För övrigt anser jag att…

Postat den 2 juli, 2011 av Susanna Holmén Waris

Mustafa Can (1969-), svensk journalist. Foto taget 060924 på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg av Hedning / Hedning 28 september 2006 kl. 21.50 (CEST) Wikipedia/public domain
Siv Jensen – Bård Gudim, FrPMedia – FrPMedia / Wikipedia/ CC BY 3.0

Mustafa Can. Siv Jensen.

…det är intressant att följa förvirringen i efterdyningarna av Mustafa Cans satiriska porrnovell om Fremskrittspartiets Siv Jensen, som finns att läsa här:

http://www.forlagsliv.no/blog/2011/06/28/gjesteblogg-mustafa-can/

Vilsenheten är total. Hur ska man tycka nu (speciellt om man tillhör vänstern)? Mustafa Can låter Siv i novellen utbrista att han är ju hennes favoritinvandrare och Can kan väl sägas utgöra en av dessa maskotar med invandrarbakgrund som har funnit sig omhuldade av det sk kulturetablissemanget i Sverige. Jag tror att Can vill driva även med det faktumet.

Can har kort och gott gjort en Vilks. I yttrande- och den konstnärliga frihetens namn säger han sig hålla på med ett konstverk. Detta var första delen. Novellen är dock hantverksmässigt bättre än, säg Vilks rondellhund. Det är en bra porrnovell. Om den är bra politisk satir? Mjah, kanske. Jag kan hålla med vissa skribenter om att den ständiga sexualiseringen av kvinnliga motståndare är tröttsam. Men jag tror att Can vill just röra upp en debatt kring även detta.

Hur som helst har han nu lagt ut ett veritabelt minfält för allsköns tyckare och ideologer. Kan man kritisera hans kvinnosyn? (Förutsatt då att hans kvinnosyn speglas i syftet att förnedra en ideologisk motståndare på ett sexuellt sätt?) Om man kritiserar den, antyder man inte då att det beror på att han är muslim? Om novellen inte borde ha fått publiceras, varför skulle Vilks rondellhund då få det?

Jag är, som alltid, anhängare av det fria ordet och den konstnärliga friheten. Men den friheten innebär också ett ansvar. De mest lättkränkta ska inte sätta nivån, men var och en har alltid ett personligt ansvar för sina handlingar och kränkning för kränkandets skull tjänar inget syfte.

Publicerat i feminism, För övrigt anser jag att..., genusvetenskap, medier, Okategoriserade, politik | Etiketter , , | 1 kommentar

Laurie Lipton

Postat den 1 juli, 2011 av Susanna Holmén Waris
Laurie Liptons konst kan ses här: https://www.laurielipton.com/

När jag började teckna och måla igen 2007/2008 blev Laurie Lipton en av mina stora inspirationskällor. Min Haunted House-serie är till sin början inspirerad av Liptons fantastiska teckningar. Att sitta och teckna på det sättet hon gör är oerhört mödosamt och långsamt…det skulle inte bli många verk producerade om jag enbart höll på med denna teknik. Nu har jag inte heller tecknat på ett tag, jag har inte riktigt tålamodet till det. Blyertsteckningen har fantastiska möjligheter till stilrena framställningar, men vill jag bara uttrycka en känsla eller göra en hel svit så finns inte tiden till det, helt enkelt. Samtidigt är jag lite trött på det fotolika. I Liptons surrealistiska bilder blir ju den också intressant och jag har tänkt på att använda fotorealism i surrealistiska akvareller. Min senaste idé, som jag väntar på att få energi till att måla, är just en sådan.

Laurie Liptons morbida bildvärld med alla skeletten som befolkar allsköns miljöer och sammanhang, men även hennes mer samhällsreflekterande bilder är i mitt tycke helt briljanta.

Jag har alltid tyckt om att promenera när det är mörkt ute och man ser ljusen från fönstrena. Det ser så mysigt ut. Jag tänker mig att där myser invånarna med té och kanske bullar, tittar på tv, läser en bok under pläden…och så kommer jag att tänka på att bakom många av dessa prydliga fönster är verkligheten allt annat än mysig. Hemmet är en mycket farlig plats för många.

Laurie Liptons webbplats:

http://www.laurielipton.com/

Publicerat i Inspiration, Konst, Okategoriserade | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

1. juli 2011

Postat den 1 juli, 2011 av Susanna Holmén Waris

Dagarna flyter på. Jag börjar komma in i den makliga rytmen av sysslolöshet som varje gång infinner sig när man inte arbetar under en längre period. Tre veckors semester är egentligen för kort; första veckan går till att acklimatisera sig från arbetet, vecka två semester, vecka tre uppvarvning inför återvändandet. Men nu är jag hemma längre. Tiden känns oändlig.

Jag tillbringar förmiddagarna på balkongen med tidningar och kaffe. Sedan brukar det bli för varmt. Jag känner mig något piggare idag än igår, vi gjorde tom en liten promenad till lokala affären med moderskan. Temperaturen börjar normaliseras och det är bra. Såret läker, men jag kan (och ska) inte lyfta så mycket och promenerandet känns fortfarande skvalpigt.

Jag tittade på Fredrik Lindströms program ”Vad är en människa”. Mycket intressant och roligt. Första avsnittet om den mänskliga hjärnans egenheter och dess behov av mönster. Hur hjärnan egentligen kan beskrivas som en husse, styrt av en långsiktig strategi och en hund, styrt av en kortsiktig drift eller lust. Människan är också mycket beroende av orsak. Orsaken är just upphovet till tron, enligt mig. Naturvetenskapen kan i högre och högre utsträckning beskriva hur universum och livet på jorden uppstod, men den har inte svaren på frågan varför. Det är där religionerna funnit sin nisch.

Slappt på balkongen.

Publicerat i Okategoriserade, TV | Etiketter , , | 2 kommentarer

Alice in Wonderland 1903

Postat den 30 juni, 2011 av Susanna Holmén Waris

 

Första filmatiseringen av en mina absoluta favorithistorier, Alice i Underlandet:

http://www.youtube.com/watch?v=zeIXfdogJbA&feature=player_embedded

”The first-ever film version of Lewis Carroll’s tale has recently been restored by the BFI National Archive from severely damaged materials. Made just 37 years after Lewis Carroll wrote his novel and eight years after the birth of cinema, the adaptation was directed by Cecil Hepworth and Percy Stow, and was based on Sir John Tenniel’s original illustrations. In an act that was to echo more than 100 years later, Hepworth cast his wife as the Red Queen, and he himself appears as the Frog Footman. Even the Cheshire cat is played by a family pet.

With a running time of just 12 minutes (8 of which survive), Alice in Wonderland was the longest film produced in England at that time. Film archivists have been able to restore the film’s original colours for the first time in over 100 years.”

www.rhetro.com


Publicerat i Film, Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Mördande slöhet

Postat den 30 juni, 2011 av Susanna Holmén Waris

Jag har ju massor med idéer. Senaste alstret blev till på halv energi och det märks nog. Det finns mycket som vill ut, men jag har ingen energi. Jag vet inte om det är smärtlindringen eller vädret. Eller den allmänna instängdheten hemma. Jag brukar bli slö och orkeslös om jag ligger hemma för länge. Måste komma ut på promenader, måste hålla igång. Men kroppen vill inte än så länge. Clipsen togs bort igår och promenaden bort till vårdcentralen kändes rätt skvalpig. Som om inte alla delarna därinne riktigt har funnit sin plats. Jag har lite temperatur fortfarande och det bidrar nog också till oförmågan att koncentrera och att orka skapa. Jag får nog snällt vila mig och ta det lugnt och vänta in kroppen och huvudet.

Så här känns det i huvudet.

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

The Curse

Postat den 30 juni, 2011 av Susanna Holmén Waris

Färdigställde The Curse nyss. Den borde blivit mörkare. Å andra sidan känns den naiva inramningen bra, eftersom den litegrann handlar om krossade, naiva illusioner. Den kan komma att bli del av en serie. Den skulle redan kunna införlivas i Haunted House-serien som ett surrealistiskt bidrag. Surrealistiska, ångestfyllda sagor som härstammar från skelettgarderoben. Kråkornas förbannelse. Den kanske kan ingå i en ny serie, Curse of the Crows.

Jag känner mig hämmad i skapandet också efter den senaste dusten med medlemmar ur familjeträdet. Jag vill inte börja censurera mina tankar och ord. Är det alltid dom mest lättkränkta som ska bestämma nivån? Jag går med på att inte ha min släktblogg kvar, men jag tänker inte börja begränsa mig i konsten. Tyvärr märker jag att jag redan börjat göra det. Jag måste försöka arbeta bort dom tankarna.

The Curse, mixed media 2011

Publicerat i Egna verk, Konst | Etiketter , , , | 4 kommentarer

Konvalescenstristess

Postat den 28 juni, 2011 av Susanna Holmén Waris

Varmt ute. Det är skönt, men jag är varm inuti också. Lite febrig. Läkningen går bra och jag vill bara få bort bandaget och clipsen nu. Bort med allt från kroppen som inte hör dit. Sprutorna är som tur är slut, shunthålet i armen bara ett blåmärke och nu är det bara klisterlappen på magen som ska väck. Plus clipsen.

Försökte skapa lite idag och har bilder klara för ett collage. Om inte annat så är mina bråkiga rötter en oändlig källa för material att använda inom konsten. Jag har en anna bild klar i huvudet också, det kommer att bli en liten surrealistisk skräckis enbart i akvarell. Vilket påminner mig om att jag måste printa ut fotounderlag…

Det verkar vara nyhetstorka och inga roliga Aftonbladet Kultur-artiklar att reta upp sig på. Kommunistkramandet i Aeroflot-artikeln orkar jag inte bry mig om. Har funderat på att börja rota i new age-kvacksalveriet. Även om de svenska lärosätena inte verkar ha plockat upp det i undervisningen, som tur är (bortsett från parapsykologi), så finns det ju en hel del människor som blir lurade av dessa sk alternativa behandlingar mot allehanda sjukdomar. Man kan fråga sig hur det ens kan vara tillåtet att annonsera att man kan bota allt från cancer till hiv utan några som helst vetenskapliga belägg. Healing på plats, healing på distans…ge oss dina pengar så blir du nog frisk. Annars finns det alltid en behändig förklaring till varför du inte blev det. Man presenterar befängda resonemang men svänger sig med vetenskapliga begrepp som atomärnivå, frekvenser, vibrationer, magnetfält osv.

Jag hittar inga roliga bilder på new age-temat, så här följer lite andra märkligheter från internätet…


Publicerat i Kuriosakabinettet, Okategoriserade, Say whaaat...? | Etiketter , , , , | 2 kommentarer

Marilyn Monroe

Postat den 27 juni, 2011 av Susanna Holmén Waris

Jag har alltid älskat Marilyn Monroe. Ända sedan jag för första gången såg vykort på henne i en pappersaffär i Salo, sju år gammal. Jag tjatade till mig korten och har samlat på Monroe-vykort sedan dess. På senare år har samlingen legat på is, men vid t ex många av mina tågluff gick halva reskassan till dessa vykort. Mina reskamrater ansåg mig vara rätt knasig, men vad gör man med en som lider av samlarmani och är mitt i ett utbrott? Jag tror att jag så småningom insåg att jag inte kan köpa alla vykort som finns och mitt samlande lade sig på en mera hanterbar nivå. Jag tror att jag har ungefär 800 – 900 unika Monroe-kort.

Dagens skörd från nätet innebär således några sällsynta bilder på Marilyn.

Publicerat i Film, foto, Marilyn Monroe, Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

27. juni 2011

Postat den 27 juni, 2011 av Susanna Holmén Waris

Skeletten i garderoben…

Storhelg och folk flippar ut. Det har hänt mer än en gång.

Nu handlade det om min blogg. Min andra blogg, som numera existerar enbart som en framsida. Den var tänkt att handla om min släkt, med bilder, fakta, roliga detaljer, diskussioner och så vidare. Jag hade nog någonstans en aning om att någon i släkten kunde reagera och det har de nu gjort.

Jag var aldrig ute efter att hänga ut någon eller skriva negativa och inte offentlighetslämpade detaljer, men det som för mig inte är känsligt, visade sig vara det för några andra. Det får jag nog respektera. I dessa tider med hela livet på nätet kanske jag har tappat perspektivet lite. Jag minns att jag också var rätt försiktig till en början med mitt nätliv, men vande mig efter hand att lägga ut mer och mer och ser det inte som konstigt längre. En person som inte har ett aktivt liv på nätet ser kanske saken på ett annorlunda sätt och det får jag respektera. Så bloggen kommer inte att fortsätta, vilket jag tycker är synd. Jag hade gärna bevarat mina släkters historier för eftervärlden.

Min far skrev en gång ett manuskript baserat på illa kamouflerade karaktärer från släkten och skickade det till olika förlag. Manuset bedömdes inte ha något allmänintresse och blev aldrig publicerat. I den meningen skulle ju mycket mycket mer och intimare saker kommit ut i bokform redan på 70-talet. Men det finns inget egenintresse i att rota fram känsliga saker och hänga ut människor och det var aldrig min avsikt. Mina släkter har deltagit i krigen och varit på olika sätt delaktiga i samhällslivet i Finland. Det enda jag ville var att skriva historian så att den inte försvinner med människorna.

Jag får använda materialet i min konst. Det finns ju redan bitar av det där. Hoppas att jag orkar skapa något litet idag, skulle vara skönt att få ur sig en del av alla dessa känslor.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , | 1 kommentar

Nätfiske I

Postat den 26 juni, 2011 av Susanna Holmén Waris
A kissing gourami (Helostoma temminckii) – https://commons.wikimedia.org/wiki/User:Green_Yoshi – Wikipedia/ https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0

Plastikopererade nunor går inte att undvika om man googlar runt ett tag. Om detta med osunda och fatala kroppsideal kunde spaltmetrar skrivas. I alla tider har mänskligheten haft sina olika ideal och sätt att göra sig vacker på. Ofta är det det svårligen uppnåeliga som lyfts upp till ideal. Vid materiellt och även i fråga om föda magrare tider har frodiga former varit status. I tider av kroppsarbete utomhus för lägre klasser blev blek hy ett tecken på högre position och möjlighet att tillbringa sin tid inomhus.

I vår tid, med materiellt och livsmedelsmässigt överflöd är följdaktligen magerhet status. Brunbrändhet berättar om välfylld plånbok och möjlighet till semesterresor. Men vad berättar anknäbben om? Vem är skyldig till det absurda modet? Jag vill minnas att första gången jag reagerade på en anknäbb var på Lisa Rinna i Melrose Place, kvinnans överläpp var kant i kant med näsan. Sedan började det sakta men säkert krypa in överallt, modeller i modemagazinen plutade mer och mer, Victoria Silvstedt tog tidigt till sprutan och i hennes kölvatten de sk glamourmodellerna, som tog fläskläppen till nya, oanade smaklöshetens höjder.

Lisa Rinna at the 81st Academy Awards – Chrisa Hickey. Wikipedia/ CC BY 3.0

Lisa Rinna

Victoria Silvstedt – Martinez Cannes – production mode par Gil Zetbase – Gil Zetbase. Wikipedia/ https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0

Victoria Silvstedt


I min research har jag även identifierat en annan figurant, Bratz-dockan. Bratz lanserades år 2001 och var till en början inte fullt lika läppig som nu, så egentligen har nog Bratz följt med i den allmänna plutifieringshysterin snarare än skapat den. Vad vi däremot har att se fram emot är en generation av 90-talister som vuxit upp med henne som ideal och kan se fram emot en explosion av välfyllda trutar framöver när donnorna växer upp. Bratz-dockan har dessutom det andra eftertraktansvärda attributet, en 15-årig pojkes kropp (modellvärldens inträdesbiljett). Barbie hade på sin tid en omöjlig kroppskonstitution även hon och hennes läppar har också blivit fylligare på 2000-talet, men Bratz-dockan personifierar allt som nu ses som vackert; size zero, pojkkropp, oproportioneligt stort huvud (resultatet av size-zero) och anknäbb. Förutom brösten. Bröstidealet tycks härstamma från porrfilmernas underbara värld.

Bratz

Barbies kroppskonstitution

Lolo Ferrari présente l’affiche de Mère Courage et ses enfants au camping cosmos. Tito Dupret – Wikipedia/ https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0

Bröstideal?

Här är några resultat av dagens nätfiske (skönhetsoperationer?):

Johanna Tukiainen, en finsk ”glamourmodell”, som fick den finske utrikesministern Ilkka Kanerva på fall. Kanerva hade skickat hundratals skabrösa sms till Tukiainen från sin tjänstemobil…

Publicerat i Kuriosakabinettet, Okategoriserade | Etiketter , , , | 4 kommentarer