Dagens maffigaste hyckleri

 Inga Wernersson

I denna artikel i Sydsvenskan utvecklar Inga Wernersson, professor på Göteborgs universitet på institutionen för pedagogik, tankegångarna om varför en jämn könsbalans bland förskolepersonal inte är viktigt:

http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/livet-pa-jobbet/pedagogiken-viktigare-an-konet/

”Gärna män. Men det är viktigare med medvetna genuspedagoger som kan driva en könsneutral skola och motverka att barnen trillar in i traditionella könsroller.
– Att plocka in män bara för att de är män tror jag inte är så bra, säger Inga Wernersson”

Så det som hela genusvetenskapen och jämställdhetspolitiken i övrigt går ut på gäller plötsligt inte när det handlar om ett kvinnodominerat yrke? Genusvetenskapens och feminismens underbara logik.

”– Om man tänker att det räcker att vara man för att jobba i förskolan, då måste man fråga sig vad är det hos män som man vill ha? Är det någon manlig essens man vill ha tag på, och vad är i så fall det? Då måste man definiera vad det är. Det blir ofta lite diffust när man ska förklara det, säger hon.”

På motsvarande sätt kan man då fråga sig vad det är för kvinnlig essens man vill ha inom de mansdominerade yrkena (eller i bolagsstyrelser)?

”– Man riskerar att vända på orsakssammanhangen och säga att det man gör i förskolan är kvinnligt. Men om det kommer in en man i verksamheten så gör han ju samma saker. I vissa stycken handlar det nog om att man blir det man sysslar med.”

Genusvetenskapens könskodande av allt omkring oss ställer till det? Hur betrakta en man som ”gör kvinna”?

”Hon tror också att de män som söker sig till förskolläraryrket kanske inte riktigt motsvarar ”genomsnittsmannen”. De väljer mer utifrån ett starkt intresse för barn, snarare än kvinnor som i högre utsträckning väljer enligt tradition.”

Finns det någon forskning på detta eller luftar professorn bara sina könsbundna fördomar?

”– Vi slutade könskvotera in män, för männen tenderade att marschera in i olika chefspositioner. Facken blev tveksamma. Man tyckte inte att det var ett bra jämställdhetsargument inom ett yrke där kvinnorna faktiskt hade en möjlighet att göra karriär.”

Att feminismen skulle måna om både mäns och kvinnors möjligheter? Det är en fackförening för kvinnor. Inga Wernersson har länge arbetat med jämställdhetsfrågor. I hennes värld verkar detta vara synonymt med kvinnofrågor.

”– Universitet och högskolor får med jämna mellanrum uppdrag att rekrytera fler män. Men det är en osäkerhet om vad de ska tillföra? Finns det en skillnad eller finns det inte?

Men måste man ha en orsak till att önska fler män? Kan man inte bara vilja ha det bara för att?

– Jo visst. Men viktigare är fortfarande att de är utbildade förskollärare, säger Inga Wernersson.”

Så det som genusvetarna ordinerar för de mansdominerade yrkena, 50/50-fördelning, är plötsligt icke önskvärt när det gäller t ex förskolan. Kvinnor kan ju drabbas och inte kunna göra karriär. Dagens maffigaste hyckleri!

Publicerat i feminism, genusvetenskap, jämställdhet, kultur, medier, Okategoriserade, politik | Etiketter , , , , , , | 10 kommentarer

Feminismkritik på DN

 Illustration: Malin Koort/NU Agency

I dagens tidning finns en feminismkritisk artikel skriven av författaren och journalisten Kristina Hultman. Kort sagt anser hon att feminismen gör ett ödesdigert misstag genom att  vilja konfrontation och kamp istället för jämställdhet.

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/odesdigert-misstag-nar-feminismen-skrotar-jamstalldheten

När jag läser artikeln, där den feministiska konferensen på hotell Rival som anordnades nyligen finns beskriven, kommer jag att tänka på en annan artikel som nyligen publicerades på Newsmill:

http://www.newsmill.se/artikel/2012/10/07/str-m-och-billing-sprider-okunskap-om-feminism

Där anklagar Malin Stenman Pär Ström och Pelle Billing i starka ordalag för att sprida fördomar om feminism.

Tillbaka till DN. På hotell Rival dryftades ett antal feministiska frågor och bland förslagen som kom upp finns:

Från Feministiskt Perspektiv och Hallongrottans antologi ”Det Heter Feminism. 20 Anspråksfulla Förslag för att Förändra”:

http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/feministiskt-perspektiv/pressrelease/view/ny-antologi-tar-sikte-paa-valet-792835

Hushållsansvarigas fackförening med strejkrätt och motpart i form av arbetsgivare och män i största allmänhet.

Ett ministerium för Feministiska Realistiska Utopier (F.R.U.). Den realistiska utopin består enligt förslagsläggaren, genusvetaren och marxisten Diana Mulinari i att göra revolt. (”Det finns grupper som inte vill förhandla med oss, som vill döda oss”, säger Mulinari och i DN-artikeln har man buntat ihop feminismens motståndare: Breivik, kränkta vita män, religiösa patriarker och fascistiska rörelser lite varstans.)

Livplikt för myndiga män. (Första programpunkten: ”Lilla livet. Efter mönstring inleds utbildningen av två månaders praktik på förskola.”)

Tolvstegsprogram för män. (”Vi kommer att falla igenom till våra gamla manliga mönster och prioriteringar”, skriver förslagsläggaren och poeten Mats Söderlund. ”I steg sex övar vi oss på att känna igen när det händer och att åter släppa kontrollen och låta utvecklingen och förändringen fortgå”, fortsätter han.)

Försvaret ska stängas för kvinnor, anser genusvetaren och professorn i statsvetenskap, Maud Eduards. ”Denna perverterade sammanblandning av säkerhets- och jämställdhetspolitik”, skriver hon.

Feministisk aktivism under parollen Fejka opinionen, menar Gudrun Schyman. man ska rösta som man vill men svara Fi när opinionsinstituten ringer. Politisk representation är alltså inte målet.

”Jag är inte så säker på att vi behöver fler kvinnliga politiker”, säger Tiina Rosenberg, med address Angela Merkel.

Skrota jämställdhetspolitiken, tycker historikern Sara Edenheim och statsvetaren Malin Rönnblom. Två forskare som riktat stark kritik mot den förda jämställdhetspolitiken och liberalismen i synnerhet. Edenheim och Rönnblom skriver: ”när journalisten och den liberala debattören Eva Moberg på sextiotalet introducerade det specifika begreppet jämställdhet, utgick hon från en högst problematisk vision där ’kvinnor och män är olika som blåbär och lingon och de ska inte bli jämlika i bemärkelsen lika – men väl jämbördigt ställda bredvid varandra, jämställda.”

– Målet är en avgenusifierad och avrasifierad värld, enligt Diana Mulinari.

(För övrigt vill Maria Sveland i samma antologi klassa ”mäns våld mot kvinnor” som hatbrott.)

Enligt artikelförfattaren Hultman är rasismen den stora feministiska frågan inför valet 2014.

”Mäns våld mot kvinnor är en annan gigantisk fråga (våldet blir värre, hoten blir fler) liksom föräldraförsäkringen som Margareta Winberg numera vill skrota.”

Hon skriver också, apropå Schymans famösa taliban-tal:

”Det nya som växer fram nu är en feministisk vänsterrörelse som tar Schymans analys från 2002 ett steg vidare och skrotar hela idén om en jämställdhetspolitik.”

Avslutningen:

”För om inte ens feminister anser att mobiliseringen mot fördomar, intolerans och våld måste ske på bred front och inbegripa alla, vem kommer då att göra det?”

Personligen uppfattar jag Eva Mobergs ”problematiska” hållning som den enda vettiga i sammanhanget, med tillägget att man först och främst ska se till individen, inte könet. de individuella variationerna inom könen är större än de dem emellan. Jag anser, som de ständigt hånade Pär Ström och Pelle Billing att båda könen har lika värde och ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Jag kan inte hitta någonting som tilltalar mig i dessa feministiska programförklaringar. Vilket leder tanken till Malin Stenmans artikel:

”Det finns gränser för vilka felaktigheter och missförstånd som bör få reproduceras”, skriver hon. Menar hon att kritik mot feminismen ska censureras?

”Det första missförståndet handlar om uppfattningen om att feminister bara ägnar sig åt kvinnofrågor och inte vill att även män ska få fler valmöjligheter i livet, att feminister bara har ett perspektiv.” 

Om man nu analyserar de ovanstående programpunkterna enligt detta postulat; Perspektivet är påfallande kvinnligt, men män ska kunna glädja sig åt Livplikt och ett tolvstegsprogram för att avprogrammera sig från ”manliga beteenden”. Män ska ställas till svars som arbetsgivare i hemmen. Män ska fortsatt finnas i försvaret, kvinnor ska slippa. Alla ska avgenusifieras. Kristina Hultman skriver om ”mäns våld mot kvinnor”. Även kvinnor utövar våld och detta i nästan samma omfattning (dock med inte lika dödligt eller svårt resultat) som männen, detta nämns inte ens. Hushållsansvarigas fackförening med motpart av arbetsgivare och män i allmänhet?

”…tankar som feminismen bekämpar, nämligen särskiljandet mellan könen och upprätthållandet av makt dem emellan.”

Samma kommentar som ovan, med tillägget att om föräldraförsäkringen ska delas lika, så ska även vårdnadshavandekapet och barnbidraget delas lika. En lagstiftning som tydligt diskriminerar män.

”Feminism handlar nämligen om förhållandet mellan kvinnor och män, hur stereotypa föreställningar om könen i vårt samhälle bör uppmärksammas och ifrågasättas, eftersom de leder till många destruktiva normer och värderingar och begränsar oss som individer.”

Livsplikt och tolvstegsprogram enbart för män? Hushållsansvarigas fackförening?

”Feminism handlar om att söka en politisk förändring, som kommer både kvinnor och män till gagn.”

Schyman vill fejka opinion och Rosenberg tycker att det räcker med kvinnliga politiker?

”När Ström gör denna blunder frånser han den mångfald som feminismen idag besitter.”

Onekligen. Men inga liberaler eller några som tycker att det kan finnas skillnader mellan män och kvinnor göre sig besvär.

”Han frånser att kvinnor och män med olika partitillhörighet, klass, etnicitet, uppfostran och generation enats om att kollektivt söka politisk förändring som fokuserar på att kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter skall vara likvärdiga med mäns.”

Detta stämmer dåligt överens med det som uttrycks i ovannämnda antologin och på Rival-konferensen.

”Det andra missförståndet om feminism handlar om mansföraktet. Den klassiska stereotypen om en manshatande radikalfeminist med hår under armarna och fradga runt munnen gör återigen besök. Hon har brännt sin bh, spottar på män och ser inga nyanseringar alls.”

Är det i denna kategori förslagsläggarna från ovan ska läggas? Återigen: tolvstegsprogrammet. (Gubbvälde, gubbar, mansslem, gubbslem och motsvarande har länge varit chict att slänga ur sig i feministiska sammanhang. Den populära, feministiska komikern Kakan beskrev i nöjesguidens hen-nummer män som utvecklingsstörda barn.)

”I själva verket är det snarare tvärtom, feminister slåss för att kvinnor och män skall få ses som individerna de är, utan att begränsas av normer kring kön och behandlas lika.”

Återigen: Tolvstegsprogrammet och Livplikt. Eller att kvinnor ska förbjudas i försvaret? Behandlas som individer?

”Även män tvingas nämligen förhålla sig till rådande föreställningar om män och dessa föreställningar bör problematiseras.”

Samma kommentar.

”Byggjobbare, politiker, fotbollsspelare och medborgare är begrepp som är impregnerade av manlighet till den grad att många inte uppfattar innebörden.”

(Jaså? Kanske för en genusvetare som är tränad i att kategorisera allt i kvinnligt och manligt kodade företeelser, beteenden och föremål….) För att nu enbart titta på DN-artikeln; fejkad opinion och att fler kvinnliga politiker inte kanske behövs…? Något märkliga inställningar från yrkesfeminister och som knappast främjar seriositeten.

”Det sista missförståndet handlar om att feminister missat det självklara faktumet att kvinnor och män är olika och bara är besvärliga med sitt snack om genus.”

Edenheim, Rönnblom och Mulinari här ovan?

”Att anlägga denna förklaringsmodell för allt beteende frånser dock att människor gärna vill höra hemma inom normer och dagligen förhåller sig till förväntningar och underförstådda regler om hur kvinnor respektive män beter sig.”

Förklaringsmodellen som menas är att män och kvinnor biologiskt är olika. En lika stel förklaringsmodell, som förfäktas av Edenheim och Rönnblom ovan är att inga skillnader finns och att könet är enbart en social konstruktion.

Exemplet från förskolan (som fö låter som någonting hämtat från 60-talet) visar på trista fördomar, men jag är alls inte säker på att feminismen (numera) är något som motverkar sådana fördomar.

 

 

 

Publicerat i böcker, feminism, genusvetenskap, jämställdhet, kultur, medier, Okategoriserade, politik, pseudovetenskap | Etiketter , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Höstuniform

Plötsligt har ALLA:

 …en quiltad, helst mörkblå, kort jacka…

 …svarta, åtsmitande byxor…

 …lågklackade eller platta ankelboots…

 …och långt, blankt, rakt hår i mittbena eller hästsvans…

…som på en given signal. Vem har dikterat detta? Var det någon bloggare eller någon modetidning? Hur? När? Frågorna hopar sig…

Publicerat i medier, Mode | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Avsaknaden av kvinnofrågor

 Ingrid Hedström. Foto: Lotte Fernvall

Ingrid Hedström saknar ”kvinnofrågorna” i politiken. Jag antar att det för henne inte räcker med jämställdhetsfrågor, som snart sagt alla verksamhetsplaner både i politiken och i näringslivet är späckade med. Det saknas sannerligen inte kvinno- och tjejsatsningar, sådana finns överallt. Vi med kvinnligt kön antas ju som bekant behöva ”lyftas fram” och ”uppmärksammas” lite extra, i alla sammanhang. (Vilka signaler sänder detta eviga curlande till t ex den uppväxande generationen? Att tjejer inte kan för egen maskin, att de måste speciellt hjälpas för att de ska klara av någonting?)

http://www.dn.se/nyheter/ingrid-hedstrom-markligt-tyst-om-kvinnofragor-i-politiken?a=

Nu är den eviga frågan om kvotering i bolagsstyrelser på tapeten. Kvinnors andel av de med relevanta, akademiska examina ökar stadigt. Inom ekonomi och juridik är kvinnor väl representerade bland de utexaminerade, inom juridiken snart i majoritet. Inom tekniken ligger antalet kring 30 % och där verkar andelen inte öka på samma sätt. Till skillnad mot de rådande tankegångarna inom jämställdhetsexpertis (genusvetarna), tror jag inte att detta måste bero på att män förtrycker kvinnor. Kvinnor kanske inte är lika intresserade av teknik. (Och här anser jag inte, som genusvetarna, att kvinnor och män ska med olika insatser och ingripanden formas till att välja exakt lika, 50/50 % är ju, som vi känner till, definitionen på jämställdhet enligt samma experter.)

Varför är den kvinnliga representationen i bolagsstyrelserna så liten trots att individer med formell kompetens finns? Jämställdhetsexpertisens svar är det vanliga: patriarkala strukturer. Det svaret kan ifrågasättas med tanke på att de patriarkala strukturerna är en GRUNDFÖRUTSÄTTNING i den genusvetenskapliga ”forskningen”. Det är ett grundfaktum, som man sedan med olika, passande metoder ägnar sig åt att bevisa. I den genusvetenskapliga forskningen har man också en uttalad ambition; forskningen ska främja ”jämställdhet” (50/50-fördelning överallt). Den är alltså på intet vis en forskning som ens försöker vara neutral eller objektiv.

Vem skulle, på ett vetenskapligt sätt, kunna utföra en studie om varför det inte finns fler kvinnor i bolagsstyrelser? Någon som kan vara öppen för även oväntade svar som att kvinnor kanske prioriterar annorlunda? (Percy Barnevik hade kvalitetstid med sina barn i sin limousine till Arlanda när det begav sig.) Det kanske inte finns så många kvinnor som är beredda att prioritera bort familjelivet i det närmaste helt. Sådant här kan inte genusvetenskapen studera, eftersom man redan har bestämt sig för att könet är en social konstruktion. (Som en inflikning; enligt deras egna teorier skulle en biologisk kvinna som beter sig som Percy Barnevik vara en socialt konstruerad man, hon skulle ”göra” man.) Kvinnor kanske inte har som en stark prioritering att sitta i bolagsstyrelse. Att vänstern dessutom försöker stigmatisera inköp av t ex städtjänster hemma gör väl inte det hela lättare. Angående kvotering vore det helt fel att tvinga in folk i olika sammanhang. Kvinnorna får dras med kvotstämpel, bolagen kan få lätt motvilliga styrelsemedlemmar…det måste finnas bättre vägar att gå. (Varför startar så få kvinnor företag som blir börsnoterade?)

Varför drar jag då in genusvetarna i det här? Jo, det är därifrån definitionen på 50/50 %-fördelning mellan kvinnor och män inom alla samhällsområden härstammar. Enligt jämställdhetsexpertisen (som rekryteras bland genusvetare) spelar nämligen människors fria vilja ingen roll, de bör fördela sig enligt denna 50/50-modell. Innan dess har vi inte jämställdhet och fram tills dess har man säkrat sina positioner.

Ursäkta för smårörigt inlägg. Detta är ett stort ämne, jag har knappt vaknat och har småbråttom…

 

Publicerat i blodtryckshöjare, feminism, genusvetenskap, jämställdhet, medier, Okategoriserade, pseudovetenskap | Etiketter , , , , , , | 1 kommentar

Dagens fynd

Anna Dello Russo at HM. Jag hade först inte av budgetskäl tänkt att handla någonting alls från kollektionen. Detta blev under förmiddagen modifierat till ”jag handlar armbandet (som jag sett ut) om det finns kvar på rasten”…

Sagt och gjort.

 På HM vid Sergels Torg

   Intrikat ställning…men kanske ändå ganska naturlig med tanke på bootsen…

Och jodå, mitt utsedda armband fanns kvar…

   Den blå clutchen till höger med en guldbambi på är också mycket snygg…Anna Dello Russo själv till vänster.

 Tjusig påse på köpet…

Senare under dagen gjorde jag ett annat fynd; Johan Hakelius´ bok Ladies. Upphittat och gratis.

Publicerat i böcker, kultur, Mode, Okategoriserade | Etiketter , , , , , | 1 kommentar

Min väninna Eija i Lantliv

 

I nya numret av Lantliv finns ett 6-sidigt reportage från min väninna Eija och hennes man Mikas gård i Sollefteå! Deras gård är ju, till skillnad från min sommarstuga (som ni kanske minns från sommarens inlägg), något som platsar i denna tidning. Som vanligt är jag jättestolt över min väninna och efter att reportaget gjordes har mycket hänt på gården/gårdarna. Numera finns en gårdsbutik och grisarna är skaffade…

Följ livet på landet hos Eija och Mika här:

http://norrfrid.blogspot.se/

Publicerat i inredning, Inspiration, kultur, medier, Okategoriserade | Etiketter , , , , | 1 kommentar

Dagens genusvetenskap

I mån av tid gör jag ibland nedslag i genusforskning och -skriverier från nu och förr. Jag försöker bilda mig en uppfattning om vad denna ”supervetenskap” som bättre tycks kunna ge oss svaren på livets gåtor än alla de andra vetenskaperna tillsammans består av. Jag kan inte påstå att jag fortfarande begriper varken innehållet eller nyttan, men åtminstone angående innehållet är jag inte ensam, inte ens genusforskarna verkar göra det. Men en sak är man rörande överens om: nyttan med genusforskning för alla andra discipliner.

Innan jag går på de mera övergripande dokumenten på Nationella Sekretariatet för Genusforsknings sida, noterar jag bara denna, stora genomslag för genusvetenskapen och hur den kan ”förbättra biologers tolkningsförmåga”:

http://www.genus.se/meromgenus/genusflodet/genusflodetdetalj//battre-biologisk-forskning-med-genusperspektiv.cid1100066

”- Ett genusperspektiv kan förbättra biologers tolkningsförmåga. Det sa genusforskaren och evolutuionsbiologen Malin Ah-King vid en föreläsning på Bokmässans forskartorg.”

Något förvånad konstaterar jag här att Malin Ah-King är evolutionsbiolog. Har biologin alltså plötsligt en plats inom genusforskningen? Könet är ju sociala konstruktion, som Judith Butler har deklarerat? Uppenbarligen kan dessa två världar kombineras med lite kreativitet:

”Biologin är influerade av mänskligt språk och metaforer, menar Malin Ah-King. Befruktningen har beskrivits som att spermierna är ridderliga och konkurrerar med varandra om det väntande ägget.

– Det har lett till att biologer främst har fokuserat på spermiers rörelser istället för att också studera hur äggen samspelar. Det är ett exempel på hur en könsstereotyp syn påverkar den biologiska forskningen.”

Hur äggen samspelar? Jag är ingen biolog och har ingen uppfattning om hur ägget skulle kunna samspela från sin position, men en ”ridderlig konkurrens”? Återigen, jag är ingen biolog och kan inte uttala mig om spermiers potentiella uppfattningsförmåga och huruvida de anser att konkurrensen är ridderlig eller ej, men min vilda gissning är att den bara är. Först fram som lyckas tränga in i ägget befruktar. Det låter mycket märkligt i mina öron att moderna biologer skulle tillmäta ägg eller spermier egenskaper och förmågor som de inte har.

Metaforer och språk verkar vara ett område som genusvetare ofta tar upp när det gäller genusvetenskapens (jag skulle hellre använda ett annat ord, men eftersom det här ordet nu används känner jag mig nödgad att använda det) nytta för andra vetenskaper. (Jag återkommer till detta i ett senare inlägg).

”- Det finns ett antagande att djur är heterosexuella, sa Malin Ah-King. Om biologer har sett samkönat sex så har de kallat det för något annat, till exempel dominans. Det har inte ansetts intressant eftersom biologer ofta är fokuserade på reproduktion.

– Bland biologer finns en enorm kunskap om variation, men de fortsätter att beskriva djuren utifrån normer om heterosexualitet och tvåsamhet.

Malin Ah-King efterfrågar en mer dynamisk syn på kön bland biologer. Ett genusperspektiv har betydelse för många aspekter av biologin som vetenskap, menar hon.

– Det är extra viktigt eftersom biologiska argument ibland används i den politiska debatten.”

Mer dynamisk syn på kön? Den att könet är en social konstruktion? En mer dynamisk syn på kön skulle väl snarare göra nytta hos genusvetenskapen, som av ideologiska skäl förminskar eller förnekar betydelsen av biologi.

Vad genus är, enligt Nationella Sekretariatet för Genusforskning:

http://www.genus.se/meromgenus/genus-handlar-om/

”Människor föds inte som kvinnor eller män; de blir det. För att förstå hur detta går till är begreppet genus det viktigaste verktyg vi har.”

Talar man om det biologiska könet föds vi till kvinnor och män (eller hermafroditer och dyl). Genusvetenskapen talar antagligen om socialiserandet som sker när en individ växer upp och formar sin identitet i samspel med sin omgivning.

”Begreppet har vuxit fram ur en kritik av att kvinnors och mäns livsvillkor annars förklarats med förenklande hänvisningar till kroppsliga skillnader.”

Här hoppar vi raskt över till politikens och filosofins område och en uttalad politisk vilja.

”Istället för att fästa uppmärksamheten på det biologiska könet, har genus kommit att användas för att beskriva det sociala, kulturella och historiskt föränderliga i vad det är att vara kvinna eller man.”

Genus är alltså föränderligt och beroende av de sociala, kulturella och historiskt föränderliga omständigheterna. Ingen entydig definition med andra ord.

”Genom genusbegreppet betonas att kvinnor och män inte är kvinnor och män av sig själva, utan blir det i relation till det samhälle de lever i och till den kultur de är en del av.”

Här talar vi alltså inte om biologiska kvinnor eller biologiska män, utan de socialt konstruerade och som alltså varierar allt efter omständigheterna. Till exempel en kvinna, som alltså inte alltid kan tänkas vara likadan kvinna, blir detta i relation till det samhälle och det kultur som hon lever i. Här är begreppen/kategorierna redan tömda på innehåll.

”Det är ett begrepp som belyser de sociala villkor som formar kvinnors och mäns möjligheter, och influerar deras handlingsmönster. Det framhåller betydelsen av de myter, metaforer och berättelser som skapar förväntningar på kvinnor och män, och som kringgärdar deras val med värderingar.”

Här måste man väl ändå tala om de biologiska könen och inte de socialt konstruerade? Eller gör man studier på individer vars socialt konstruerade kön inte överensstämmer med den biologiska? Det vore lämpligt om man nu har en sådan stark tilltro till sitt grundantagande att könet huvudsakligen är en social konstruktion. Varför fortsätter man att studera individer uppdelade på de biologiska könen?

”Genus är ett begrepp som kunnat synliggöra att skillnader mellan kvinnor och män på en mer grundläggande nivå ofta är skillnader i makt; män som grupp lever sina liv gynnade av att vara män, medan kvinnor som grupp lever sina liv genom att övervinna det motstånd de möter för att de är kvinnor.”

Här hoppar vi över till ett feministiskt grundantagande som man inte anser sig behöva bevisa på något sätt. Till och med tyngdlagen, om man vill vara riktigt vetenskapligt stringent, bör backas upp med dess bevis. Den sortens krav finner man oftast snarare hos alla de vetenskaper som genusvetenskapen anser sig kunna förbättra.

”När man istället talar om genus på individnivå kan det hända att en viss kvinna har mer makt än en man eller att en viss man gynnas framför en annan man, detta har att göra med att även andra identitetskategorier än genus påverkar maktrelationer mellan människor.”

Nu blir det riktigt komplicerat, människor är ju individer. Andra identitetskategorier appliceras nu på de redan innehållsmässigt uttömda begreppen kvinna och man (etc).

”På en strukturell nivå finns dock en uppenbar skillnad mellan könen eftersom män överlag har större makt än kvinnor. Inom en stor del av genusforskningen ingår alltså en kritisk granskning av makt. Ofta studeras, synliggörs och kritiseras maktstrukturer i samhället. Denna kritiska hållning genomsyrar genusforskningsmiljöerna, och skapar många debatter inom och utanför fältet.”

Återigen hamnar vi inom politikens och inte vetenskapens område. Maktstudier kan fortfarande vara vetenskap, men om man anlägger en kritisk hållning har man uttalat en politisk ståndpunkt. I min uppfattning av vetenskap hör inte åsikter hemma. Vill man utforska verkligheten kan man inte anta en viss åsikt om hur den är/bör vara. (Ja, jag är medveten om att detta ibland är oundvikligt och omöjligt, men det är ändå ledstjärnan man bör försöka följa.)

”I takt med att forskningen kommit att synliggöra allt mer av den komplexitet som ligger till grund för att människor blir kvinnor och män har genusbegreppet förändrats, utvecklats och blivit mer sammansatt.”

För säkerhets skull konstateras att verkligheten är komplex och de redan uttömda begreppen kan sägas vara ännu mera uttömda.

”Genusforskning visar att människors genus inte helt går att skilja från deras sexualitet, etnicitet eller klass. Forskningen har också lyft fram att det finns skillnader kvinnor sinsemellan, och män sinsemellan. Här framträder ett mer invecklat system där olika maktrelationer korsas, inte enbart så att de förstärker varandra, utan också på sådana sätt att de utmanar, rubbar och förändrar varandra. Detta perspektiv och analys av hur andra identitetskategorier samverkar med genus benämns inom genusforskningen för intersektionalitet.”

Revolutionerande! Människor är inte bara individer, de ingår i olika raser och klasser och har olika sexualiteter.

”Fotnot. Texten om genusbegreppet är framtagen av medarbetare vid de tre excellensmiljöerna för genusforskning vid Uppsala, Umeå ochLinköping/Örebro universitet. Den publicerades ursprungligen på deras gemensamma webbplats Genusfokus.se.” 

Excellensmiljöerna fick, var det 48 miljoner (?), häromåret.

 

 

 

Publicerat i feminism, genusvetenskap, jämställdhet, kultur, politik, pseudovetenskap | Etiketter , , , , , | 8 kommentarer

Symbolpolitik för det snabba samhället

Någon skrev nyligen om att symbolpolitiken har blivit populär. Jag kan bara konstatera att så verkar vara fallet. Nu senast har IKEA:s Saudiarabiska möbelkatalog som retuscherats fri från kvinnor väckt stort rabalder. Och visst, tycker man att det är en global möbeljättes uppgift att måna om de ”svenska värderingarna” utomlands, så är ju detta förståeligt. Nu använder sig ju förstås just IKEA av uttrycket svenska värderingar i sin marknadsföring, men det är talande att avsaknaden av kvinnor i denna katalog väcker större rabalder än bristen på mänskliga rättigheter för kvinnor i Saudiarabien. Frågan om IKEA:s möjligen falska marknadsföring är större än de saudiarabiska kvinnornas rättigheter så att säga.  Det handlar nog snarare om att man älskar att hata IKEA, snarare än att man orkar måna sig om kvinnors rättigheter i nämnda landet.

 IKEA-katalogen, original och retuscherad.

För en vecka sedan gällde symbolfrågan Tintins vara eller inte vara på Kulturhuset. Den konstnärliga ledaren Behrang Miri satte igång en bärsärkagång bland barnavdelningens böcker (Tintin) och deklarerade att man även skulle ge sig på vuxenlitteraturen i jakt på moraliskt och politiskt misshagliga alster, ända tills han å det skarpaste blev hindrad att slutföra sitt projekt av Kulturhusets ledning. Tintin blev en symbol för yttrandefriheten, men för Miri skulle alla dessa symboler rensas ut för att världen skulle vara rättvisare och mindre moraliskt korrumperad från nutid och historiskt bakåt. Rensar man bara bort dessa kulturella uttryck kommer rasismen att vara mindre eller kanske tom inte finnas, tycktes resonemanget vara.

 Tintin höll på att förvisas från Kulturhuset…

Ett långt puttrande och kokande i ankdammen orsakades dessförinnan av försöken att införa ett nytt, könsneutralt pronomen, hen, från vissa kulturkretsars sida. På sina håll fortsätter försöken, senast i raden att införliva symbolen i sitt program är Miljöpartiet, som tycks mena att Finland är någon slags föredöme i ”helt andra möten mellan människor” tack vare det könsneutrala pronomenet hän i finskan. Jomenvisst. Inför vi bara ett könsneutralt pronomen, så kommer människor att vips fördela sig enligt den av feminismen fastställda normen för jämställdhet; 50/50-fördelning mellan könen över alla sektorer i samhället. (De kommer även att göra kön och leva 50 % kvinnligt kodat och 50 % manligt kodat för att profetian om det feministiska paradiset ska bli uppfyllt. Obs! Genusvetenskaplig terminologi.)

 Hönan.

Betydelsen av symbolpolitik står nog även ganska klar för Stefan Löfven, som nyligen presenterade Socialdemokraternas nya affärsplan och vars parti knakar i fogarna värre än någonsin på grund av frågan om vinster i välfärden, en fråga som nu har fått bli symbol för hela partiets kris.

Exemplen finns överallt och jag har en teori om varför det är så här. Den moderna, nätuppkopplade människans uppmärksamhetsspann för olika frågor har krympt till ett minimum och man har en vana av att kunna reagera snabbt, att trycka på gilla-knappen för att sedan gå vidare. Då behöver det som ska nå fram vara kortfattat, snärtigt och uppseendeväckande; en symbol.

Innan möjligheten att ytterst snabbt meddela sin åsikt eller uttrycka sitt gillande/ogillande för hela sin vänkrets och några till fanns, måste man vänta tills att man hade träffat någon, kanske ringt upp någon, pratat med andra, eventuellt skrivit en insändare eller i bästa fall artikel för att sedan kunna få feedback. Nu, i det uppskruvade tempot finns inget sådant tålamod kvar hos den större massan. Touch and go, och där passar inte långa, nyanserade eller komplicerade ärenden in.

Publicerat i genusvetenskap, historia, jämställdhet, kultur, medier, Okategoriserade, politik | Etiketter , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Steampunk på Tekniska Muséet

 Stärkande paus på restaurang Panda innan äventyret på Tekniska Muséet…

Steampunk…ja, vad är det egentligen? Jag var lite nyfiken på stilinriktningen, som jag antar kan beskrivas som en retro-futuristisk mode-, stil- och idévärld, en slags vurm för industrialismens gryning parad med sci-fi. Den har modemässigt mer med goth att göra än med punk och jag antar att punk i steampunk innebär den respektlösa attityden till just 1700- 1800-talsnostalgi. Nu på kvällen skulle det även vara konsert, men jag har ingen aning om huruvida även musik är ett stort inslag i rörelsen. Jag inbillar mig att den inte är det. En hel del element av rollspel och även dataspel verkar dock ingå.

 ”Redan 1987 skickade författaren K W Jeter ett brev till tidskriften Locus, tillsammans med sin roman Morloc Night från 1979, där han föreslog att man skulle kalla det han och författare som James Blaylock och Tim Powers skrev då, för Steampunk. Termen verkar ha fått riktig fart när William Gibson och Bruce Sterling kom med sin bok The Difference Engine1990. De var ju båda kända som upphovsmän till Cyberpunken, och när de nu skrev en sf-roman förlagd till ett alternativhistoriskt viktorianskt England, så var ju referenserna glasklara.” SFBloggen 

 Vi anlände något sent och missade invigningen, men såg slutet av modevisningen.

   Tekniska Museet bidrog med föremål från sina samlingar. Här en grammofon för små skivor i zink.

 Ett försök att konstruera en evighetsmaskin. Den ser onekligen intrikat ut…

 Besökare och inlines från slutet av 1800-talet. Den gången blev de ingen hit, eftersom vägarna var för dåliga.

 En korkurdragare från 1800-talet i förgrunden, en bildtelefon från 1960-talet bakom.

 Ånggenerator för hemmabruk…

 Ångmaskin

  Ångdriven spinnrock?

 Smycken och hattar fanns utställda…

 Catharina Danielsson (Steampunkers) skapar steampunk-föremål av återvunna material…

https://www.facebook.com/pages/Steampunkers/493681873980366

 Utrustning för urmakare…

 Människor har röstat om de viktigaste uppfinningarna. Här finns några saker man har skattat högt…

 Satellit. Utan dem, inga mobilsamtal och inga mess…

 Elektrisk kamin

 En fullt fungerande, fjärrstyrd modell av ett ånglok…

  Telefonen var Televerkets egendom. Här en hemmatillverkad apparat, beslagtagen av en reparatör…

 Den tvåmiljonte L.M. Ericsson-telefonen…

 Ett par skolelevers teknikvision; en dammsugare ombyggd till en kärleksmaskin, en apparat som får människor att älska varandra.

 Solvatten-kitet. Dunken som med hjälp av UV-strålning renar vatten…

 Ingredienser för kruttillverkning…

 Mikroskop

 Gripsholm kemiska fabriks högkvalitativa tvålar slogs in i dessa, vackra papper…

 Andra vackra förpackningar för tvålar, tändstickor och aromatiska oljor…

 Ångdriven brandspruta

 Planetarier och teleskop

 Med hjälp av vätskan i apparaten till höger kunde man fastställa stjärnhimlens läge…

 Ångmaskin modell större

  Framför brandsprutan

 Kameror av olika årsmodeller…

Ungefär här tappade jag koncentrationen totalt. Tekniska Muséet är mycket barnvänligt i fråga om roliga trappor att hoppa upp och ner på och som ekar gott i salen, samt en mycket god akustik för gallskrik. Tre- och fyraåringarna som inte kommer att komma ihåg mer än just detta hade nu omvandlat utställningen till Tekniska Dagiset, med speciellt en pappas prinsessa som valde att illvråla ända tills att den godhjärtade fadern belönade beteendet med att först ge henne godis och sedan plocka upp henne i famnen och bära henne.

 Trehjulig bil, snabbare än hästen…

 Förbränningsmotor

 Scania dieselmotor

 Bea Szenfeldt finns representerad även här med sina alster som spänner över skilda fält som mode, hantverk, konst och teknik…

 Generator

 Gaskamin

 En tidig motorcykel

Stellan Egeland har byggt denna pärla, hans hemsida finns här:

http://www.seservice.se/mainpage.htm

 Ångcykel (!)

 Plaståtervinningens prinsessa. Återvinning i sagoform…

  En mycket sympatisk uppfinning; koborste. Den masserar och borstar kon och på filmen kunde man se djuren njuta av fulla drag av manicken…

 Elektrisk hårtork

 Skönhetsmedel med bl a kalk och arsenik i bakgrunden. Glaskonst i förgrunden.

 Skanna in dina fötter och printa ut ett par skor. projekt från Konstfack (Naim Josefi och Souzan Youssouf).

Raket med Uffe

 Plötsligt, i den andra salen fanns rekvisita till filmen Häxan från 1900-talets början…helvetes-scenen kolliderade något med det andra.

 Tiden före miniräknare, datorer och mobiler…

 Fantastisk, gammal gasspis…

 Tryckpressen, en revolution på sin tid…

En handdriven symaskin…

 En leksakssymaskin…

 Svenska uppfinningar…

 Fackverk

 Och självfallet kullager…

  Ett principiellt kylskåp…

 Buddhistiskt altarföremål. De åtta ekrarna symboliserar de åtta vägarna till upplysning…

Plötsligt stängde så muséet och vi begav oss hemåt. På kvällen skulle även en konsert ges och möjlighet till dj-försedd steampunk-party fanns också, men vi stannade inte kvar.

Det måste ha varit på 80-talet som jag sist besökte tekniska muséet, så det var ju på tiden. Utställningen var mycket intressant och rolig, det är alltid trevligt att beskåda saker som man tillbringat mycken tid på att beräkna omkring i verkliga livet. Den gamla tekniken är dessutom ofta så omsorgsfullt utformad och estetiskt tilltalande. Jag kan mycket väl förstå steampunkarnas förtjusning.

Tekniska muséets blogg:

http://blogg.tekniskamuseet.se/steampunkparty/

Publicerat i böcker, historia, kultur, Mode, Okategoriserade, teknik, vetenskap | Etiketter , , , , , , , , | 7 kommentarer

Dagens stass…Dior

Självklart ville jag så fort tillfälle gavs, dvs idag, bära den nya Dior-klänningen…och visst gör den tom en gammal kabyss som denna rätt stilig?

   Versace for HM-scarf till.

Publicerat i Dagens stass, Mode, Okategoriserade | Etiketter , , , | 2 kommentarer