Genomgången av Sveriges Kvinnolobbys rekommendationer till regeringen angående FN:s CEDAW-lista om kvinnors mänskliga rättigheter fortsätter…
”Vi uppmanar regeringen att i aktiebolagslagen, i likhet med Norge, införa könskvotering till bolagsstyrelser med minst 40 procent av endera könen.”
Den underliggande genusvetenskapliga teoribildningen som säger att könet är en social konstruktion (Judith Butler) syftar till att människor inte skulle ha några könsspecifika egenskaper om inte en socialiseringsprocess medförde dessa. Varför är det då viktigt att räkna biologiskt kön överhuvudtaget? Eller menar man att innan det könlösa paradiset under genuspedagogernas kompetenta ledning har frambringats så är vi hjälplöst könssocialiserade och ska tvingas in i en 50/50-fördelning vare sig vi vill eller inte? Man kanske utgår ifrån att det kryllar av kompetenta kvinnor som vill sitta i bolagsstyrelser men som inte släpps in? Det faktum att kvinnor börjar bli mera välutbildade i genomsnitt än männen är inte direkt överförbart till att det råder diskriminering av potentiella kvinnliga styrelsemedlemmar. Hur ser dessa kvinnors egna preferenser ut? Vill kvinnor i samma utsträckning viga sina liv åt karriären som män? T ex feministen Aase Berg uttrycker förvåning över hur en fysikers arbete kan tänkas se ut i sin märkliga recension (jahapp, fanns inte på nätet, enbart Åsa Mobergs kommentar finns) av en bok om Lise Meitner och Maria Sveland har tidigare uttalat sig (vid 36.00) om problemet med människors fria vilja och fria val när det gäller jämställdhet.
Rekommendation 26 – 27: Arbetsmarknad
”Regeringen fokuserar bland annat på entreprenörskap för att motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden och i näringslivet och har utsett 880 ambassadörer för kvinnligt
företagande som ska inspirera kvinnor och flickor att bli egenföretagare. Samtidigt har regeringen genomfört förändringar som gjort det enklare att starta företag inom hälso- och sjukvård, samt omsorg. I strategier som dessa
tydliggörs den övervägande individcentrerade förståelsen av arbete. Att att kvinnor blir egenföretagare inom vård och omsorg bryter inte den könssegregerade arbetsmarknaden.
Med detta individcentrerade perspektiv är risken att övergripande mönster och strukturer om hur könsrelaterade skillnader i arbete uppstår och hur de kan lösas förbises, och
att den könssegregerade arbetsmarknaden består. Vi efterlyser fler satsningar på strukturella lösningar på arbetsmarknadsproblem.”
Självklart är man i sann vänstervriden anda skeptisk till rut och kvinnligt företagande, strukturer är mera intressant.
”Kvinnor arbetar i hög grad i lågstatus- och låglöneyrken som ett resultat av rådande samhällsnormer. Näringslivet och skolan har stor betydelse för kunskapen om hur dagens arbetsmarknad ser ut och är viktiga informationsbärare för att utjämna den skeva könsfördelningen i yrkesvalet.”
Trots ett massivt, feministiskt kampanjande och uppvaknande under fyra decennier är alltså flickor och kvinnor fortfarande offer för rådande samhällsnormer. Uppenbarligen väljer de inte yrke efter lön och arbetsvillkor. Men undervisar man dem bara bättre så kommer den feministiska visionen om 50/50-fördelning av könen inom alla sektorer av samhället att bli sann…eller? Ja, ungefär så:
”För att motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden och i näringslivet har regering sedan år 2008, förutom Delegationen
för jämställdhet i högskolan, bland annat genomfört jämställdhetsinsatser i skolan; tillsatt en Delegation för jämställdhet i skolan; samt tillsatt Teknikdelegationen för att intressera kvinnliga elever för de tekniska ämnena. Detta är viktiga insatser, men i stort saknas en uttalad ambition och konkreta förslag för att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden i insatserna och rapporterna, med undantag
för Teknikdelegationen.
Vi uppmanar regeringen att stödja studie-och yrkesvägledarnas arbete i Sveriges skolor för att hitta metoder för ett friare studie- och yrkesliv bland de unga.”
Friare är ordet. Har människor en fri vilja nu, eller uttrycks den först när beviset (för de genusvetenskapliga teorierna) i form av den nämnda 50/50-fördelningen råder?
Rekommendation 9 och 28 – 33: Våld
Som sagt, det handlar om en kvinnolobby, men uppenbarligen bryr man sig inte ett skvatt om våld, prostitution, trafficing eller människohandel som drabbar män. Jämställdhet verkar det inte handla om i det här fallet, eftersom nämnda områden knappast kan sägas vara täckta för männens del.
”Under rekommendation 9 och 28–29 berömmer Kvinnokommittén regeringens införande av handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer år 2007. Kommittén uttrycker oro över den omfattande utbeddheten av detta våld samt våldet mot flickor och uppmanar Sverige att fortsätta arbeta för att motverka detta. Sverige uppmanas att avsätta tillräckliga ekonomiska resurser för att säkerställa en effektiv implementering av handlingsplanen; utreda fall av våld mot kvinnor, särskilt kvinnomordsfallen; implementera åtgärder för att förebygga sådant våld; ge skydd, stöd och service till brottsoffren; samt straffa och rehabilitera förövarna.”
Samkönade relationer nämns, men inte kvinnors våld mot män.
”Under rekommendation 30–31 uttrycker Kvinnokommittén oro över utbreddheten av, och bristen på statistik om, människohandel av kvinnor och flickor i Sverige. Kommittén är
också oroad över förekomsten av människohandel av flickor, prostitution och relaterade brott som begås av svenska medborgare utomlands. Sverige uppmanas att vidta alla
lämpliga åtgärder för att bekämpa all slags människohandel med kvinnor och tillhandahålla statistik om människohandel med kvinnor och flickor samt information om effekten av vidtagna åtgärder och uppnådda resultat, inklusive den kommande handlingsplanen mot människohandel.”
”Sverige uppmanas att stärka lagstiftning genom att tillåta
åtal av svenska medborgare som är delaktiga i sexuellt utnyttjande av flickor i utlandet och införa ett förbud mot att återutfärda pass till personer som släppts mot borgen.”
Jag vill på intet sätt försvara människor som utnyttjar prostituerade i utlandet, men man bör ändå vara försiktig med att äska på bestraffning för något som i det aktuella landet är lagligt i Sverige. Vad säger man då till de länder som eventuellt vill bestraffa kvinnor som åker till Sverige för abort? Med andra ord är det vanskligt att lägga sig i andra länders rättssystem.
Det fortsätter i samma stil; enbart kvinnor är offer. Av någon anledning vill man också att kvinnojourerna ska fortsätta vara självständiga, ideella organisationer (men med bibehållna och ökade resurser), istället för att ingå i den ordinarie, kommunala, sociala verksamheten och drabbas av samma upphandlingsprinciper som annan kommunal verksamhet.*
Män finns med som utövare (hur var det nu med de traditionella könsrollerna, skulle de motverkas…?):
”Socialstyrelsen fick också i uppdrag att se till att kommunerna satsade på behandlingar för våldsamma män. Uppdraget inkluderade att utvärdera de behandlingar som fanns i
olika kommuner via egen verksamhet eller via mansmottagningar och mansjourer. För att förhindra upprepad brottslighet är det av stor vikt att förövare får adekvat behandling. Det är dock svårt att utläsa vilka e-ekter dessa behandlingar har. En av de orsaker som ofta lyfts fram som anledning till att behandlingarna inte alltid fungerar på det sätt som önskas, är att män löper liten risk att bli dömda samt att
männen efter behandling går tillbaka till ett ett ojämställt samhälle där män som utövar våld och kontroll har makt.”
Vad fint att feminister inte har fördomar om män och ger uttryck för sådana fina och positiva tankar om de båda könens lika värde. (Obs! Sarkasm.)
”Planen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer för perioden var mycket välkommen. Problematiskt är dock att regering och myndigheter alltmer har övergått till att beskriva problemen som ”våld i nära relationer”, i stället för som ”mäns våld mot kvinnor”. Att problemformuleringen inte längre grundas i en könsanalys innebär att mäns våld mot kvinnor på andra arenor än i relationer osynliggörs.”
Jahapp. Inga konserverande könsroller här inte??? Sveriges Kvinnolobby ser alltså ett problem med att man beskriver våld i nära relationer som just detta och inte som ”mäns våld mot kvinnor”. Män ska alltså enbart ses som utövare och kvinnor som offer.
”Vi uppmanar regeringen att i skrivelser och beslut använda formuleringen ”mäns våld mot kvinnor” och synliggöra och motverka kvinnors strukturella underordning, vilket mäns våld mot kvinnor är ett uttryck för.”
Javisstja, strukturen måste ju bevaras!! Hur skulle det se ut om fakta från verkligheten skulle komma och störa det ihärdiga arbetet med att inpränta strukturen ”kvinnors strukturella underordning” i medborgarna? Redan en utvidgning av offerbegreppet till att även inkludera män ses alltså som ett hot mot strukturbygget.
Den kvinnoförtryckande, patriarkala strukturen måste hållas intakt…
”I svenska domstolar finns fortfarande stereotypa uppfattningar om kvinnor och män.”
Ja, det verkar det finnas hos svenska kvinno-organisationer också. Se ovan.
”Under rättegångar är det vanligt att kvinnor som anmält män för vålds-, sexual- eller kvinnofridsbrott ifrågasätts.”
Ja, det är försvarsadvokatens uppgift. Annars är det ingen rättegång. Hur skulle det annars se ut? Att man bara som kvinna behöver anmäla något av ovanstående så får mannen en dom på posten? (Vissa inslag av idogt rotande i t ex våldtäktsoffers tidigare privatliv kan ifrågasättas, om det nu är sådant man menar, men man skriver enbart det som citeras ovan och det är det jag kommenterar).
I avsnittet våld finner vi också surrogatmödraskap (?):
”Surrogatmödraskap är ett allvarligt problem som utnyttjar kvinnors kroppar och reproduktiva organ. Vi ser surrogatmödraskap som handel med kvinnors kroppar och med barn. Surrogatmödraskap innebär att kvinnors rättigheter förhandlas bort medan de betalande kvinnorna och männens,
och särskilt pappans biologiska, rätt garanteras.
Vi uppmanar regeringen att inte tillåta surrogatmödraskapsöverenskommelser.”
Förhandlas inte pappors rätt bort vid rätten till insemination för ensamstående kvinnor?
Det får bli allt för ikväll, fortsättning följer…
– : – : – : –
*Mer om kvinnojourer i detta inlägg i Kimhza Bremers blogg.
