Susanna's Crowbar

Eftersom debatterandet av feminismkritiska åsikter lätt blir mycket tungrott på grund av faktorer som:

– feminismen är mångfacetterad och rymmer sinsemellan mycket olika ståndpunkter

– begrepp som patriarkat, könsmaktsordning och strukturer kan i varierande grad ges olika betydelse

– det är omöjligt att varje gång definiera alltihopa om igen

ska jag nu bena ut ett antal begrepp. Jag kommer att skriva ett inlägg om vad inom feminismen jag kritiserar och varför inom en (förhoppningsvis snar) framtid.

Jag börjar med en definition av patriarkat. Jag samlar dessa definitioner i en särskild kategori: feminism – definitioner

Oxford dictionary:

 Definition of patriarchy

noun (plural patriarchies)

[mass noun]

• a system of society or government in which the father or eldest male is head of the family and descent is reckoned through the male line:the thematic relationships of the ballad are worked out according to the conventional archetypes of the patriarchy
•  a system of society or government in which men hold the power and women are largely excluded from it:the dominant ideology of patriarchy

De i sammanhanget användbara definitionerna tycks alltså vara:

”1) om myndighet l. ledarställning o. d. som tillkom en patriark (i bet. 1); patriarkalisk (se d. o. 1 a) styrelseform l. patriarkaliskt samhällsskick o. d.; samhällsskick som kännetecknas av (hus)faderns bestämmande makt inom (o. ansvar för) familjen; fadersvälde; äv.: övervikt för männens inflytande i samhället (i motsättning till kvinnornas).”

och:

”- a system of society or government in which the father or eldest male is head of the family and descent is reckoned through the male line:the thematic relationships of the ballad are worked out according to the conventional archetypes of the patriarchy

– a system of society or government in which men hold the power and women are largely excluded from it:the dominant ideology of patriarchy” 

Angående definitionen under punkt 1 a): patriarkalt styrelseskick i egenskap av fadersvälde, dvs att (hus)fadern har bestämmandemakt inom och ansvar över familjen:

Jag anser inte att det kan hävdas att vi lever i ett samhälle präglat av fadersvälde. Jag kan inte hitta någon akademisk studie av detta gällande nutid, så jag får helt ovetenskapligt utgå ifrån min erfarenhet. Min erfarenhet är att bestämmandet inom familjebildningar varierar högst påtagligt från mycket matriarkalt till mycket patriarkalt, men det vanliga tycks vara att människor gemensamt fattar de tyngre besluten. När det gäller barnen och det sociala livet tycks det ofta snarare handla om ett matriarkat.

Angående ”övervikt för männens inflytande i samhället (i motsättning till kvinnornas)”:

Då måste begreppet inflytande definieras. Det finns formellt inflytande och informellt inflytande. Definitionen gör heller ingen distinktion mellan inflytande och möjlighet till inflytande. Har en styrelseledamot för ett börsföretag större inflytande än en lågstadielärare? Räknas allt inflytande i pengar? Har barnombudsmannen större inflytande än en journalist på en stor dagstidning? Om människor skulle tillfrågas om den mest inflytelserika personen i deras liv så är jag övertygad om att ”mamma” skulle hamna ganska så högt upp, om inte till och med få en förkrossande majoritet av rösterna.

Angående ”a system of society or government in which the father or eldest male is head of the family and descent is reckoned through the male line”:

Numera får ett nyfött barn i Sverige sitt efternamn automatiskt om föräldrarna är gifta och har samma efternamn, annars ska föräldrarna inom tre månader anmäla det efternamn som barnet ska ges till Skatteverket. Görs inte detta, får barnet automatiskt moderns efternamn. Faderskapet ska också då vara fastställt. Ett par som gifter sig kan ta vem av parternas namn de föredrar, eller båda. Huruvida fadern eller den äldsta mannen i släkten betraktas som familjens överhuvud varierar antagligen också från fall till fall. Det finns även kvinnliga familjeöverhuvuden.

Angående ”a system of society or government in which men hold the power and women are largely excluded from it:the dominant ideology of patriarchy”:

Denna beskrivning stämmer inte med Sverige 2013.

Det finns också en feministisk förståelse av patriarkatet (Wikipedia 130401):

Patriarkatet (fadersväldet) och patriarkalisk (oinskränkt fadervälde) är gamla begrepp för samhällen som kännetecknas av fäders inflytande inom familjen, manliga ledares institutionaliserade makt och övervikt för männens inflytande i samhället.[25][26] Begreppet togs in i den feministiska debatten av Kate Millett 1970 i boken Sexualpolitiken. Det har blivit en av grundstenarna i vissa grenar av feminism, framför allt radikalfeminism.[10] Begreppet har kommit att känneteckna synen att samhällsordningen är sådan att män överordnas kvinnor. Patriarkatet är enligt begreppets förespråkare en djupt liggande samhällsstruktur som visar sig på många sätt, däribland att män har högre lön, att kvinnan utför den största delen av hushållsarbetet och att vissa av världens språk (såsom engelska och franska) har samma ord för man och människa. (Svenska språket, där människan är en ”hon”, utgör ett undantag.) I Simone de Beauvoirs analys är detta kärnpunkten, att det manliga är normen och det kvinnliga är undantaget vilket enligt henne är en djupt liggande del i samhället. Enligt patriarkatsteorin blir kvinnorna inskolade i patriarkatet av alla delar av samhället och hålls i en beroendeställning av män,[7] medan samhället håller manliga beteenden för mer värda än kvinnliga.[27] Se även könsmaktsordning.

 Jag anser inte att män överordnas kvinnor i Sverige 2013, snarare tvärt om, om man betänker det faktum att kvinnor har samma rättigheter och några till som männen (exempelvis måste en man som inte är gift med sitt barns mor först godkännas som fader och sedan ansöka om delad vårdnad, vilket kvinnan kan neka honom. En ensamstående kvinna kommer att kunna insemineras och bli ensam förälder, finns samma möjlighet för en ensamstående man?). Klimatet i mainstreammedia talar också emot en sådan ”överordning”. Inga andra än vita, heterosexuella män är det tillåtet, om inte påbjudet, att mobba i media. Jag talar nu om mainstreammedia (dags- och kvällstidningar, public service, radio etc), inte kommentarsfält eller bloggar.

Att många kvinnor prioriterar familjeliv över yrkesliv med vidhängande konsekvenser för inkomsten anser jag vara en konsekvens av individuella val, inte ett tvingande system. Sverige har ett av världens allra mest generösa föräldraförsäkringssystem och ingen tvingar någon att ta ut alla dagarna.

Att det manliga är normen kan jag till viss del hålla med om (i vissa sammanhang), men jag hoppas att det är en ändring på gång. I de verkstäder som jag har arbetat i var allt från höjder till maskinernas vikt anpassade till en längre och starkare individ, vilket gjorde att jag ganska fort började känna av förslitningsskador. Ofta sitter jag i säten som är ergonomiskt utformade men för en längre person, vilket gör att ergonomin blir allt annat än bra. Jag tror dock att medvetandet om de här sakerna har ökat och att man i högre grad söker utforma produkter som fungerar för de flesta. (Kanske något som de genusmedvetna konstruktörerna av androstolen kunde pyssla med istället för sin misandriska verksamhet…?)

Simone de Beauvoirs analys får jag kommentera vid annat tillfälle.

Nationella Sekretariatet för Genusforskning har definitionen:

”Patriarkat (av medeltidslat. patriarcha´tus) avser familje- eller samhällssystem där den politiska och ekonomiska makten, både inom hushållet och i den offentliga sfären, innehas av äldre män, och där följaktligen varken kvinnor eller yngre män deltar i det formella beslutsfattandet. Med en breddad definition ses patriarkat som ett samhällsskick där familjelivet och de familjerättsliga förhållandena präglas av att fadern har oinskränkt makt, oavsett om den är välvillig, auktoritär och/eller våldsutövande. Medan det alltid rör sig om mansdominans, kan alltså graden och karaktären av förtryck gentemot kvinnor och yngre män variera.

Patriarkat har allmänt använts som samhällsvetenskaplig benämning på sociala system inom vilka kvinnor är underordnade män, särskilt inom tidig kvinnoforskning. Patriarkatet som en djupt liggande samhällsstruktur kan än idag manifesteras på många sätt i arbetsliv och hem. Även exempelvis våldtäkt, pornografi, kvinnlig prostitution kan ses som effekter av ett patriarkaliskt system.”

Inom genusforskningen (kvinnoforskningen) börjar alltså begreppet patriarkat att spädas ut och få en uppsjö av betydelser, främst härledda ur företeelser som drabbar kvinnor (observera att man endast räknar kvinnlig prostitution). Ska våldtäkt, pornografi och prostitution verkligen ses som tecken på ett samhällssystem där kvinnor är underordnade män? Jag vänder mig särskilt mot den beskrivning av våldtäkter som förs fram i feministiska sammanhang och som menar att alla män tjänar på att några våldtar, eftersom detta skapar ett psykologiskt förtryck mot kvinnor i allmänhet (och som män påstås dra nytta av). Det finns både kvinnlig och manlig prostitution och inom pornografin sätter väl närmast fantasin gränserna för det som existerar. Både män och kvinnor konsumerar pornografi.

På samma sätt skulle man kunna rada upp företeelser där främst män är drabbade och få dessa till symptom på ett matriarkat, dvs ett samhällssystem där kvinnor är överordnade männen; (den tidigare obligatoriska) värnplikten, hemlösheten, den större utsattheten för våld, det större antalet självmord, majoriteten av alla dödsfall på arbetsplatsen…

Man kan också ställa sig frågan om analyserandet av företeelser som prostitution, pornografi och våldtäkt vinner på att beskrivas som symptom på ett patriarkat? Blir analysen mer eller mindre korrekt och precis? Vad tjänar det för syfte att se dessa saker som delar av ett patriarkat?

Mera om begreppen patriarkat och könsmaktsordning på Genusdebatten – recension av Yvonne Hirdmans bok Genus – Om det stabilas föränderliga form: 1 och  2

Ytterligare en tolkning av definitionen kommer från Malmö Jämställdhetsbyrå:

”Patriakatet innebär den samhällsordning som institutionaliserar det manliga kollektivets makt över det kvinnliga kollektivet.” 

Ekvalist har sammanställt en lista på omständigheter som visar på att patriarkatet i den feministiska tolkningen ”könsmaktsordningen” eller ”mäns överordning – kvinnors underordning” inte kan sägas råda i det moderna Sverige.

Det här är ett levande inlägg och jag kan komma att ändra i innehållet samt göra tillägg.