Illustration: Malin Koort/NU Agency
I dagens tidning finns en feminismkritisk artikel skriven av författaren och journalisten Kristina Hultman. Kort sagt anser hon att feminismen gör ett ödesdigert misstag genom att vilja konfrontation och kamp istället för jämställdhet.
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/odesdigert-misstag-nar-feminismen-skrotar-jamstalldheten
När jag läser artikeln, där den feministiska konferensen på hotell Rival som anordnades nyligen finns beskriven, kommer jag att tänka på en annan artikel som nyligen publicerades på Newsmill:
http://www.newsmill.se/artikel/2012/10/07/str-m-och-billing-sprider-okunskap-om-feminism
Där anklagar Malin Stenman Pär Ström och Pelle Billing i starka ordalag för att sprida fördomar om feminism.
Tillbaka till DN. På hotell Rival dryftades ett antal feministiska frågor och bland förslagen som kom upp finns:
Från Feministiskt Perspektiv och Hallongrottans antologi ”Det Heter Feminism. 20 Anspråksfulla Förslag för att Förändra”:
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/feministiskt-perspektiv/pressrelease/view/ny-antologi-tar-sikte-paa-valet-792835
– Hushållsansvarigas fackförening med strejkrätt och motpart i form av arbetsgivare och män i största allmänhet.
– Ett ministerium för Feministiska Realistiska Utopier (F.R.U.). Den realistiska utopin består enligt förslagsläggaren, genusvetaren och marxisten Diana Mulinari i att göra revolt. (”Det finns grupper som inte vill förhandla med oss, som vill döda oss”, säger Mulinari och i DN-artikeln har man buntat ihop feminismens motståndare: Breivik, kränkta vita män, religiösa patriarker och fascistiska rörelser lite varstans.)
– Livplikt för myndiga män. (Första programpunkten: ”Lilla livet. Efter mönstring inleds utbildningen av två månaders praktik på förskola.”)
– Tolvstegsprogram för män. (”Vi kommer att falla igenom till våra gamla manliga mönster och prioriteringar”, skriver förslagsläggaren och poeten Mats Söderlund. ”I steg sex övar vi oss på att känna igen när det händer och att åter släppa kontrollen och låta utvecklingen och förändringen fortgå”, fortsätter han.)
– Försvaret ska stängas för kvinnor, anser genusvetaren och professorn i statsvetenskap, Maud Eduards. ”Denna perverterade sammanblandning av säkerhets- och jämställdhetspolitik”, skriver hon.
– Feministisk aktivism under parollen Fejka opinionen, menar Gudrun Schyman. man ska rösta som man vill men svara Fi när opinionsinstituten ringer. Politisk representation är alltså inte målet.
– ”Jag är inte så säker på att vi behöver fler kvinnliga politiker”, säger Tiina Rosenberg, med address Angela Merkel.
– Skrota jämställdhetspolitiken, tycker historikern Sara Edenheim och statsvetaren Malin Rönnblom. Två forskare som riktat stark kritik mot den förda jämställdhetspolitiken och liberalismen i synnerhet. Edenheim och Rönnblom skriver: ”när journalisten och den liberala debattören Eva Moberg på sextiotalet introducerade det specifika begreppet jämställdhet, utgick hon från en högst problematisk vision där ’kvinnor och män är olika som blåbär och lingon och de ska inte bli jämlika i bemärkelsen lika – men väl jämbördigt ställda bredvid varandra, jämställda.”
– Målet är en avgenusifierad och avrasifierad värld, enligt Diana Mulinari.
(För övrigt vill Maria Sveland i samma antologi klassa ”mäns våld mot kvinnor” som hatbrott.)
Enligt artikelförfattaren Hultman är rasismen den stora feministiska frågan inför valet 2014.
”Mäns våld mot kvinnor är en annan gigantisk fråga (våldet blir värre, hoten blir fler) liksom föräldraförsäkringen som Margareta Winberg numera vill skrota.”
Hon skriver också, apropå Schymans famösa taliban-tal:
”Det nya som växer fram nu är en feministisk vänsterrörelse som tar Schymans analys från 2002 ett steg vidare och skrotar hela idén om en jämställdhetspolitik.”
Avslutningen:
”För om inte ens feminister anser att mobiliseringen mot fördomar, intolerans och våld måste ske på bred front och inbegripa alla, vem kommer då att göra det?”
Personligen uppfattar jag Eva Mobergs ”problematiska” hållning som den enda vettiga i sammanhanget, med tillägget att man först och främst ska se till individen, inte könet. de individuella variationerna inom könen är större än de dem emellan. Jag anser, som de ständigt hånade Pär Ström och Pelle Billing att båda könen har lika värde och ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Jag kan inte hitta någonting som tilltalar mig i dessa feministiska programförklaringar. Vilket leder tanken till Malin Stenmans artikel:
”Det finns gränser för vilka felaktigheter och missförstånd som bör få reproduceras”, skriver hon. Menar hon att kritik mot feminismen ska censureras?
”Det första missförståndet handlar om uppfattningen om att feminister bara ägnar sig åt kvinnofrågor och inte vill att även män ska få fler valmöjligheter i livet, att feminister bara har ett perspektiv.”
Om man nu analyserar de ovanstående programpunkterna enligt detta postulat; Perspektivet är påfallande kvinnligt, men män ska kunna glädja sig åt Livplikt och ett tolvstegsprogram för att avprogrammera sig från ”manliga beteenden”. Män ska ställas till svars som arbetsgivare i hemmen. Män ska fortsatt finnas i försvaret, kvinnor ska slippa. Alla ska avgenusifieras. Kristina Hultman skriver om ”mäns våld mot kvinnor”. Även kvinnor utövar våld och detta i nästan samma omfattning (dock med inte lika dödligt eller svårt resultat) som männen, detta nämns inte ens. Hushållsansvarigas fackförening med motpart av arbetsgivare och män i allmänhet?
”…tankar som feminismen bekämpar, nämligen särskiljandet mellan könen och upprätthållandet av makt dem emellan.”
Samma kommentar som ovan, med tillägget att om föräldraförsäkringen ska delas lika, så ska även vårdnadshavandekapet och barnbidraget delas lika. En lagstiftning som tydligt diskriminerar män.
”Feminism handlar nämligen om förhållandet mellan kvinnor och män, hur stereotypa föreställningar om könen i vårt samhälle bör uppmärksammas och ifrågasättas, eftersom de leder till många destruktiva normer och värderingar och begränsar oss som individer.”
Livsplikt och tolvstegsprogram enbart för män? Hushållsansvarigas fackförening?
”Feminism handlar om att söka en politisk förändring, som kommer både kvinnor och män till gagn.”
Schyman vill fejka opinion och Rosenberg tycker att det räcker med kvinnliga politiker?
”När Ström gör denna blunder frånser han den mångfald som feminismen idag besitter.”
Onekligen. Men inga liberaler eller några som tycker att det kan finnas skillnader mellan män och kvinnor göre sig besvär.
”Han frånser att kvinnor och män med olika partitillhörighet, klass, etnicitet, uppfostran och generation enats om att kollektivt söka politisk förändring som fokuserar på att kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter skall vara likvärdiga med mäns.”
Detta stämmer dåligt överens med det som uttrycks i ovannämnda antologin och på Rival-konferensen.
”Det andra missförståndet om feminism handlar om mansföraktet. Den klassiska stereotypen om en manshatande radikalfeminist med hår under armarna och fradga runt munnen gör återigen besök. Hon har brännt sin bh, spottar på män och ser inga nyanseringar alls.”
Är det i denna kategori förslagsläggarna från ovan ska läggas? Återigen: tolvstegsprogrammet. (Gubbvälde, gubbar, mansslem, gubbslem och motsvarande har länge varit chict att slänga ur sig i feministiska sammanhang. Den populära, feministiska komikern Kakan beskrev i nöjesguidens hen-nummer män som utvecklingsstörda barn.)
”I själva verket är det snarare tvärtom, feminister slåss för att kvinnor och män skall få ses som individerna de är, utan att begränsas av normer kring kön och behandlas lika.”
Återigen: Tolvstegsprogrammet och Livplikt. Eller att kvinnor ska förbjudas i försvaret? Behandlas som individer?
”Även män tvingas nämligen förhålla sig till rådande föreställningar om män och dessa föreställningar bör problematiseras.”
Samma kommentar.
”Byggjobbare, politiker, fotbollsspelare och medborgare är begrepp som är impregnerade av manlighet till den grad att många inte uppfattar innebörden.”
(Jaså? Kanske för en genusvetare som är tränad i att kategorisera allt i kvinnligt och manligt kodade företeelser, beteenden och föremål….) För att nu enbart titta på DN-artikeln; fejkad opinion och att fler kvinnliga politiker inte kanske behövs…? Något märkliga inställningar från yrkesfeminister och som knappast främjar seriositeten.
”Det sista missförståndet handlar om att feminister missat det självklara faktumet att kvinnor och män är olika och bara är besvärliga med sitt snack om genus.”
Edenheim, Rönnblom och Mulinari här ovan?
”Att anlägga denna förklaringsmodell för allt beteende frånser dock att människor gärna vill höra hemma inom normer och dagligen förhåller sig till förväntningar och underförstådda regler om hur kvinnor respektive män beter sig.”
Förklaringsmodellen som menas är att män och kvinnor biologiskt är olika. En lika stel förklaringsmodell, som förfäktas av Edenheim och Rönnblom ovan är att inga skillnader finns och att könet är enbart en social konstruktion.
Exemplet från förskolan (som fö låter som någonting hämtat från 60-talet) visar på trista fördomar, men jag är alls inte säker på att feminismen (numera) är något som motverkar sådana fördomar.
Inga Wernersson
