Lo Kauppi i högform

ab02  Humoristiskt på så många olika sätt. Faksimil från idag Aftonbladet/Wendela.

Publicerat i feminism, jämställdhet, journalistik, kultur, medier, Okategoriserade, politik | Etiketter , , , | 18 kommentarer

Misandrin frodas

ledarsidan i dagens DN vaskar man i sann identitetspolitisk anda fram riskfaktorer gällande vem som kan väntas bli terrorist. Diplomatiskt snitslar man sig genom blindskären gällande etnicitet och religiös tillhörighet och fastnar för de faktorer som i dagens debattklimat är tillåtna när det gäller att peka ut grupper behäftade med ickeönskade egenskaper eller beteenden; kön och ålder:

”Oavsett om det handlar om religiös extremism, politisk kamp, fotbolls­huliganism eller organiserad brottslighet tycks alltid två riskfaktorer vara helt övergripande: kön och ålder. Den arge unge mannen går som ett mordiskt spöke genom världshistorien oavsett i vilken ideologisk överrock han för tillfället valt att klä sin våldsamhet.”

Och inte vilket kön som helst, när det gäller att ringa in en grupp som skyldig (för valfritt elände) är det mannen som gäller. DN osynliggör fullständigt alla kvinnliga terrorister genom tiderna.

Aftonbladet drar sitt strå till den misandriska stacken, också på ledarplats:

ab01

Aftonbladet, hur motiverar ni den här rubriksättningen? Hur skulle ett gäng mobbares och ett annat gäng emotionellt störda individers dåd vara en stor dag för männen? Vad har genomsnittsmannen med de här vidrigheterna att göra? Gränsen för smaklös journalistik har passerats med råge här. Om det fortfarande är oklart hur den gränsen passerats så kan ni ju fundera på en motsvarande rubrik på säg; händelsen med kvinnan som dödat sitt treåriga barn och de tre kvinnorna som med bland annat slakteriavfall trakasserat en familj: Stor dag för kvinnorna. Eller bombdådet på Drottninggatan och en ung kvinna som fallit från en balkong: Stor dag för muslimerna. Aftonbladet, anser ni att detta är anständig journalistik?

För övrigt är det inte helt klarlagt om det enbart handlar om kvinnliga studenter som trakasserats av det ynkliga gänget på Lunds tekniska högskola, men det är väl det som är det viktiga, att offren (eller vissa av dem) är kvinnor?

ab03 Aftonbladet slår sig för bröstet och deklarerar att man är landets största, viktigaste och mest engagerande ledarsida. Ingår misandri numera i de socialdemokratiska värderingarna?

 

Andra bloggar: Kimhza Bremer

Publicerat i blodtryckshöjare, feminism, genusvetenskap, jämställdhet, journalistik, medier, Okategoriserade, politik | Etiketter , , , , , , , , , , | 9 kommentarer

Dagens blodtryckshöjare

alexandra_pascalidou_6_468

Om jag inte skulle ha som uppgift att rapportera om galenskaperna här på bloggen, skulle min DN-prenumeration för länge sedan vara avslutad. Dagens tidning är inget undantag, feminism och åter feminism, denna gången dessutom i en vulgovariant signerad Alexandra Pascalidou. Listan för mäns illdåd här på jorden kan nu utökas med den grekiska krisen och hanteringen av densamma.

”Krisen reducerar kvinnokroppen till både handelsvara och slagpåse. I Sydeuropa ökar prostitutionen, ensamstående mödrar utan andra försörjningsmöjligheter eller socialt stöd tvingas välja mellan att sälja sina kroppar eller checka in barnen på institutioner. Så sent som för en månad sedan lämnade en mamma i Messinia i sydvästra Grekland in sina fyra pojkar på polisstationen för att hon inte längre hade råd att försörja dem.”

[…]

”De är arbetslösa i högre utsträckning än männen, tjänar mindre, är oförsäkrade och tvingas mätta munnar utan medel. De drar hela lasset i hemmet, lider av stress och depressioner och tvingas hantera makar som förvandlar finansiell frustration till fysiskt våld. Skulle de mot förmodan få för sig att fly finns bara en enda kvinnojour kvar att tillgå i hela landet. Den ligger i Aten.”

etc etc

Jag vet inte om artikeln är värd att lägga någon krut på. Pascalidous trovärdighet som journalist är inte skyhög i mina ögon. Men i DN Kultur platsar allt som har en misandriskt bestänkt, feministisk vinkel.

Mera Pascalidou: Café

Publicerat i blodtryckshöjare, feminism, jämställdhet, journalistik, kultur, medier, Okategoriserade, politik | Etiketter , , , , , , , , | 8 kommentarer

Mannen som orsak till klimakteriet

menop

SVT berättar om en studie, där forskaren Rama Singh från McMaster University i Canada lägger fram teorin att det i själva verket är männens val av yngre kvinnor som partners som är orsaken till menopausen hos kvinnor. Som vi numera vet så är ju den manliga delen av befolkningen orsak till det mesta av eländet på jorden; allt från spruckna bröstimplantat till de ekonomiska kriserna kan läggas den till last. Det visar gedigen och kvalitativ feministisk journalistik.

Personligen tänkte jag genast på några av de invändningar som presenteras i slutet av artikeln:

”Göran Samsiöe är professor emeritus i gynekologi vid Lunds universitet. Även han avfärdar den kanadensiska studien som en matematisk lek utan större vetenskapligt värde.

– För det första bygger den på att männen ensidigt väljer partner, vilket inte är sant. Det är oftare tjejerna som väljer vem de vill skaffa barn med. Tidigare var det andra som valde partner åt en, och då utifrån helt andra kriterier än ålder, säger Samsiöe.

Enligt Samsiöe är kvinnans förmåga att leva ett långt liv även efter menopausen något som uppstått ganska sent. För bara ett par hundra år sedan var medelåldern betydligt lägre än idag. Livslängden har ökat drastiskt i takt med att vi fått bättre hygien, kost och medicin. Menopausen har däremot legat stabilt kring 50-årsstecket.

– Det tyder på att det inte finns någon djupare genetisk förklaring till att människan överlever menopausen. Det handlar istället om att våra sociala strukturer har gjort det möjligt för oss att överleva, säger Göran Samsiöe.”

Fler artiklar:

Guardian

Publicerat i feminism, genusvetenskap, jämställdhet, journalistik, medier, Okategoriserade, politik, vetenskap | Etiketter , , , , , | 12 kommentarer

Män i kjol IV

Svaret på vad som finns under kilten…marilyn monroe-moment drabbar den här kiltbeklädda delegationen.

manikjol

Publicerat i genusvetenskap, kultur, Mode, Okategoriserade | Etiketter , , , | 5 kommentarer

Metamorfos

met1 Metamorphosis of Narcissus, Salvador Dalì.

Det lutar åt att bloggen snart kommer att genomgå en metamorfos, eller en förökning medelst delning. Jag funderar på att dela upp bloggandet på två bloggar, den politiska och samhällsdebatterande delen stannar kvar på Crowbar och en ny blogg för personliga saker, konst och annat kommer att knoppas av.

Publicerat i Konst, kultur, Okategoriserade | Etiketter , , , , , , , | 8 kommentarer

Lowbrow – del 3 – Robert Williams

Robert-Williams-Home-1 Robert (eller Robt) Williams. Foto från Robt Williams Studio

En pionjär inom genren som kom att kallas för pop surrealism eller lowbrow (se mer om distinktionen mellan begreppen i tidigare inlägg i serien) är den kaliforniske konstnären Robert Williams; konstnär, serietecknare och grundare av Juxtapox Art and Culture Magazine ( den äldsta och mest tongivande tidningen för lowbrow och pop surrealistisk konst).

robtappetitefordestruction Appetite for Destruction

Robert L. Williams II föddes 1943 i Albuquerque i New Mexico. Han blev redan i unga år fascinerad av bilar och hot rod-kulturen och fick sin första bil som 12-åring av sin far. Familjelivet i det Williamska hushållet var turbulent och föräldrarna gifte sig sammanlagt fyra gånger med varandra. Robert Williams blev relegerad ur skolan i nionde klass, efter att ha hamnat i gäng och ha börjat uppvisa problembeteenden.

I ett försök att undvika gänglivet och att eventuellt hamna i fängelse, flyttade Williams till L.A., där han fortsatte att engagera sig i hot rod-kulturen och började i Los Angeles City College. Där bidrog han med illustrationer till skoltidningen The Collegiate. Williams träffade även sin blivande fru, Suzanne Chorna på skolan.

robtartstriumpfoversubstance Triumpf of Substance Over Art

Williams började sedan en kort sejour på Chuinard Art Institute, där han nedsättande etiketterades som illustratör. Snart flydde Williams konstskoletyrannin (art school tyranny) och sökte sig till arbetslivet. Han sökte finna sin nisch och arbetade med bland annat att designa containrar för Weyehaeuser Corporation och arbetade med konstnärlig utformning för Black Belt Magazine. Så småningom hittade han sitt drömjobb år 1965 hos Ed ”Big Daddy” Roth och hans Rat Fink.

robtireneinterfacingwithaastrodynamic Irene Interfacing With an Astrodynamic Epiphany

I slutet av 60-talet, när Williams arbetade för Roth, var han även mycket produktiv som oljemålare. Under denna period skapade han sina ”Super cartoon”-målningar, t ex Appetite for Destruction och In the Land of Retinal Delights. Dessa verk skapades i de Gamla Mästarnas anda, med egenblandade färger och multipla lager fernissa. Verken var lättsålda, men tog lång tid att producera; ibland mer än ett år. Många av verken ägdes av Williams´ mecenat, James Bruckner Jr. och fanns att till beskådan i en permanent utställning på Movie World Cars of the Stars Museum.

robtenchiladasamore Enchiladas la Amore

När Roths studio stängdes, sökte sig Williams till ZAP Comix konstnärskollektiv och blommade upp bland de icke-konformistiska och missnöjda anti-etablissemang-konstnärerna R. Crumb, S. Clay Wilson, Spain Rodriguez, Rick Griffin, Gilbert Shelton och Victor Moscoso. 1969 skapade han sin anti-hjälte för Underground Comix, Coochy Cooty.

ZAP Skip Williamson 1968 En av de första Coochy Cooty-serierna.

Coochy Cooty uppenbarade sig för första gången 1970 i Coochy Cooty´s Men´s Comics och i ZAP Comics #5. Flera av dessa serier och Super Cartoon-målningar fanns med i Robert Williams banbrytande bok The Lowbrow Art of Robt. Williams som gavs ut år 1979. Bokens titel var ett ställningstagande angående hur den moderna konsten ansågs som ”highbrow” och hur Williams konst inte passade in i dess ideologier.

På 80-talet hittade Williams en ny publik i den intensiva punkrörelsen. ”Zombie Mystery Paintings” kallas måleriet (och även en bok) från denna period och inspirerade en rad andra konstnärer med sin energi, sexighet och våldsamhet. Williams konst var fjärran från den som ställdes ut i de fina gallerierna. Dessa målningar skapades snabbt och såldes via ett väntlistesystem. Williams gjorde sig ett namn genom böckerna och avant-garde-gallerier som Billy Shires La Luz de Jesus Gallery, Zero Gallery och Tamara Bane Gallery.

robt07559_Zombie_Mystery_Paintings Zombie Mystery Paintings 

Nästa bok blev Visual Addiction och här blir även bakgrunderna i målningarna mera bearbetade. Boken innehåller också Williams Rubberneck Manifesto:

”Something dead in the street commands more measured units of visual investigation than 100 Mona Lisas!”

Williams har sedan gett ut flera böcker, hans konst spänner från zombiesex till kvantmekanik, hans konstutställningar drar fulla hus och hans verk är högt eftertraktade. Han har influerat generationer av lowbrow/underground-konstnärer och gett dem en röst genom publikationer för alternativ konst som Art? Alternatives 1992 och senare Juxtapoz.

robtflightofthelostdodo Flight of the Lost Dodo 

Williams har även deltagit i projekt som The Art Boys med prominenta deltagare som Gary Panter, Matt Groening, THE PIZZ, Mike Kelley, Neon Park och Mark Mothersbaugh. 

När Geffen Records var tvungna att förpassa konstverket Appetite for Destruction från omslaget av Guns n´Roses-albumet med samma namn till innerkonvolutet på grund av det kontroversiella innehållet i bilden, var Williams kommentar:

”I do not believe that my representation of females aids in their oppression. It is my artistic right to render the images of woman as my imagination sees fit. Remember, I will gladly accept the title ”Bad Person” to continue my expression. In other words, nothing short of death will stop me from painting nekkid ladies…”

Om sina målningar:

”My paintings are not designed to entertain you, they are meant to trap you, to hold you before them while you try to rationalize what elements of the picture are making you stand there.”

Om begreppet lowbrow:

”There was never any intention to make the title of my book the name of a fledging art movement but, over time, that seems to be what has transpired.”

robtsymbioticmediocrity Symbiotic Mediocricy

Robert Williams har fortsatt att ställa ut i även vad som skulle kunna kallas för highbrow-sammanhang, som Whitney BiennalWhitney Museum of American Art. Han benämner sin konstinriktning som conceptual realism, konceptuell realism. En långfilmsdokumentär, Robert Williams Mr Bitchin togs emot med stående ovationer vid premiären på ett fullsatt Los Angeles County Museum of Art.

Publicerat i Inspiration, Konst, kultur, lowbrow, musik, Okategoriserade, pop surrealism, skräckkonst, Undersökning - lowbrow, Undersökning - pop surrealism | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Misandri i Almedalen

Misandrin börjar nu sprida sig från feministiska kulturredaktioner och bloggar till även politiska fora:

manlighet  Är det ingen som längre reagerar på vad som sägs under den av feministisk retorik späckade och av feminismen kidnappade parollen ”jämställdhet”? Precis som Ekvalist i sitt inlägg konstaterar så brukar man å det kraftigaste fördöma alla försök till att t ex tala om invandringens kostnader som rasism. Intäkter och kostnader i ett samhälle måste givetvis analyseras, men jag ställer mig mycket skeptisk till den här sortens retorik som går ut på att peka ut en misshaglig grupp och förknippa den med kostnader för samhället. Att peka ut den som börda, helt enkelt.

Och, precis som Ekvalist också konstaterar måste man i så fall ta hänsyn till vad nämnda grupp kan tänkas generera och på så vis få ut ett netto. Detta gjorde man för invandringen nyligen och kom fram till att i majoriteten av undersökta länder innebar invandringen en vinst. eftersom allt numera handlar om identitetspolitik väljer man givetvis att i vanlig ordning se till hela gruppen kvinnor och hela gruppen män.

Det är alltså ”manligheten” som kostar, inte individer av manligt kön. ”Manligheten” kostar i form av segregerad arbetsmarknad. Orsakar ”manligheten” att kvinnor blir undersköterskor och förskolelärare? Är det enbart ”manligheten” som bär ansvar för våldet, kriminaliteten, trafikolyckorna, missbruket, utsläppen och ohälsan (vänta nu…kvinnor är klart mera sjuka än män och kostar på så vis mer där)?

Jag häpnar. Hur långt kan den här mansfientligheten gå? Hur rumsren kan den bli? är alla fullständigt indoktrinerade, eller räknar t ex Järvklo sig inte som en man? (Vad ser han som en åtgärdsplan för de presenterade problemen med manligheten i så fall?) Han kanske ser på sig själv mera som något bättre än en man, i stil med andra män som från höga positioner kritiserar män och manlighet. Han är någon beyond man, som Kimhza Bremer utmärkt beskriver här.

Mera om Järvklo här:

”Begreppet jämställdhet lanserades på sextiotalet, för att komma ifrån synen att en ökad rättvisa mellan könen enbart är en kvinnofråga. Det finns mycket att lära av och ta vara på i de erfarenheter, som gjorts inom svensk politik av ett halvt sekels engagerat jämställdhetsarbete, menar Järvklo.

– Det är fascinerande att det har funnits så länge! Ofta pratar vi om det som nya frågor, men det är det inte. Statligt jämställdhetsarbete har i hög grad handlat om att driva opinion och förändra traditionella mansroller. Arbetet har inte bara haft sin grund i idéer och påstående, utan också i kvalificerad forskning.”

Kvalificerad forskning.

Mer om Carola Samuelsson i Borås här.

När diskuterar vi kvinnlighetens kostnader? Kvinnor lever längre (plockar ut mera pensionspengar), ohälsan, barnledigheterna, rökningen, falskanmälningarna som belastar rättssystemet, tendensen att välja bort yrken där de kan utveckla nya produkter, metoder och uppfinningar till mänsklighetens fromma etc etc

Blir det osmakligt? Det är osmakligt.

 

Publicerat i blodtryckshöjare, feminism, jämställdhet, journalistik, medier, Okategoriserade, politik, pseudovetenskap, religion | Etiketter , , , , , , , | 12 kommentarer

Mera Janouch

310798_2239916930367_1668698672_n-crop Janouch. Foto: Susanna Varis

Katerina Janouch, som jag redan skrev om här, har alltså börjat bena ut orsaken till varför till exempel den moderne, feministiske södermalmshipstern blivit asexuell. Det första av hennes inlägg kan läsas här. Janouch har nu kommit med ett nytt inlägg och där finns även jämställdismen med. Jag har svårt för att bekänna mig till något som helst fullständigt, politiskt eller ideologiskt paket, men jag delar många av jämställdismens åsikter (så som de framkommit på bloggen Genusdebatten till exempel, något färdigt ”program” finns inte att ta ställning till än). Janouch skriver:

”Kontentan är: Så har feminister bäddat och därmed får ni inte ligga. Skadeglatt är bara förnamnet. Ändå är företeelsen inte så enkel. Det är inte svart eller vitt på det sätt att ”män ska få vara män” och ”kvinnor ska vara kvinnor” och då kommer allt bli bra. Återställ patriarkatet! Låt männen ta hand om samhället och förpassa kvinnorna till spisen/barnpassningen, så kommer allas sexliv att blomstra! Tror ”jämställdisterna” på allvar att det var bättre förr? Att utveckligen i vår moderna värld enbart är stympande för den manliga sexualiteten? Är kvinnors behov/frigörelse/rättigheter till tex lika lön så pass hotfullt? Tycker en ”jämställdist” på fullt allvar att en kvinna bör veta sin plats och inte behöva bli förtryckt på grund av sitt kön? Jag är uppriktigt fascinerad.”

Resonemanget är till stor del en så kallad halmgubbe. Man hittar på en motståndare och ger den egenskaper som man sedan tar ställning emot. Det enda jag hittar i Ekvalists inlägg (som Janouch nämner) är:

”Jag vet inte vad ni tänker om detta, men själv tänker jag: som en bäddar får en ligga.”

Inte en tillstymmelse till någonting i den stil som Janouch beskriver. Det finns diskussion om huruvida feminismen kan vara en förklaring och en och annan skadeglad kommentar, men överlag seriöst menade funderingar kring hur feminismen, som den tar sig i uttryck i Sverige 2013, kan ha haft effekt på det beskrivna. Jämställdhetsfeministern (som Janouch också nämner) är en satirblogg, så som en bra sådan ska se ut (jag ser t ex inte SCUM som satir, det är en humorbefriad politisk pamflett). De andra bloggarna som nämns läser jag personligen inte (eller har inte hittills gjort), så jag avböjer att kommentera dem.

Jag skulle gärna vilja se exempel på de andra påståendena som Janouch har hittat på en jämställdistisk blogg.

Jag rekommenderar Janouch att läsa Anders på Genusdebattens svar till henne om hon inte har gjort det.

I övrigt verkar Janouch ändå vara nyfiken på och uppriktigt intresserad av även andra än det direkt feministiska perspektivet på saken:

”Och samtidigt anser jag att man ska kunna lyfta relationsproblem och förvirring i sexualiteten och i våra roller, samtidigt som man månar om jämställdhet och lika rättigheter och möjligheter.”

Bra, precis det som jämställdismen vill.

”För visst kan det bli fel när en grupp (kvinnor) som varit förtryckt, både strukturellt och i det privata, höjer sin röst. Revanschlusten är – inte helt oväntat – stor. Många kvinnor känner ilska, hat och bitterhet utifrån att de förtryckts och hämmats och mobbats av – ja, män (men även andra kvinnor förstås.) De globala orättvisorna på intet sätt lösta. Lika lön fortfarande en aktuell fråga. Stereotypa könsroller begränsar oss även 2013.”

Jämställdister anser överlag att förtrycket inte riktigt, inte ens historiskt, kan beskrivas så enkelt. Historiskt är det oftast en liten elit av män som innehaft makt, långt ifrån alla män. Majoriteten av männen har också varit förtryckta. Förtrycken ser olika ut för män och kvinnor. Personligen anser jag att kvinnor idag kan inte komma dragandes med förtryck som tog sig uttryck för hundra år sedan och kräva någon form av kompensation idag. På vad sätt är kvinnor förtryckta i Sverige idag? Svensk lagstiftning är könsneutral där den inte gynnar kvinnor, dvs det finns ingen lagstiftning som diskriminerar kvinnor, men det finns lagstiftning som diskriminerar män (delar av föräldrabalken och brottsrubriceringen kvinnofridskränkning till exempel). Globalt ser det annorlunda ut och där kan ofta mer insatser behövas just för kvinnors rättigheter och möjligheter. Jag kan fortsätta länge, men kort sagt vill jämställdismen inkludera båda könens problematik i arbetet för jämställdhet. Lika lön har avhandlats många gånger även på denna blogg. Män tenderar prioritera arbete och status, kvinnor relationer och hälsa. En delförklaring till den ca 6 % oförklarade löneskillnaden mellan gruppen män och gruppen kvinnor. Kvinnor nöjer sig också med mindre lön, en annan delförklaring.

”Fördomar frodas än. Kvinnor döms hårt, bedöms utifrån utseende och vikt (men detta drabbar även män! låt oss inte blunda för press som tex unga killar utsätts för) och flickor diskrimineras.”

Jag blir glad att Janouch kommer ihåg killarna här. En liten fråga: är det inte oftast så att det är andra kvinnor som dömer en kvinnas utseende? Vem ser till att hålla hela mode- och skvallertidningsbranschen under armarna, vem köper alla produkter som marknadsförs med anorektiska modeller? Vem bloggar och delar de här idealen vidare? Pojkar och män? Dömer inte kvinnor männen efter utseende kanske? Men jag håller med, osunda kroppsideal bör bekämpas och unga, både tjejer och killar, ska i möjligaste mån få lära sig att de duger precis som de är. Jämställdismen hävdar också att det inte handlar om en tävlan i lidande. Könens ”ok” ser olika ut, men båda har sina. Där kvinnor döms efter utseende, döms männen efter ekonomisk och annan status.

”Jag vill ha friheten att prata om alla perspektiv. Både för att kunna föra en vettig kamp för äkta jämställdhet – och samtidigt kunna ta upp vilka baksidor den kan föra med sig. Till exempel tjänar vi ingenting på att förneka hormonernas betydelse i sexualiteten. Könsroller är skapade utifrån sociala normer, men våra biologiska kön påverkas av faktorer som inte har med inlärda beteenden att göra. Men de inlärda beteendena utgår även från hormonell påverkan – samt från biologiska förutsättningar (som att kvinnorna är de som föder barn, den största skillnaden mellan oss.) Ja, jag vet att ”biologi” är ett rött skynke att vifta med – men likväl en verklighet vi måste förhålla oss till.  Bortsett från att könen är olika, betyder det inte att könen s frihet ska kapas. Förvirrande? Det är det, för många”

Välkommen till jämställdisterna, Janouch! Jämställdismen förespråkar kunskap baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet, inte politisk retorik. Jämställdister brukar anse att könsroller och vi alla som personer är produkter av biologi och socialisering, av både gener och miljö i samspel. Något som, det märks även i Janouch text här, är mycket tabu på sina håll inom feminismen.

”Men inte bara männens sexualitet/behov/uttryck har delvis gått vilse. Också kvinnorna är förvirrade. Vad vill vi ha? Vilka signaler sänder vi ut? Vad kräver vi? Och vad ger vi själva?

Nej, jag anser inte att ”varje penetration är en våldtäkt”, som de mest radikala feministerna skanderade.”

Ja, vad vill kvinnorna? Och vad vill feministerna? Sista meningen här är ett exempel på saker som fjärmat till exempel undertecknad från feminismen. Jag anser inte en stor del av rörelsen längre representera en kamp för jämställdhet (huruvida feminismen någonsin de facto varit en kamp för jämställdhet är en annan fråga, personligen har jag tidigare uppfattat att den har gjort det). I sina delar är den mycket mansfientlig, i andra delar har den lett till en pseudovetenskap vid namn genusvetenskap (feministisk teori maskerad till vetenskap och marknadsfört till politiker och genom dem till samhället i övrigt med t ex resultat att en 50/50-fördelning mellan könen inom alla samhällsområden ses som bevis för jämställdhet), ytterligare i andra är den ett karriärmedel och i ändå andra en lobbyism för kvinnors intressen. Den arbetar med att upprätthålla en ensidig bild av kvinnan som ett ständigt offer och mannen som en ständig förtryckare. Det kvinnliga omhuldas alltid som det goda och det rätta, medan manligheten och mannen har bespottats och föraktats i oändliga krönikor, artiklar, pjäser och bloggar. (Jämför naturlagen ”könsmaktsordningen”). Beskrivningen är inte rättvis för något av könen. Jämställdismen vill se människor som individer och kräver inte att människor ska göra vare sig ”könsstereotypa” eller ”normbrytande” val i sina liv.

Andra bloggar: Genusdebatten , Aktivarum

 – : – : – : –

Bifogar här Anders svar till Janouch från Genusdebatten:

Hej Katarina! Jag misstänker att du läser här.
Anders här, jag som skrev förra inlägget. Jag kallar mig inte jämställdist, för att jag är skeptisk till ismer överlag och kravet till att acceptera ett helt koncept. Humanist räcker bra, men jag skriver här för det ligger närmast mina åsikter i jämställdhetsfrågan. En god sak när man debatterar är att inte bygga halmgubbar och påskriva andra åsikter. Därför har jag lite problem med detta stycke i din text.

Så har feminister bäddat och därmed får ni inte ligga. Skadeglatt är bara förnamnet. Ändå är företeelsen inte så enkel. Det är inte svart eller vitt på det sätt att ”män ska få vara män” och ”kvinnor ska vara kvinnor” och då kommer allt bli bra[1]. Återställ patriarkatet[2]! Låt männen ta hand om samhället och förpassa kvinnorna till spisen/barnpassningen, så kommer allas sexliv att blomstra[3]! Tror ”jämställdisterna” på allvar att det var bättre förr? Att utveckligen i vår moderna värld enbart är stympande för den manliga sexualiteten?[4] Är kvinnors behov/frigörelse/rättigheter till tex lika lön så pass hotfullt[5]? Tycker en ”jämställdist” på fullt allvar att en kvinna bör veta sin plats och inte behöva bli förtryckt på grund av sitt kön? Jag är uppriktigt fascinerad[6].

Jag är uppriktigt fascinerad att du kan läsa så fel, tolka så galet och göra såpass många felslut som du gör.
[1] Var någonstans läser du att män ska vara män och kvinnor kvinnor? Om man har en humanistisk eller jämställdistisk människosyn är det individens rätt att uttrycka sig efter sin egen natur och känsla man står för. Den individ som inte följer könsnormen ska få göra det, men man kan inte förvänta sig att män och kvinnor som grupp kommer välja sina liv precis lika. Vi har olika biologi och till det har vi olika sociala normer. Att följa en social norm kan vara en trygghet eller en förbannelse. Det kan vara skönt att köpa några paketlösningar och inte bygga hela sin identitet från grunden, men alla ska få plocka ur alla godisskålar. Det är ett vanligt felslut bland feminister du gör, att när vi pläderar för att vi inte behöver sudda ut alla skillnader på gruppnivå tolka det som att individen ska styras in i en fix könsmall från födseln. Samma feltolkning som Nina Björk gjorde av Nörmarks text.

[2] Återställ patriarkatet? Intressant, det betyder att du anser att patriarkatet inte finns eller är mycket nerbrutet. Bra. Något patriarkat i egentlig mening kan vi inte prata om i Sverige. Det är definitivt inte äldre män som styr varken i familjen eller i samhället. Det finns fortfarande öar där kvinnor/män kommer till korta, men knappast något som kan kallas patriarkat utan hemmasnickrade definitioner.

[3]Var har du läst att någon här har skrivit att män ska styra samhället och kvinnor ska tillbaka till spis och barn? Citat tack! Oärlig argumentation är bara förnamnet.

[4] Nej det var inte bättre förr, men vägen framåt går genom att se båda köns situation och deras frågor. Utvecklingen i vår moderna värld är inte automatiskt stympande för sexualiteten, men att ständigt demonisera allt manligt och manlig sexualitet i synnerhet kommer få effekter. Annars är feminister snara att prata om strukturers påverkan, men du tror inte att all sågning av maskulinitet i media får effekt på en hel del män? Vi har unga män idag som växt upp med att höra hur allt de är är fel och destruktivt. Klart det påverkar dem, liksom unga kvinnor påverkas av idealen i modemagasinen. Dubbelmoralen är slående.

[5] Ditt bruk att håna manlig rädsla har tagits upp ovan, men jag slutar aldrig att förvånas över vilka könsideal många feminister egentligen appellerar till. Det är inte ovanligt att man pratar om småpojkar, inte man nog, är du rädd eller. En man ska alltså inte få vara rädd? Han ska ridderligt stiga åt sidan för kvinnor, bereda plats? Då är det inte en ny man ni vill ha. Då vill ni ha en riddare och fördelarna med de gamla könsrollerna (kvinnans skyddsvärde) samt fördelarna med de manliga, utan att betala priset. Btw, kvinnor får samma lön som män om de är beredda att betala priset. Man får mer betalt som utesäljare än affärsbiträde. Ändå är det nästan inga kvinnor som är beredd att bo 100 nätter per år på hotell borta från familjen. Du kanske kan svara på varför?

[6] Ja, vi tycker på fullaste allvar att en kvinna inte [ska] behöva bli förtryckt på grund av sitt kön. Inte män heller. Det är därför vi pläderar för könsneutral lagstiftning och att se båda köns frågor. Sen vill jag åter ha ett citat där någon här sagt att en kvinna ska veta sin plats.

Att få in så många fel på så få rader är imponerande. Magistern ger ett F på läsförståelse och argumentation.

/Anders

 – : – : – : –

18. juni: Ekvalist

Publicerat i feminism, genusvetenskap, jämställdhet, kultur, medier, Okategoriserade, politik, pseudovetenskap | Etiketter , , , , , , , | 24 kommentarer

MM – a hommage

mm

En hommage till Marilyn Manson, som inspirerade mig till att börja skapa igen i slutet av år 2007…

Jag målade alla dessa porträtt för att öva upp min förmåga igen, samtidigt som det var en slags avkoppling.

länk

Publicerat i Egna verk, goth, Inspiration, Konst, kultur, lowbrow, Marilyn Manson, Mode, musik, Okategoriserade, pop surrealism | Etiketter , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar