Nu till del två i serien om Livet på landet – the real thing (del 1 kan läsas här). Ärade publikum har uttryckt önskemål om att få ta del av ett nytt lantlivsreportage från årets stugsemester, så håll till godo: lantliv fjärran från livsstilsmagazinens glossigt designade drömmar, presenterat av en högst oretuscherad undertecknad (OBS! Inget för kraftigt magazinsskadade eller på annat vis estetiskt känsliga läsare):
I tidningarnas värld skrider sköna möer i kritvita spetsar nerför trappor…
I verkligheten är det mycket svårt att skrida nerför bastutrappan i en så märklig vinkel…
Man strosar runt i den lantliga rustiken med ett halsband värt 41 900 kronor…
…eller så nöjer man sig med billighetstisha från Camden, utan smycken som lätt kan tappas bort när man vaskar saker på bryggan eller bär vatten. Laduväggen bakom skulle dock faktiskt passa in i ett dylikt magasin.
På landet lägger man upp maten i bildsköna installationer på antikt porslin…
…eller så använder man en från en moster skänkt kastrull och plastskålar från Rusta (5 för 69 kr).
På landet flyger man upp på skänkar och bord på ett lika naturligt sätt som musiken bryter ut i musikalfilmer…
Jag vet inte vad för slags syssla man utför genom att sitta med porslin i knäet, men ok, Crowbar är inte sämre…
Man kan också stå och mysa med matprodukter lite förföriskt…
…så jag står och myser med köttfärssåsen. Förföriskt skulle jag nog utelämna i mitt fall… :)
På landet är köken pietetsfullt och charmigt restaurerade och sprängfyllda med dyra material, dolda moderniteter och svindyra antikviteter som harmoniserar vackert ihop…
…eller så ser det ut som en loppis över en fusion av autentisk 70-tals-färgblindhet och 90-tals-ikea. Jag säger det igen: jag har överlevt 70-talet och det var inte vackert ens då.
I det lantliga köket står man i full sminkning och en håruppsättning som tagit minst två timmar (av en frisör) att fullborda och torkar antikt porslin med en drömsk blick…
Precis som det ser ut hos oss, med andra ord! (Notera gärna den smutsiga fönsterputsduken och toarullen i bakgrunden.)
En sommarfest ställer man självklart till och då skuttar man runt med en skottkärra i högklackat och vit klänning…
…om man hinner för vattenkånkandet.
På landet flyger man också upp på trasmattor med påskris i näven…
…eller så flyger man upp på en trasmatta och en vaxduk med en björkruska i densamma.
Efter bastun får man till nästan denna frisyr:
…och återigen står, går och sitter man med något porslinsinsstilleben i händerna.
Den lantliga värdinnan dukar upp för fest i det stilrena matrummet…
Återigen: precis som hos oss…
Lite krattning ingår i lantlivet. Självklart görs detta bäst i tjusig sommarklänning och söt liten cardigan…
…eller så tar man en av de tre tishorna och den eviga (men bekväma och praktiska) byxkjolen från Indiska (1994) man orkade bära i sin ryggsäck…
Lantchic hatt i livsstilsvärlden…
Lantchict i verkligheten
Designad pastasallad
Verklighetens pastasallad
På landet torkar man växter (?) i en minimalistisk upphängning…
…alternativt sågar man upp utgallrade björkar.
På landet står man och hänger i en snajdig skinnkjol och skimpy ylletröja framför en patinerad ladugårdsvägg…
…eller så gör man lite nytta och promenerar iväg med soporna någon kilometer.
Så tedde sig det oretuscherade lantlivet på sommarstället i Finland denna gång. Det återstår att se när jag blir tillräckligt förmögen för att mitt lantliv ska se ut så här istället (notera gärna donera-knappen på sidan till höger…):
En ny, feministisk bok verkar alltså vara på gång i höst (tips till er som är intresserade av feminismen och jämställdhetsdebatten). Det blir spännande att se med vilken selektiv verklighetsbeskrivning de två författarna använder för att visa att ”kvinnor har sämre villkor” i arbetslivet. Det kan ju knappast vara statistik på arbetsplatsolyckor eller -dödsfall.
