter min, i morgon kommer Skalle hem med kung Olofs huvud.” Glad blev Olof och skyndade till kyrkan och ropade uppåt kyrkspiran, som trollet höll på att sätta fast: ”Tack ska du ha, Skalle!” och Skalle blev så förskräckt att han ramlade ner och Olof skyndade till och trampade på hans huvud. Inne i kyrkan ser man detta utskuret i trä.”

Sägen hämtad ur kompendiet för kulturresan: Värmdö kyrka och Lillsved. Kulturresa med ångfartyget Mariefred den 18 september 2011.

Altartavlan från senare hälften av 1400-talet av en tysk mästare, Berndt Notke. Samme mästare har även gjort statyn Sankt Göran och Draken, som nu finns i Sorkyrkan. Underbart odjur i högra kanten.

En ensam liten träskulptur. Foto: Susanna Varis

Fler vapensköldar. Två armar som håller upp ett hjärta längst ner…Foto: Susanna Varis

Sakristian; backstage för prästen. Foto: Susanna Varis

Detalj på predikstolen. Foto: Susanna Varis

Madonnafigur i Baggekoret, för släkterna Bagge, Snakenborg m fl. Foto: Susanna Varis

Baggekoret. Foto: Susanna Varis

Flemingska koret. Foto: Susanna Varis

Återigen roliga demoner på högra stranden. Foto: Susanna Varis

Vacker kvinnofigur. Ett helgon kanske? Foto: Susanna Varis

Fortsättning följer i del II…


Publicerat i ångfartyg, historia, Okategoriserade, religion | Etiketter , , , | 1 kommentar

Hemma hos Dita

Postat den 20 september, 2011 av Susanna Holmén Waris

I nya numret av ELLE och tidigare i februarinumret av InStyle Magazine, finns hemma-hos-reportage hos burleskdansösen och den levande hyllningen till vintage glamour, Dita von Teese. Jag blev omedelbart förälskad i hennes hem. Ljust och fräscht, rätta nyanser av vitt och lite statusmöbler utslängda i de rätta hörnen är verkligen inte min bag. Samma sak med Shabby Chic, dvs fransk romantisk lantstil 2.0, omförpackad i en ny och säljbar version. (Ok, vissa sk shabby chic-prylar kan gå an, men jag har börjat utveckla en överkänslighet mot detta begrepp).

De flesta bilderna nedan kommer från InStyle Magazine.

Dessutom har människan varit gift med Marilyn Manson. När paret skiljdes uppstod en vårdnadstvist om djuren, både de levande och de uppstoppade. Marilyn fick behålla sin katt Lily White, resten gick till Dita, vill jag minnas.

Fotosession vid bröllopet på ett engelskt slott. Marilyn Manson och Dita von Teese.

Pinkish Dita, akvarell 2009. Mitt första Dita-porträtt som hittade ett nytt hem fort…

Dita Vanitas, akvarell 2010. Även denna är såld…

The Vampires, akvarell 2008. Inte till salu…

Lily White, akvarell 2008. Inte till salu…

Lily White II, akvarell 2010

Publicerat i Egna verk, foto, inredning, Inspiration, Konst, Marilyn Manson, Mode, Okategoriserade | Etiketter , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Symphony of Destruction

Postat den 20 september, 2011 av Susanna Holmén Waris

Axel Boman

Radioaktiviteten har sin naturliga plats i det mänskliga skräckkabinettet i egenskap av en lukt- och ljudlös, osynlig strålning som hela tiden omger oss, men vars mer skadliga former kan orsaka oerhörd förstörelse.

Axel Boman och Kristofer Hagbard har med The Radioactive Orchestra, en sammanslutning av fysiker och musiker på KTH samt tekniker från företaget Kärnkraftsäkerhet och Utbilning, konverterat radioaktivt sönderfall till musik. Bland annat finns stycket ”Rubidium88 & Cobalt60” att lyssna till på Youtube:

http://www.youtube.com/watch?v=GQxOC_BK9bs

 

Rubidium (Rb), med ett ytskikt av en oxid. Foto: www.firedistrict23.com

Kobolt (Co). Används för både strålbehandling mot cancer, blått färgämne i glas, men också till sk ”smutsiga bomber”. Foto: wikimediacommons

I korthet fungerar det så här: Isotoper, som vi alla minns från skolans kemilektioner, är olika former av samma grundämne, där antalet protoner i atomkärnan är densamma, men där antalet neutroner är olika. När isotopen återgår till sitt stabila tillstånd genom radioaktivt sönderfall, sänds energi ut. Energinivåerna mäts i keV (kiloelektronvolt) och vid musikskapandet översätts de till noter med olika tonhöjd.

 

Kraftwerk. Foto: www.cleavelin.net

Resultatet är en slags experimentell synthmusik, inte helt utan associationer till gruppen Kraftwerk, som ju redan har avhandlat temat radioaktivitet på bl a albumet Radioactivity. På det här sättet kan man också få en bild av denna strålning, som hela tiden omger oss och även går rakt igenom oss, men som också skapar så stor oro och skräck. Radioaktiviteten, som har tillfört mänskligheten så mycket gott, men som även på grund av både den mänskliga naturens beskaffenhet och andra olyckliga omständigheter, tillfört mycken skada.

(Apropå det så är det 100-årsjubileum med anledning av att Marie Curie fick sitt andra nobelpris, denna gången i kemi…det blir ett annat inlägg om det.)

Länk till en KTH-sida där man själv kan skapa sin egen isotopmusik:

http://www.nuclear.kth.se/radioactiveorchestra/

Ny Teknik:

http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3270362.ece

Publicerat i Okategoriserade, vetenskap | Etiketter , , , , , , | 1 kommentar

Fortfarande kompisar?

Postat den 17 september, 2011 av Susanna Holmén Waris

http://kvp.expressen.se/nyheter/1.2562788/byggde-skateramp-av-kompisens-altan

Generation gratis i farten igen?

Publicerat i medier, Okategoriserade | 1 kommentar