Katrine Kielos
Jaha, precis som jag tänkt att ta en paus från genusgalenskapen råkar jag bara öppna DN mitt i. Vad hittar jag väl där, om inte ännu en misandrisk artikel, skriven av Katrin Kielos, som förra gången anklagade mannen för den ekonomiska krisen. Nu är det alltså klimatkrisen som är mannens fel:
”Idén om ”en riktig man” är den mest centrala frågan i klimatdebatten. Att offra sig anses kvinnligt och manligheten är oförmögen att ändra livsstil, skriver författaren Katrine Kielos i DN:s serie ”Min stund på jorden”.”
What????? Så Kielos menar att mannen aldrig har offrat sig? Vilka har sedan tidernas begynnelse betraktats som högst umbärliga för samhällen, om inte männen? Vilka har försvarat familjerna, stammarna och folken? Vilka har offrats i krig? Vem ska först räddas ur ett sjunkande fartyg? Vilka riskerar sina liv på sina arbetsplatser och för sina närmaste???? Nu börjar snart en definitiv gräns nås på DN Fe…Kultur.
”Professor Beard är huvudperson i McEwans roman ”Hetta” från 2010. En fet, manipulativ, notoriskt otrogen, egoistisk och uppburen Nobelpristagare i fysik. Sinnebilden av den plundrande manligheten: ta allt du kan äta, lägg allt du kan under dig, och vad har eftervärlden någonsin gjort för mig?”
DN Fe…Kultur myser.
”Professor Beard av alla människor bestämmer sig (för sin karriärs skull …) för att lösa världens klimatproblem. ”Artificiell fotosyntes” är den storslagna teknik som ska rädda oss. Och det är i diskrepansen mellan Beards oförmåga att ta ansvar för sin övervikt, sin hälsa och sina relationer samt de storslagna ord om klimat och planet han turnerar runt i världen med, som Ian McEwan skapar sin satir.
Den patriarkala manlighetens olidliga oförstående.”
DN Fe…Kultur myser ännu mera.
””Majoriteten av de aktuella klimatåtgärderna betraktas som feminina” skrev den amerikanska miljöorganisationen EcoAmerica förra året. I en värderingsundersökning hade de hittat två teman i debatten om klimatet: ”passivitet” och ”uppoffring”.
Detta gjorde dem oroliga. Kunde detta rent av vara förklaringen till att ingen brydde sig om klimatet?
”Feminina frågor är passiva och passiva frågor kräver inte vår omedelbara uppmärksamhet”.”
Återigen: What?????? Postmodernism?
”Vind och solenergi till exempel: Vi ska alltså bara sitta här och vänta tills det blåser eller skiner! Det var samma sak med ”uppoffring”. Allt detta prat om ”uppoffring”. Att vi ska lösa problemet genom att släcka lampan och sluta köra bil till jobbet. Att ”offra sig” var något som kvinnor gjorde och det feminina uppfattas stå i motsats till handling. Så länge klimatdebatten klingade på detta vis skulle man inte få det amerikanska folket med sig, menade EcoAmerica. Folk ville ha en ”manlig” lösning. Något som var ”djärvt” och ”aktivt”. Något där man kan peka på synliga framsteg.”
Backa väck från den jästa linsgrytan nu och inga mer svampar. (Ursäkta min raljerande ton, men jag klarar snart inte mera så det är en försvarsmekanism.)
”Världen är full av människor som hellre dör än ger upp en viss idé om vad manlighet är. Doktriner som ”riktiga män äter inte grönsaker”, ”riktiga män går inte till doktorn för småsaker” och ”riktiga män har inte sex med kondom” dödar varje dag.
Är det i grund och botten detta som vi kollektivt håller på med gällande klimatet?
Vi har hittat på att en viss typ av livsstil är ”manlig” sedan säger vi att denna manliga logik är överordnad alla andra värden. När det sedan visar sig att den patriarkala manlighetens sätt att leva inte är hållbart kan vi inte ge upp den. Eftersom den är överordnad allt annat.
Till och med döden.”
Ja, det är postmodernism. Användbart för allt utom rationellt tänkande.
”Kvinnor offrar sig. Och det kvinnor gör värderas lägre.
Vi tar denna koppling mellan det feminina och offerskap som självklar. Men gör det den sann?”
Javisst, vi vet ju alla att det är kvinnor som ger sina jackor till män när de fryser, bär männen över vattensamlingar då männens skor annars blir förstörda och går ut i krig när nationen måste försvaras?
Något som Kielos faktiskt funderar en stund över:
”Soldaten som offrar sig för sina kamrater? Musikern som tränar i åratal för att någon gång kunna spela Rachmaninovs pianokonsert nummer 3. Mannen som arbetar tolv timmar om dagen för att kunna skicka sina barn till universitetet. Är ”uppoffring” verkligen en exklusivt ”feminin” angelägenhet?”
Men sedan, tadaa!! En lösning:
”Är ”att offra sig” verkligen något som står i motsats till den mänskliga naturen så som vi antar att den gör i klimatdebatten?
Det stora problemet med patriarkatet är att det skapar ett språk som gör det omöjligt för oss att prata om helheter. Vi delar upp den mänskliga upplevelsen och kallar vissa delar för ”manliga” och andra för ”kvinnliga”.
Sedan skapar vi över- och underordning mellan dessa.”
Snälla Kielos, man kan inte bara klistra epitetet patriarkat på allt man ogillar. Det skapade språket och de här uppdelningarna mellan ”manligt” och ”kvinnligt”, samt över- och underordningen är definitioner av FEMINISM. Utvecklade till ett pseudovetenskap kallat för GENUSVETENSKAP.
”McEwan beskriver det val som mänskligheten står för som ”Kommer tiderna bli kvinnligare eller kommer vi att dö?”
”Kvinnligare tider” innebär inte att kvinnor vid makten automatiskt är mer omhändertagande. (Det var om inte annat mycket svårt att hävda något sådant i Margaret Thatchers Storbritannien.) McEwans formulering beskriver snarare behovet av att bryta upp de kategorier som skymmer vår sikt.
Och i princip samtliga bygger på kön.”
Så vad är den slutgiltiga lösningen i manlighetsfrågan, Kielos?
Och nu, bästa läsare, tänker jag inte öppna DN Feminism på ett tag. Det är inte hälsosamt.
– : – : – : –
Tillägg:
Invändningen ”det är inte männen, utan manligheten som kritiseras” kan läsas i kommentarerna. Då kan man fråga sig varför det är nödvändigt att koppla analysen av klimatkrisen till kön överhuvudtaget? Varför inte analysera den i termer av statustänkande, konsumtionshysteri, girighet, människans oförmåga att föreställa sig faror som inte är omedelbart förnimbara (om man nu ska studera den ur humanistisk synvinkel)? Varför är just kopplingen till kön viktig?
Att könsroller och uppfattningar om manligt och kvinnligt existerar är självklart inte enbart till följd av feminismen. Men de som numera lever på uppdelningen och polariseringen är just feministerna. Som Kielos i artikeln. Fenomen som hellre och bättre analyseras med andra verktyg måste pressas in i ett könspolitiskt kontext för att föra fram en feministisk ståndpunkt. Något som drivit uppdelandet i ”manligt” och ”kvinnligt” kodade företeelser till sitt yttersta absurdum är genusvetenskapen. Vi minns alla kategoriseringen av bestick i Simrishamn.
– : – : – : –
Sanna Rayman kommenterar
– : – : – : –
Mycket läsvärd reflektion av Kimhza Bremer här
Jag roade mig med att bläddra lite på bloggen Feministbiblioteket och hittade denna, tvärsäkra kommentar av en doktor i genusvetenskap, Kristina Sjögren. Visst är det skönt när en genusdoktor kan förklara hur saker och ting ligger till?
