Patriarkat

patriarchy1

Eftersom debatterandet av feminismkritiska åsikter lätt blir mycket tungrott på grund av faktorer som:

– feminismen är mångfacetterad och rymmer sinsemellan mycket olika ståndpunkter

– begrepp som patriarkat, könsmaktsordning och strukturer kan i varierande grad ges olika betydelse

– det är omöjligt att varje gång definiera alltihopa om igen

ska jag nu bena ut ett antal begrepp. Jag kommer att skriva ett inlägg om vad inom feminismen jag kritiserar och varför inom en (förhoppningsvis snar) framtid.

Jag börjar med en definition av patriarkat. Jag samlar dessa definitioner i en särskild kategori: feminism – definitioner

PATRIARKAT pat¹riarka⁴t, n.; best. -et; pl. ==, äv. -er. (förr äv. -arch-)

[jfr t. patriarchat, eng. patriarchate, fr. patriarcat; av mlat. patriarchatus; avledn. av PATRIARK]

[PATRIARKAT 1]

1) om myndighet l. ledarställning o. d. som tillkom en patriark (i bet. 1); patriarkalisk (se d. o. 1 a) styrelseform l. patriarkaliskt samhällsskick o. d.; samhällsskick som kännetecknas av (hus)faderns bestämmande makt inom (o. ansvar för) familjen; fadersvälde; äv.: övervikt för männens inflytande i samhället (i motsättning till kvinnornas). Det suveräna väldets härledning ur patriarkatet. BOLIN Statsl. 2: 49 (1871). (Samhället är byggt) på patriarkatet eller fadrens skyldighet att försörja barnen som .. (kvinnan) föder. STRINDBERG Giftas 2: IX (1886). Patriarkatet ska inte avlösas av ett matriarkat, men mänsklighetens båda hälfter ska .. komma till en harmonisk samverkan. HEERBERGER NVard. 137 (1936).

[PATRIARKAT 2]

2) (om ä. judiska förh.) en patriarks (se PATRIARK 2) ämbete l. ämbetsområde. ConvLex. 3: 195 (1824). RYDBERG KultFörel. 4: 98 (1887).

[PATRIARKAT 3]

3) (om utländska förh.) en patriarks (se PATRIARK 3] värdighet l. ämbete; äv. om patriarkämbetet ss. institution; äv. om det under en patriark lydande området (l. detta områdes befolkning l. kyrkliga befattningshavare); ngn gg äv. oeg. l. bildl. At han skulle insättia (patriarken i Konstantinopel) Anthemium vthi sitt Patriarchat igen. SCHRODERUS Sleid. 110 (1610). SvMerc. IV. 4: 130 (1759oeg.). Syrerna ersattes af greker på patriarkstolen (i Jerusalem), och de spridda resterna af patriarkatet (biskopar och präster) greciserades. 2NF 12: 1376 (1910). HEDIN Bagdad 724 (1917om patriarkämbete ss. institution). SvUppslB 14: 425 (1933om område).

Ssgr (mera tillf.: (3)

– PATRIARKAT-KYRKA l. (vanl.) PATRIARKATS-KYRKA. (om utländska förh.) patriarkalkyrka.

KKD 5: 69 (1909i Konstantinopel).

(1PATRIARKAT-SAMHÄLLE ~⁰²⁰. samhälle med patriarkaliskt (se d. o. 1 a) samhällsskick. STRINDBERG TjqvS 3: 6 (1887).

(3PATRIARKAT-SKOLAr. l. f. (om utländska förh., numera bl. tillf.) om skola upprättad i anslutning till en patriarkalkyrka. SCHRODERUS Os. 2: 491 (1635).

(3PATRIARKAT-TIDtid varunder ngn förestår ett patriarkat. ÖSTERGREN (1934).

– PATRIARKAT-TÄMPEL. (om utländska förh., numera bl. tillf.) == -kyrkaSCHRODERUS Os. 2: 152 (1635).

© Svenska Akademien. SAOB spalt: P485; tryckår: 1952
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)

Oxford dictionary:

 Definition of patriarchy

noun (plural patriarchies)

[mass noun]

  • a system of society or government in which the father or eldest male is head of the family and descent is reckoned through the male line:the thematic relationships of the ballad are worked out according to the conventional archetypes of the patriarchy
  •  a system of society or government in which men hold the power and women are largely excluded from it:the dominant ideology of patriarchy

patriarkat

De i sammanhanget användbara definitionerna tycks alltså vara:

”1) om myndighet l. ledarställning o. d. som tillkom en patriark (i bet. 1); patriarkalisk (se d. o. 1 a) styrelseform l. patriarkaliskt samhällsskick o. d.; samhällsskick som kännetecknas av (hus)faderns bestämmande makt inom (o. ansvar för) familjen; fadersvälde; äv.: övervikt för männens inflytande i samhället (i motsättning till kvinnornas).”

och:

”- a system of society or government in which the father or eldest male is head of the family and descent is reckoned through the male line:the thematic relationships of the ballad are worked out according to the conventional archetypes of the patriarchy

– a system of society or government in which men hold the power and women are largely excluded from it:the dominant ideology of patriarchy” 

Angående definitionen under punkt 1 a): patriarkalt styrelseskick i egenskap av fadersvälde, dvs att (hus)fadern har bestämmandemakt inom och ansvar över familjen:

Jag anser inte att det kan hävdas att vi lever i ett samhälle präglat av fadersvälde. Jag kan inte hitta någon akademisk studie av detta gällande nutid, så jag får helt ovetenskapligt utgå ifrån min erfarenhet. Min erfarenhet är att bestämmandet inom familjebildningar varierar högst påtagligt från mycket matriarkalt till mycket patriarkalt, men det vanliga tycks vara att människor gemensamt fattar de tyngre besluten. När det gäller barnen och det sociala livet tycks det ofta snarare handla om ett matriarkat.

Angående ”övervikt för männens inflytande i samhället (i motsättning till kvinnornas)”:

Då måste begreppet inflytande definieras. Det finns formellt inflytande och informellt inflytande. Definitionen gör heller ingen distinktion mellan inflytande och möjlighet till inflytande. Har en styrelseledamot för ett börsföretag större inflytande än en lågstadielärare? Räknas allt inflytande i pengar? Har barnombudsmannen större inflytande än en journalist på en stor dagstidning? Om människor skulle tillfrågas om den mest inflytelserika personen i deras liv så är jag övertygad om att ”mamma” skulle hamna ganska så högt upp, om inte till och med få en förkrossande majoritet av rösterna.

Angående ”a system of society or government in which the father or eldest male is head of the family and descent is reckoned through the male line”:

Numera får ett nyfött barn i Sverige sitt efternamn automatiskt om föräldrarna är gifta och har samma efternamn, annars ska föräldrarna inom tre månader anmäla det efternamn som barnet ska ges till Skatteverket. Görs inte detta, får barnet automatiskt moderns efternamn. Faderskapet ska också då vara fastställt. Ett par som gifter sig kan ta vem av parternas namn de föredrar, eller båda. Huruvida fadern eller den äldsta mannen i släkten betraktas som familjens överhuvud varierar antagligen också från fall till fall. Det finns även kvinnliga familjeöverhuvuden.

Angående ”a system of society or government in which men hold the power and women are largely excluded from it:the dominant ideology of patriarchy”:

Denna beskrivning stämmer inte med Sverige 2013.

Det finns också en feministisk förståelse av patriarkatet (Wikipedia 130401):

Patriarkatet (fadersväldet) och patriarkalisk (oinskränkt fadervälde) är gamla begrepp för samhällen som kännetecknas av fäders inflytande inom familjen, manliga ledares institutionaliserade makt och övervikt för männens inflytande i samhället.[25][26] Begreppet togs in i den feministiska debatten av Kate Millett 1970 i boken Sexualpolitiken. Det har blivit en av grundstenarna i vissa grenar av feminism, framför allt radikalfeminism.[10] Begreppet har kommit att känneteckna synen att samhällsordningen är sådan att män överordnas kvinnor. Patriarkatet är enligt begreppets förespråkare en djupt liggande samhällsstruktur som visar sig på många sätt, däribland att män har högre lön, att kvinnan utför den största delen av hushållsarbetet och att vissa av världens språk (såsom engelska och franska) har samma ord för man och människa. (Svenska språket, där människan är en ”hon”, utgör ett undantag.) I Simone de Beauvoirs analys är detta kärnpunkten, att det manliga är normen och det kvinnliga är undantaget vilket enligt henne är en djupt liggande del i samhället. Enligt patriarkatsteorin blir kvinnorna inskolade i patriarkatet av alla delar av samhället och hålls i en beroendeställning av män,[7] medan samhället håller manliga beteenden för mer värda än kvinnliga.[27] Se även könsmaktsordning.

 Jag anser inte att män överordnas kvinnor i Sverige 2013, snarare tvärt om, om man betänker det faktum att kvinnor har samma rättigheter och några till som männen (exempelvis måste en man som inte är gift med sitt barns mor först godkännas som fader och sedan ansöka om delad vårdnad, vilket kvinnan kan neka honom. En ensamstående kvinna kommer att kunna insemineras och bli ensam förälder, finns samma möjlighet för en ensamstående man?). Klimatet i mainstreammedia talar också emot en sådan ”överordning”. Inga andra än vita, heterosexuella män är det tillåtet, om inte påbjudet, att mobba i media. Jag talar nu om mainstreammedia (dags- och kvällstidningar, public service, radio etc), inte kommentarsfält eller bloggar.

Att många kvinnor prioriterar familjeliv över yrkesliv med vidhängande konsekvenser för inkomsten anser jag vara en konsekvens av individuella val, inte ett tvingande system. Sverige har ett av världens allra mest generösa föräldraförsäkringssystem och ingen tvingar någon att ta ut alla dagarna.

Att det manliga är normen kan jag till viss del hålla med om (i vissa sammanhang), men jag hoppas att det är en ändring på gång. I de verkstäder som jag har arbetat i var allt från höjder till maskinernas vikt anpassade till en längre och starkare individ, vilket gjorde att jag ganska fort började känna av förslitningsskador. Ofta sitter jag i säten som är ergonomiskt utformade men för en längre person, vilket gör att ergonomin blir allt annat än bra. Jag tror dock att medvetandet om de här sakerna har ökat och att man i högre grad söker utforma produkter som fungerar för de flesta. (Kanske något som de genusmedvetna konstruktörerna av androstolen kunde pyssla med istället för sin misandriska verksamhet…?)

Simone de Beauvoirs analys får jag kommentera vid annat tillfälle.

Nationella Sekretariatet för Genusforskning har definitionen:

”Patriarkat (av medeltidslat. patriarcha´tus) avser familje- eller samhällssystem där den politiska och ekonomiska makten, både inom hushållet och i den offentliga sfären, innehas av äldre män, och där följaktligen varken kvinnor eller yngre män deltar i det formella beslutsfattandet. Med en breddad definition ses patriarkat som ett samhällsskick där familjelivet och de familjerättsliga förhållandena präglas av att fadern har oinskränkt makt, oavsett om den är välvillig, auktoritär och/eller våldsutövande. Medan det alltid rör sig om mansdominans, kan alltså graden och karaktären av förtryck gentemot kvinnor och yngre män variera.

Patriarkat har allmänt använts som samhällsvetenskaplig benämning på sociala system inom vilka kvinnor är underordnade män, särskilt inom tidig kvinnoforskning. Patriarkatet som en djupt liggande samhällsstruktur kan än idag manifesteras på många sätt i arbetsliv och hem. Även exempelvis våldtäkt, pornografi, kvinnlig prostitution kan ses som effekter av ett patriarkaliskt system.”

Inom genusforskningen (kvinnoforskningen) börjar alltså begreppet patriarkat att spädas ut och få en uppsjö av betydelser, främst härledda ur företeelser som drabbar kvinnor (observera att man endast räknar kvinnlig prostitution). Ska våldtäkt, pornografi och prostitution verkligen ses som tecken på ett samhällssystem där kvinnor är underordnade män? Jag vänder mig särskilt mot den beskrivning av våldtäkter som förs fram i feministiska sammanhang och som menar att alla män tjänar på att några våldtar, eftersom detta skapar ett psykologiskt förtryck mot kvinnor i allmänhet (och som män påstås dra nytta av). Det finns både kvinnlig och manlig prostitution och inom pornografin sätter väl närmast fantasin gränserna för det som existerar. Både män och kvinnor konsumerar pornografi.

På samma sätt skulle man kunna rada upp företeelser där främst män är drabbade och få dessa till symptom på ett matriarkat, dvs ett samhällssystem där kvinnor är överordnade männen; (den tidigare obligatoriska) värnplikten, hemlösheten, den större utsattheten för våld, det större antalet självmord, majoriteten av alla dödsfall på arbetsplatsen…

Man kan också ställa sig frågan om analyserandet av företeelser som prostitution, pornografi och våldtäkt vinner på att beskrivas som symptom på ett patriarkat? Blir analysen mer eller mindre korrekt och precis? Vad tjänar det för syfte att se dessa saker som delar av ett patriarkat?

Mera om begreppen patriarkat och könsmaktsordning på Genusdebatten – recension av Yvonne Hirdmans bok Genus – Om det stabilas föränderliga form: 1 och  2

Ytterligare en tolkning av definitionen kommer från Malmö Jämställdhetsbyrå:

”Patriakatet innebär den samhällsordning som institutionaliserar det manliga kollektivets makt över det kvinnliga kollektivet.” 

Ekvalist har sammanställt en lista på omständigheter som visar på att patriarkatet i den feministiska tolkningen ”könsmaktsordningen” eller ”mäns överordning – kvinnors underordning” inte kan sägas råda i det moderna Sverige.

Det här är ett levande inlägg och jag kan komma att ändra i innehållet samt göra tillägg.

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i feminism, feminism - definitioner, genusvetenskap, jämställdhet, journalistik, kultur, Okategoriserade, politik och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

19 svar på Patriarkat

  1. Lavazza skriver:

    Det som irriterar mig är att det finns folk som tror att det finns obalanserade lösningar som överlevt i massor av generationer. Om patriarkatet finns, så är det en långsiktigt hållbar kompromiss mellan det kvinnliga och det manliga i imperativet. Inget obalanserat kan bestå i flera generationer. Varken det onda patriarkat som feminister ser eller den onda feministiska misandri jag ser. Om någon av oss har rätt, kommer det vi hatar inte vara länge.

    • Susanna Varis skriver:

      Vårt samhälle har patriarkala inslag, matriarkala inslag, det finns kvinnohat, det finns manshat. Kvinnor och män har samma rättigheter och kvinnor har några till. Det finns orättvisor som drabbar främst kvinnor och det finns orättvisor som drabbar främst män. Vad jag tycker är fel är när feminismen försöker tillskansa sig monopol över jämställdhetsarbetet och i synnerhet när man är ofta blind och ibland till och med direkt föraktfull gentemot den andra sidan, de jämställdhetsproblem som drabbar män. Feminism är inte, i synnerhet inte dagens feminism, en ideologi som tar hänsyn till både män och kvinnors problem och på många håll inom ideologin är misandri hippt. Dessutom har identitetspolitiken och de marxistiskt färgade maktanalyserna nästlat sig in överallt och bidrar än mer till en polarisering och cementering av uppfattningen att män är per definition överordnade och kan inte bli förtryckta (med andra ord behöver man inte bry sig om deras problematik).
      Ibland menas det att både kvinnor och män är delaktiga i detta patriarkat, ibland beskrivs det som något som enbart män kontrollerar och är delaktiga i. Jag antar att det hänger ihop med hur mycket ansvar man vill tilldela kvinnorna i sammanhanget. Ponera att kvinnor är hemma mera med barnen till följd av sina egna val. De förlorar makt ute i samhället, men vinner makt hemma. Räknas det här som ett uttryck av ett patriarkat? Det verkar det göra, även om det är något som kvinnor väljer själva. Vems vilja ska tillfredsställas för att samhället ska definieras som icke-patriarkalt?

      • Lavazza skriver:

        Dessa frågor kommer aldrig besvaras. Vi kämpar mot en ideologi som vill ha makten men som inte vill vara statsbärande utan i ständig opposition. Feminister förespråkar inte en annan kompromiss som de tycker är bättre, utan förbehåller sig att kritisera varje prioritering för dess tillfälliga och/eller nödvändiga negativa följder.

        • Susanna Varis skriver:

          Jämställdheten kommer aldrig att ha ”gått i mål” enligt feminister. Det skulle ju innebära att de fick avveckla sin verksamhet och hade inte längre någon given fiende att förenas kring.

        • Kristian skriver:

          Se där anledningen till att ingen vill definiera begreppen. Det är lättare att säga ”du har fel”,”du vet inte ens vad ordet betyder” etc.

  2. Ulf T skriver:

    Eftersom man kan bli lite hemmablind, kan man söka efter oberoende externa bedömare. En sådan torde The Hofstede Centre vara. Enligt en en metaanalys av kritiken mot Hofstede:

    Geert Hofstede’s gargantuan research effort commencing in 1980 is the most celebrated of its kind (Bond 2002; Hofstede 1997). The study comprised 116,000 questionnaires, from which over 60,000 people responded from over 50 countries. Hofstede worked with IBM (at the time identified as Hermes) staff over the years 1967 to 1978 to obtain this research. From the data he obtained he provided a factor analysis of 32 questions in 40 countries. From this he identified four bipolar dimensions (Power Distance; Individualism/Collectivism; Uncertainty Avoidance; Masculinity/Feminity), which became the basis of his characterisations of culture for each country (d’Iribarne 1996, 33; Dorfman and Howell 1988, 129; Hofstede 1980; Schneider and Barsoux 1997, 79).

    Hofstede’s work on culture is the most widely cited in existence (Bond 2002; Hofstede 1997). His observations and analysis provide scholars and practitioners with a highly valuable insight into the dynamics of cross-cultural relationships.

    After weighing the evidence, including observing a dialogue between Hofstede and his antagonists, a greater argument exists which support Hofstede than exists which dispute his work. Although, not all of what Hofstede has said stands up to public enquiry, the majority of his findings, have weathered the storms of time, and will continue to guide multi-national practitioners into the ‘global’ future

    Så, om Sverige har Hofstede följande att säga:

    Masculinity / Femininity
    A high score (masculine) on this dimension indicates that the society will be driven by competition, achievement and success, with success being defined by the winner / best in field – a value system that starts in school and continues throughout organisational behaviour.
    A low score (feminine) on the dimension means that the dominant values in society are caring for others and quality of life. A feminine society is one where quality of life is the sign of success and standing out from the crowd is not admirable. The fundamental issue here is what motivates people, wanting to be the best (masculine) or liking what you do (feminine).

    Sweden scores 5 on this dimension and is therefore a feminine society. In feminine countries it is important to keep the life/work balance and you make sure that all are included. An effective manager is supportive to his/her people, and decision making is achieved through involvement. Managers strive for consensus and people value equality, solidarity and quality in their working lives. Conflicts are resolved by compromise and negotiation and Swedes are known for their long discussions until consensus has been reached. Incentives such as free time and flexible work hours and place are favoured. The whole culture is based around ’lagom’, which means something like not too much, not too little, not too noticeable, everything in moderation. Lagom ensures that everybody has enough and nobody goes without. Lagom is enforced in society by “Jante Law” which should keep people “in place” at all times. It is a fictional law and a Scandinavian concept which counsels people not to boast or try to lift themselves above others.

    Som jämförelse kan man titta på andra länder – många ligger mellan 50 och 70, vilket skulle betyda hyfsat maskulint, medan några länder är mer extrema, de nordiska länderna och Nederländerna (14) i feminin riktning och t.ex. Slovakien (110) i maskulin. Men t.ex. Costa Rica (21), Guatemala (37) Uruguay (38), Sydkorea (39), Bulgarien (40), Kuwait (40), Peru (42), Rumänien (42), Frankrike (43) och Egypten (45) räknas också som feminina.

    Det man kan notera när man studerar deras ranking är att den emellanåt är förvånande. Jämför man den med hur kvinnor sorterar in sig på arbetsmarknaden, är det inte givet så att mer feminina länder har fler karriärkvinnor. Snarare är det t.ex. så i Holland att kvinnor jobbar extremt mycket deltid – för att de vill det.

    Min gissning är att Hofstedes maskulinitetsindex inte speglar manlig överordning, utan att det även i maskulina länder huvudsakligen är kvinnor som väljer, men det är en längre diskussion. :)

    • Susanna Varis skriver:

      Jätteintressant, tack! Indelningen i det som betraktas som manligt och kvinnligt är mycket traditionell och vi alla är en blandning av dessa egenskaper i varierande proportioner, men det går väl i linje med t ex genusvetenskapens systematisering och inkodning av det maskulina och feminina och blir på så vis användbart i en sådan debatt.

  3. Kristian skriver:

    (Bilden får mig att tänka på ytterligare en bok jag aldrig läst: ”Grundbulten” (Ahl, 1974))

    ”Samma ord för ’man’ och ’människa'”
    Typiskt för (vissa) samhällsvetare att utgå från sitt eget moders(!)mål och därefter dra slutsatser om hela verkligheten.
    Zamenhoff ville uppfinna ett internationellt språk – Esperanto – , men lyckades kopiera sin egen regionala dialekt (http://www.xibalba.demon.co.uk/jbr/ranto/#b).
    ”A little learning is a dangerous thing.”

    • Erik S skriver:

      Jag tyckte ”Grundbulten” var riktigt bra. Titeln syftade på den enda bult som gjorde hela fängelset ytterst hängde ihop. Enligt teorin kunde den i princips vara hur oansenlig som helst. För att kunna rymma ägnade sig en av livsfångarna åt att skruva ur alla skruvar han fick syn på.

  4. Kimhza Bremer skriver:

    Bra sammanställning. Det är tecken på verklig okunskap alternativt djup indoktrinering att unga svenska feminister i Sverige idag pratar om ”patriarkatet” här hemma.

    • Susanna Varis skriver:

      Det har blivit samma sorts gummibegrepp som de berömda strukturerna och könsmaktsordningen. Patriarkala strukturer, könsmaktsordning, mäns strukturella överordning…alla olika uttryck för samma tankeköckenmödding som låter akademiskt och tjusigt och kan samtidigt fyllas med vad helst innehåll man önskar. Sällan definierade begrepp men som ändå sägs förklara det mesta…

  5. Pingback: Betydelseförändring för ordet patriarkat | bittergubben

  6. Pingback: Anarkafeminism | Susanna's Crowbar

  7. Pingback: 33 anledningar varför feminism behövs | Susanna's Crowbar

  8. Pingback: Patriarkatet till salu | Susanna's Crowbar

  9. Pingback: Nytt år, ny misandri | Susanna's Crowbar

  10. Pingback: Isabella Löwengrip vägrar fortsatt att inrätta sig i ledet | Susanna's Crowbar

  11. Pingback: Heja BlondinBella! | Häxanmexan

  12. Pingback: Han skrev en liberal debattartikel och fick en filmroll | Susanna's Crowbar

Lämna ett svar till Kimhza Bremer Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.