Susanna's Crowbar

 Bilden från Feministiskt Perspektivs hemsida 

Tunaskolan i Luleå har hamnat i blåsväder angående en väggmålning gjord av avgångselever, lokaliserad i en av skolans toaletter och där en figur har hoppat upp på en vägg för att se ner på en annan figur bakom väggen. En elev hade reagerat negativt på målningen och försökt att uppmärksamma skolans ledning på att hon upplevde att målningen utmålade ett sexuellt övergrepp som något humoristiskt. Inget konstigt i detta, reaktionen är helt naturlig, men målningen kan också ses humoristiskt. Alla reagerar olika. Rektorn har initialt försvarat målningen, men man har nu beslutat sig för att ta bort den.

Det bisarra inträffar när jag läser ett öppet brev, riktat till skolans rektor och skrivet av genusvetaren David Tjeder på Feministiskt Perspektivs hemsida. Återigen uppenbarar sig det ofrånkomliga problemen med denna ”vetenskap”. Inte nog med att Tjeder låter som en överdomare från Högsta Genusbyrån med oinskränkt makt att döma i frågor angående icke-korrekt genustänkande, hans eget expertområde ställer till det enkom genom sin konstitution.

”Målningen är förstås den lätt ökända bilden vid en toalett, där mannen visas hänga över en vägg för att titta in på kvinnan {…]”

Tyder inte detta på en oerhört inskränkt och fördomsfull tolkning av bilden av genusvetaren Tjeder?  Kan bara kvinnor ha klänning? Kan inte kvinnor bära byxor eller hoppa upp på en skärmvägg?

Sedan följer anklagelsepunkterna:

”1) Ni har satt upp en bild som trivialiserar sexuellt ofredande, vilket Malin Michea mycket riktigt påpekat i sin kritiska och uppmärksammade artikel på Sourze.”

Hur kan man säkert på bilden se att det försiggår ett sexuellt trakasseri? Återigen, är det inte en fördomsfull syn på hur en man och en kvinna avbildas som leder till ett sådant tänkande? För att inte tala om den fördomsfulla attityden att om det nu handlar om en man så måste han ha hoppat upp på skärmväggen för att sexuellt ofreda kvinnan. Hon/han kanske har fastnat inne på toaletten och den hoppande personen bara vill finnas till hands? Om tom en människa som i femton års tid har genusforskat och maktanalyserat ger uttryck för en så här fördomsfull tolkning, vad är genusvetenskapen bra för?

”2) Ni har vidare satt upp en bild som essentialiserar könsskillnader, det vill säga som beskriver män och kvinnor som i grunden olika typer av varelser med olika egenskaper. Bilden reproducerar gamla, farliga och unkna föreställningar dels om att män är mer sexuella än kvinnor och dels om att mäns sexuella intresse per definition riktas mot kvinnor. Bilden lyckas därmed med konststycket att vara på en gång homofob, heterosexistisk, och sexistisk. Och den inte bara reproducerar sådana föreställningar, den legitimerar och normaliserar dessutom (manligt) beteende i sådan riktning. Frågan: vad är en kille? besvaras av målningen på det här sättet: en person som hänger kroppen på en vägg för att smygtitta på kvinnors halvnakna kroppar. Frågan: vad är en tjej? besvaras av målningen på det här sättet: en person som halvnaken blir betraktad, objektifierad, av en kille. Båda stereotyperna utgör allvarliga problem.”

Vems fördomar var det som sade att det just handlar om en kvinna bakom skärmen och en man uppe på den? Hur kan man på bilden utläsa att det handlar om ett sexuellt intresse? Figuren bakom väggen står upp och är fullt påklädd. Man måste använda en hel del fantasi för att få detta till ett sexuellt trakasseri. ”Kvinnors halvnakna kroppar”? Var finns den halvnakna kroppen någonstans? Ja, frågan: vad är en tjej? besvaras av genusvetaren Tjeder som den figur som har en klänning. Att figuren som inte har klänning är kille är också fullständigt självklart för Tjeder.

”4) Ni har förvandlat frågan om bildens problematiska innehåll till en fråga om att räkna huvuden istället för vad det är – en fråga om huruvida bilden är problematisk i sig eller inte. Detta är, av alla dumma saker skolan har gjort i detta ärende, det allra dummaste. Översätt istället bildens innehåll till ras, och tänk hypotetiskt att skolan skulle haft en uppenbart antisemitisk målning på en vägg, säg en jude med jättenäsa och diamantringar med dollartecken på ögonen. En elev säger ”den här målningen är rasistisk”. Ni genomför en enkät som säger att 99 procent av eleverna inte tycker att bilden är rasistisk, och väljer inte bara att ha kvar bilden, utan dessutom att göra ett collage av allt som sagts om målningen omkring den. Rimligt? Nä. Bilden ÄR eller ÄR INTE genusproblematisk, och som genusvetare har jag ett objektivt svar: den ÄR det. Det är liksom inte en tolkningsfråga.”

Avdelningen hypotetisk bevisföring. Tjeder kan knappast veta vad utfallet av en sådan enkät skulle ha sagt och han lyckas dessutom lufta (reproducera på genusvetarspråk) ytterligare en fördom, denna gången en mycket rasistisk stereotyp. Genusvetare är dessutom per definition inte objektiva, den sk vetenskapen vilar på feministisk ideologi. En grundtes i genusvetenskapen, genom feministisk vetenskapsteori, är dessutom förkastandet av den traditionella vetenskapen, inklusive dess metoder, inklusive dess objektivitetsanspråk.

 Undrar vilka oanständigheter som döljer sig i denna framställning?

”5) Genom att ställa majoritetens (enligt enkäten) åsikter om målningen inom skolan kontra både Johanssons kritik och medierapporteringen i collaget skapar ni ett vi-och-de-tänkande som ger upphov till ett ”vi” bland eleverna på skolan som ställs mot dels Johanssons kritik, dels alla utanför skolan som med rätta upprörts av bilden. Ni konstruerar alltså en stark vi-känsla på skolan som grundas i essentialistisk (hetero)sexism. Översätt igen till målningen av den girige juden: hur snyggt skulle det se ut med en av lärare och skolledning underblåst, legitimerad och skapad identitet av typen ”massor av PK-folk utanför skolan tycker att det här är rasistiskt, men vi här på skolan (minus en procent) tycker minsann att den här bilden är jätterolig”?”

Återigen, hypotetisk bevisföring och ytterligare luftande av en grovt rasistisk stereotyp. Vem var det som konstruerade en hetero-norm enkom genom att se en figur i klänning och en annan utan klänning?

Tjeder talar också om hur skolan och rektorn borde ha agerat:

”Ni skulle:

1) Inte ha satt upp bilden, eftersom den porträtterar både män och kvinnor (eftersom skolan är en högstadieskola, också: pojkar och flickor) enligt stereotypa könsmönster.

Om inte 1) skulle ni 2) ha öppnat ögonen när kritik av bilden kom och då tagit ner bilden.

Om inte 2) skulle ni 3) under inga omständigheter ha skapat ett collage kring bilden som marginaliserar och förlöjligar den viktiga kritik som en, kanske flera, av era egna elever fört fram.

Under de kommande veckorna bör ni agera på följande sätt. Steg ett är att, om än i rudimentär form, öka genuskompetensen hos skolledning och lärarkår. (Långsiktigt bör ni givetvis skapa och implementera en plan som hjälper skolledning och personal att betrakta praktiker och representationer utifrån genusperspektiven.) Undersök om någon lärare i er personal har någon form av genuskompetens. Låt denna person diskutera frågor om genus med lärargruppen. Låt Johansson, som alldeles uppenbart har bättre genusglasögon än skolledningen för närvarande, förklara för skolledning och lärare i detalj precis vad som är fel med målningen och varför den är problematisk. Betrakta det samtalet som en del av utbildning av personalen. En hel del material finns också tillgängligt från nätet. Ta del av kritiska diskussioner av könsstereotyper på sajter som till exempel genusfotografen.se och machofabriken.se. Låt sedan en vuxen person med genuskompetens, helst någon från skolledningen om en sådan kan uppbådas, föra en seriös diskussion med eleverna på skolan kring vad bilden representerar, varför den är problematisk, och varför skolan väljer att ta bort bilden.”

etc etc

Angående fördomsfulla könsstereotyper, se ovan. Självfallet ordineras också genusvetarkompetens för skolan. Dessa akademikerkårens universalgenier har en kompetens som vida överskrider de flesta andras, oavsett disciplin, område eller nivå.

”Diskutera andra stereotypa framställningar av män och kvinnor, och öppna elevernas ögon för vad ni själva uppenbart haft och har svårt för att se: stereotypa framställningar av män och kvinnor är bokstavligt talat livsfarliga och oerhört viktiga att motarbeta.”

Hur motarbetas stereotypa framställningar av män och kvinnor? Genom att automatiskt tolka en figur med klänning som kvinna och en figur utan klänning som man?

”Det alternativet är dock klart att föredra framför det absolut sämsta: att ni gör ingenting, att ni bara låter saker och ting vara, låter målningen vara kvar, låter collaget vara kvar, och fortsätter att glatt och tanklöst skratta åt den heterosexistiska porträtteringen vid toaletten.

Öppna ögonen och titta på bilden igen. Reflektera över könsstereotyper. Fatta ett beslut att ta bort den. Ägna tid och pedagogisk energi åt att förklara för eleverna varför ni tar bort den.” 

Hur bör skolan förklara allt detta enligt Tjeder? ”Jo, förstår ni, det här är ju en tjej, det ser man på klänningen och hennes passiva hållning. Det där är en pojke, eftersom pojkar klättrar och hoppar och vill se halvnakna tjejer. För tjejen här är ju halvnaken, fast man inte kan se det nu…”